Hugo Alfvéns musik lever. Den lever på konsertestrader och i tillhörande salonger, den lever i inspelningar och filmer. Och den lever i forskningen.

Här presenterar åtta musikforskare ny kunskap om Hugo Alfvén och hans musik. Boken är ett försök att se föremålet i ny belysning, att syna hans mest spelade verk, men också att upptäcka hans mindre kända stycken.

Ett par författare har tidigare skrivit åtskilligt om Alfvéns musik. Flertalet har dock andra specialområden, varifrån de här – med friska ögon – behandlar Alfvén för första gången.

Bokens redaktörer är Gunnar Ternhag och Joakim Tillman, professor respektive docent i musikvetenskap vid Stockholms universitet

När vi blickar tillbaka på 1800-talets sista decennier ser vi vår egen värld skapas. Fenomen som industrialisering, urbanisering och sekularisering lade grunden för det moderna samhället. I allmänhet värderar vi denna utveckling positivt. Men för många av 1800-talets svenskar var moderniseringen en plågsam utveckling. Deras kritik mot storstadslivet och industrikapitalismen gäller också oss, eftersom vår värld skapats ur deras.

Viktor Rydberg (1828–1895) var länge en av Sveriges mest lästa författare. Han har beskrivits som en senromantisk idealist och som en av den svenska liberalismens främsta företrädare. Men under sina sista levnadsår var han också moderniseringskritiker. I den inflytelserika diktsviten "Den nya Grottesången" uttryckte han sitt missnöje med det moderna samhällets förhållanden.

En strid för det som borde vara är en bred undersökning av Rydbergs moderniseringskritiska samhällsuppfattning. Såväl sak- som fiktionsprosa granskas. Genom berättartekniska och retoriska analyser formuleras en ny bild av Rydbergs författarskap. Fram träder tanken på en alternativ modernisering, väsensskild från storstadens och industrins.

Andreas Hedberg (f. 1979) är litteraturvetare verksam vid Uppsala universitet. En strid för det som borde vara är hans doktorsavhandling.