Nils Almegård: Svartnäsfinnar. Människoöden i Svärdsjö finnmark under gångna århundraden (1993).

En storslaget rik och enastående kartläggning av tidig finsk bosättning i Sverige. Författaren var präst i Svartnäs under tolv år.

Inbunden, 376s
ISBN 978-91-7844-213-3

Roland Andersson, Örjan Hamrin & Daniels Sven Olsson: Bygga och bo i Dalarna (1989).

Bygga och bo i Dalarna ger en översikt över byggnadskulturen i ett av landets mest beskådade landskap. Faluröda trähus hör förvisso till bilden av Dalarna, men lika typiska är bergslagsområdets hus av slaggsten. Boken beskriver mångfalden i Dalarnas byggda miljö från fäbodarnas enkla eldhus till vår tids bidrag i städernas centrala delar.

Boken utges på initiativ av Svensk bostadsmässa i Dalarna 1991. I mässan ingår "lokal byggnadskultur" som ett tema. Syftet är att visa hur kunskap om äldre byggnadsskick kan vara en resurs för framtidens boende.

Roland Andersson, Daniels Sven Olsson och Örjan Hamrin har samtliga arbetat med byggnadsvård i Dalarna under ett flertal år.

Inbunden, 118s
ISBN 978-91-7844-141-9

Rune Bondjers: Falugrafikerna (2:a tryckningen, 2007).

Falugrafikerna är ett välkänt begrepp för den konstintresserade. I den här boken redovisas fakta kring konstnärsgruppen och presenteras de sex konstnärerna Axell Fridell, Stig Borglind, Bertil Bull Hedlund, Hans Norsbo, David Tägtström och Helge Zandén.

Texten har skrivits av Rune Bondjers, som ansvarar för Dalarnas museums grafiksamling.

Boken är i stort format och mycket rikt illustrerad.

Inbunden, 160s
ISBN 978-91-7844-138-2

Carl Larsson - 8 språk.
(Inb 130s, utkom december 2001)

Nyutgåva av det vackra bildverket i färg med Carl Larssons bästa målningar.

Inledning och bildtexter på åtta språk: Svenska, Engelska, Franska, Spanska, Tyska, Italienska, Holländska, Finska.

ISBN 978-91-7844-206-5
Tillfälligt slutsåld.

Olof Eriksson: Tunaåarna och vattenkraften – en berättelse om lokal handlingskraft, natur och skönhet (2004).

Berättelsen om Tunaåarna, ett biflöde till Dalälven, är i en mening helt lokal. Då Sverige har ett ovanligt finförgrenat nät av älvar, åar och bäckar, har emellertid Tunaåarna som vattensystem många motsvarigheter runt om i landet. Vattenföring, landskapstyp och näringsstruktur kan variera. Men mycket är ändå likartat och gemensamt.

Denna bok berättar om både den lokala handlingskraften och den lokala vattenkraftens roll i elektrifieringen av det omgivande samhället under tidigt 1900-tal. Men även om vattendragens skönhet liksom om kraftverken som arkitektur och industriminnen och om åarna som naturmiljö.

Härtill innehåller boken en kort översikt av den nationella elektrifieringen som en del i utbyggnaden av infrastrukturen kring förra sekelskiftet. Författaren berör slutligen dagens globala ekologiska situation och de synliga tecknen på kriser i många delar av den fysiska infrastrukturen. Därmed infogas berättelsen om det lokala i ett vidare perspektiv.

Olof Eriksson är arkitekt och professor. Han har varit verksam vid bl.a. Byggnadsstyrelsen och Byggforskningsrådet. Under den senare delen av ett femtioårigt yrkesliv har han ägnat sig åt framtidsstudier och regional utveckling och verkat som rådgivare åt regeringen i frågor om energi och miljö. Han har sina rötter i Tunaåarnas grannskap.

Rikt illustrerad i färg och svart-vitt.

Inbunden, 126s
ISBN 978-91-7844-366-6

Expansion och omprövning. Fyrtio år med Landstinget Dalarna (2003).

I samband med kommunallagarnas 100-årsjubileum 1962 gav Kopparbergs läns landsting, i likhet med flera andra landsting, ut en jubileumsskrift. Den utkom 1963 under namnet Kopparbergs läns landsting – en berättelse om dess verksamhet under 100 år 1863–1962. Det är en omfattande utgåva som kronologiskt beskriver landstingets verksamhet.

Sedan början av 1960-talet har Kopparbergs läns landsting inte bara bytt namn till Landstinget Dalarna. Inom vården, landstingets främsta ansvarsområde, saknar tiden efter 1970 motstycke.

Den mest påtagliga förändringen i Landstinget Dalarna är beslutet att införa Dalamodellen 1991, som innebar att landstinget gick från en centralistisk organisation till en markerat decentraliserad.

Boken redovisar även fyrtio år av landstingsengagemang inom kulturen samt forskning och utbildning. Den är rikt illustrerad.

Bokens redaktionskommitté har bestått av professor Maths Isacson (huvudredaktör), docent Anna Götlind, rektor Leif Borgert och fil kand Staffan Nilsson.

Utgiven i samarbete med Landstinget Dalarna.

Inbunden, 320s
ISBN 978-91-7844-361-1

Lars Furuland: Bergslagen i litteraturen. Kommenterad bibliografi med en inledande uppsats (1998).

Skönlitteratur för vuxna och barn, bygde- och arbetarspel, levnadsminnen, reseskildringar och bilderböcker. Samt ett urval av facklitterära och bibliografiska hjälpmedel.

Lars Furuland har ägnat många år åt detta pionjärarbete, som inleds med en större studie över regional contra centraliserad kultur.

Boken är utgiven i samarbete med Ekomuseum Bergslagen och ingår i serien Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala.

Inbunden, 256s
ISBN 978-91-7844-272-0

Alfons Gidlund: Byn - minnen från Dalarna (1988).

Under sina sista levnadsår skrev bokförläggaren Alfons Gidlund (1909-79) ner sina minnen. Speciellt dröjde han vid livet i den västerdalsby, där han som arrendatorsbarn växte upp. Minnena omsluter tiden från första världskriget till 1930-talets mitt.

Alfons Gidlund tecknar ett färgstarkt och osentimentalt panorama över livet i byn och tidens gång. Det är en genombrottstid, då de nya folkrörelserna definitivt bryter ner de traditionella levnadsmönstren. Detta brytningsskede är rikt på färgstarka människoöden, som Alfons Gidlund med sin omedelbara och konkreta stil låter oss möta.

Lars Furuland har skrivit ett förord till boken, som ingår i Dalarnas fornminnes och hembygdsförbunds skriftserie.

Inbunden, 220s
ISBN 978-91-7844-119-8

Maths Isacson (red.): Hedemora - folk och bygd (1996, rikt illustrerad).

För oss i Hedemora väntar ett jubileumsår. Vi skriver 1996 och Hedemora har då varit stad i 550 år, längre än någon annan av Dalarnas städer. Jubileer väcker tankar om det som varit, vilka vi är, om ursprunget till det vi har omkring oss och tar för givet. Varje generation har samtidigt behov av att avporträttera och förstå sig själv. Här fyller historien en viktig uppgift, det är mot den vi tar spjärn när vi blickar mot framtiden.

Vår ambition har varit att inför 550-årsjubileet presentera en "hembygdsbok" för vår egen tid, en bok som känns angelägen idag; som genom sättet att berätta historien ger dagens kommuninvånare en fördjupad kunskap om bygden och dess människor i historien och samtiden.

Inbunden, 320s
ISBN 978-91-7844-236-2

Bo G Jansson: Fet-Mats. Den förstenade gruvdrängen i sakprosa och som inspirationskälla till dikt och konst från 1700-talet till idag (2008).

Vid en rasolycka i Falu koppargruva 1670 omkom och försvann gruvdrängen Fet-Mats Israelsson. Hans kropp upptäcktes välbevarad, till synes förstenad, med fortfarande ungdomligt utseende, mer än fyra årtionden senare 1719. Han igenkändes då av sin trolovade Margreta – nu en gammal gumma. På grund av den märkligt bibehållna kroppen och det hisnande ögonblick då den åldrade kvinnan
återsåg sin ungdoms kärlek, blev Fet-Mats och hans historia snabbt känd, även internationellt.

Fet-Mats begravdes inte genast utan visades i ett glasskåp vid gruvan under lång tid. Vetenskapsmän och andra nyfikna från hela Europa besökte och beskrev honom. Fet-Mats diskuterades ivrigt under 1700-talet – var han ett mineral eller ett lik? Det kom att dröja innan Fet-Mats kom i vigd jord. Han begravdes vid fyra tillfällen, senast en bit in på 1900-talet.

Under 1800-talet blev Fet-Mats-historien i Europa en inspirationskälla till dikt och konst, dramatik och opera. Även under 1900-talet, och ända fram till idag, har berättelsen om Fet-Mats och hans fästmö gestaltats av författare och konstskapare.

I denna bok berättas om den verklige Fet-Mats samt beskrivs de konstnärliga och poetiska bearbetningarna av hans historia från tidigt 1800-tal och fram till idag, från romantiken till postmodernismen.

Bo G Jansson är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Högskolan Dalarna och bosatt i Boda by i Svärdsjö, samma by som såg Fet-Mats födas.

Inbunden, 320s
ISBN 978-91-7844-764-0

Marie Lennersand & Linda Oja: Livet går vidare. Älvdalen och Rättvik efter de stora häxprocesserna 1668–1671 (2006).

Mellan 1668 och 1671 pågick omfattande häxprocesser i Dalarna. Ett stort antal kvinnor, män och barn anklagades för att vara häxor som vänt både Gud och det kristna samhället ryggen. Anklagelserna ledde till långdragna förhör och rättegångar, och stora delar av folket i de drabbade socknarna var inblandade. Processerna ledde till många stränga domar och avrättningar. De flesta klarade sig dock med livet i behåll. Men hur blev deras liv – efteråt?

När häxprocesserna avslutats skulle de överlevande på något sätt återvända till den vardag de så brutalt ryckts ur. Hur gick det för Håll Ingel Andersdotter i Nittsjö som nästan blivit avrättad, den unga Marit Matsdotter i Åsen som sluppit dödsdom trots många vittnesmål emot sig och Hede Lars Ersson från Born som varken kunnat frias eller fällas? Vilken framtid väntade de anhöriga till den halshuggna och på bål brända Gulichs Anna Olsdotter från Loka? De var alla – liksom många av deras grannar och i någon mån hela de drabbade socknarna – tvungna att hantera den situation som häxprocesserna lämnat efter sig. Det är dessa människor och denna situation som den här boken handlar om.

Inbunden, 758s
ISBN 978-91-7844-704-6

Martin Linde: I fädrens spår? Bönder och överhet i Dalarna under 1700-talet (2009).

Dalarna förknippas bland annat med stridbarhet och upprorsanda. En rad händelser i det förflutna leder tankarna i den riktningen, exempelvis dalkarlarnas medverkan i Engelbrekts resning 1434 och det väpnade biståndet till Gustav Vasas kamp mot Kristian II. Också upproret 1743 har bidragit till att forma eftervärldens bild av ett landskap med en trotsig och självmedveten befolkning. Detta väcker frågor om regionala skillnader i böndernas förhållande till sina herrar. Var dalkarlarna i äldre tid mer upproriska än folk på andra håll i Sverige? Vad kan det i så fall ha berott på? I den här boken analyserar historikern Martin Linde hur dalkarlarna förhöll sig till sin överhet under 1700-talets första hälft. Genom en jämförelse med Närke blottläggs vad som var säreget respektive generellt i böndernas beteendemönster. Flera väsentliga frågor kan på så sätt ges ny belysning: sambandet mellan social struktur och politisk aktivism i ett givet område, kollektiva identiteter i bondesamhällen, förekomsten av upprorstraditioner bland bönderna, kort sagt villkoren för folkligt motstånd – inklusive väpnat uppror – under den tidigmoderna epoken.

Inbunden, 352s
ISBN 978-91-7844-783-1

Jont Birgit Rundgren: Stannstan. Minnen från en dalaby (2:a tr., 2003).

"Jag skär upp några skivor vetebröd och lägger på svarta plåtfatet, men det skulle jag inte gjort. Nisse drar in mig i mjölkkammaren och viskar: "Du får int ta fram brö åt en karl". Jag bär tillbaka brödfatet och vi dricker slätt, på bit. Nog hade det varit gott med en skiva till, men det är väl så, att karlar inte känner sig som karlar om dom doppar vetebröd."

Jont Birgit Rundgren är sångerska och uppskattad för sina folkvisetolkningar. Här skriver hon om sin uppväxt i västerdalarna på 1930-talet. I Stannstan möter vi många varmt tecknade porträtt av vardagens djur och människor, sedda med en lisskullas ögon.

Rikt illustrerad med ett fyrtiotal fotografier.

Pressröster om Stannstan:

"Vi tackar och tar emot." (Aftonbladet)

"en ljuvlig liten sannsaga att ta till sitt hjärta i stressens och utbrändhetens tidevarv. Vad har inte gått förlorat – och vad fick vi i stället?" (UNT)

"Sällan har jag blivit så berörd av en bok. Där finns en stillsam, närvarande, iakttagande och inträngande text." (Dagsverket)

Häftad, 128s
ISBN 978-91-7844-602-5

Jont Birgit Rundgren: Tonår (2006).

Välkommen tillbaka till Skålbyn och vår huvudperson Birgit. På sitt raka, roliga och kärleksfulla vis berättar hon ånyo om hur livets utmaningar ter sig för en lisskulla – nu på väg att bli stor. Sången tar en allt större plats i hennes liv och en ny värld väntar bortom Hulåns station.

Jont Birgit Rundgren är sångerska och uppskattad för sina folkvisetolkningar. Hon utkom 2001 med Stannstan, där vi för första gången stiftade bekantskap med Skålbyns människor.

Rikt illustrerad.

Häftad, 116s
ISBN 978-91-7844-708-4

Sven Rydberg: Dalarnas industrihistoria 1800-1980. Några huvudlinjer (Dalarnas hembygdsbok 1992).

Dalarnas industrihistoria är främst en historia om berg, skog och vatten. Kring dessa naturtillgångar har genom århundradena utvecklats den rad tunga industrier, som medverkar till att Dalarna kunnat kallas Sveriges mest industrialiserade landskap.

Men Dalarna är inte bara gruvor, järnverk, sågar, bruk och kraftverk. Även hantverket, slöjden och småindustrin har skänkt landskapet dess karaktär. Överhuvudtaget är Dalarna ett kontrasternas landskap, geografiskt och socialt. Här förenas traditionalism och hembygdskänsla med nytänkande och rörlighet, här går fäderneärvd småskalighet hand i hand med storindustriell expansion.

Sven Rydbergs historik inleds i förindustriell tid men lägger tonvikten vid den storindustriella utvecklingen efter år 1800. Det har blivit en levande och kunskapsrik skildring av den prosaiska sidan av det landskap som vanligtvis symboliserar mer poetiska värden.

Sven Rydberg är fil dr och författare till åtskilliga skrifter i lärdomshistoriska och industrihistoriska ämnen. Han var tidigare direktör i Stora Kopparberg med ansvar för företagets allmänna informationsverksamhet, bibliotek, arkiv och museum.

Inbunden, 304s
ISBN 978-91-7844-191-4

Maria Sjöberg: Kvinnors jord, manlig rätt. Äktenskap, egendom och makt i äldre tid (2001).

"Hur jag än vrider och vänder på jordförhållandena i 1500- och 1600-talens Sverige hamnar jag i äktenskapet. Arvssedvänjor hade med äktenskapet att göra. Även handeln med jord var knuten till äktenskapet. Det forum där såväl arvsfrågor som jordhandel behandlades, den lokala domstolen, var till både form och innehåll påverkat av äktenskapet. Samma sak kan sägas om 1500- och 1600-talens släkt- och klassförhållanden. Äktenskapets roll i det äldre samhället kan alltså inte överdrivas."

Länge har man varit överens om att egendomsrättsliga villkor var av avgörande betydelse för generella maktförhållanden i äldre tid. Däremot har man inte uppmärksammat att generella maktförhållanden var en följd av kvinnors och mäns olika - och ojämlika - rätt till egendom.

Kvinnors jord, manlig rätt behandlar 1500- och 1600-talens egendomsrätt men drar vissa frågor ända fram till vår tid. Utifrån nära 3000 rättsfall, hämtade från det lokala rättsmaskineriet i några socknar i Dalarna, studeras varierande arvsförhållanden. Rättsärendena understryker hur avgörande äktenskapet var. Kvinnor ärvde jord, men förvägrades att disponera den. Detta var en uteslutande manlig rätt.

Häftad, 224s
ISBN 978-91-7844-338-3

Gunnar Ternhag: Hjort Anders Olsson - spelman, artist (1992).

Hjort Anders Olsson (1865-1952) är en av Sveriges allra främsta spelmän. Född i Bingsjö på Rättviks finnmark fick han sin musikaliska skolning av byns övriga spelmän, men lärde sig också låtar under flera års säsongsarbeten i Hälsingland.

År 1906 flyttade Hjort Anders till Uppsalatrakten, där han snart uppmärksammades för sitt innehållsrika fiolspel och sin märkliga repertoar. Han blev ett ledande namn som efterfrågades till spelmansstämmor, konserter och inte minst spelningar på Skansen. Konstnären Bror Hjorth, som kände och avbildade Hjort Anders i nästan 30 år, betydde också mycket för spelmannens enastående ställning.

Gunnar Ternhags bok är den första större studien över en svensk spelman. Han beskriver spelmannens liv och musik, men gör också en bred bakgrundsteckning till detta unika musikeröde.

Gunnar Ternhag är musikforskare med svensk folkmusik som specialområde. Han är verksam vid Dalarnas forskningsråd i Falun. Detta är hans doktorsavhandling.

Se även Hjort Anders Olssons låtar (1993, utg Gunnar Ternhag). Andra böcker av Gunnar Ternhag på Gidlunds: Hugo Alfvéns brev om musik, Folkmusik i Sverige och Om jojk.

Besök Dalarnas museums Hjort Anders-sida

Inbunden, 310s
ISBN 978-91-7844-193-8

Gunnar Ternhag (utg.): Hjort Anders Olssons låtar. Upptecknade av Nils Andersson, Olof Andersson och Karl Sporr (1993).

Hjort Anders Olsson (1865-1952) är en av Sveriges allra främsta spelmän. Född i Bingsjö på Rättviks finnmark fick han sin musikaliska skolning av byns övriga spelmän, men lärde sig också låtar under flera års säsongsarbeten i Hälsingland.

1906 flyttade Hjort Anders till Uppsalatrakten, där han snart uppmärksammades för sitt innehållsrika fiolspel och sin märkliga repertoar. Han blev ett ledande namn som efterfrågades till spelmansstämmor, konserter och inte minst spelningar på Skansen. Konstnären Bror Hjorth, som kände och avbildade Hjort Anders i nästan 30 år, betydde också mycket för spelmannens enastående ställning.

Denna bok innehåller Nils Anderssons, Olof Anderssons och Karl Sporrs uppteckningar av Hjort Anders låtar. Uppteckningarna återges i faksimil. För sammanställning och kommentarer svarar Gunnar Ternhag, fil dr i musikvetenskap på en avhandling om just spelmannen Hjort Anders Olsson. Gunnar Ternhag är anställd vid Dalarnas forskningsråd i Falun.

Se även Hjort Anders Olsson - spelman, artist. Andra böcker av Gunnar Ternhag på Gidlunds: Hugo Alfvéns brev om musik, Folkmusik i Sverige och Om jojk.

Besök Dalarnas museums Hjort Anders-sida

Inbunden, 156s
ISBN 978-91-7844-220-1

Peo Österholm: Vi ses i Bingsjö (2009).

Bingsjö i Rättviks Finnmark har blivit den mest berömda spelmansbyn i Sverige. Här levde och verkade under två sekler en mängd skickliga spelmän, som lämnat ett rikt låtarv efter sig. Peo Österholm beskriver spelmanslivet i byn, porträtterar de mest kända spelmännen, från Nedhol Anders till Päkkos Gustaf och berättar om deras låtar. I boken intervjuas också ett antal framstående nutida spelmän för vilka Bingsjö har varit av stor betydelse. Boken beskriver också byns spelmansstämma som är Sveriges största och som 2009 firade 40-årsjubileum.

Peo Österholm är född 1944, journalist, jazzmusiker och riksspelman. 2006 gav han ut Buskspel, en bok om spelmansstämmor.

Häftad, 136s
ISBN 978-91-7844-782-4