Verkligheten är alltid större än dess beskrivning. Jag vill trots det försöka ge en bild av 50 års erfarenheter av att vara konstnär. Om vägen in i dåtidens konstliv och om alla de förändringar som har skett under detta mitt halvsekel i yrket. Har jag till dessa växlingar suttit på en läktare som en åskådare, har jag deltagit i en massrörelse eller rentav varit en flipperkula i någons eller några andras spel?

Jag har vidare kommit fram till en allt större övertygelse om att det här med att rita och måla, bortsett från sitt odiskutabla egenvärde, också rymmer något betydligt större.