 |
Barbro Alving: Bang. Klipp ur nuets historia (1993)."Journalistens, reporterns, yrkesliv är privilegierat. Man har haft som avlönad uppgift att vara med, att stå mitt i tidens skeenden..." Barbro Alvings reportage är journalistiska klassiker och ett stycke levandegjord nutidshistoria: Berlin-OS, Spanska inbördeskriget, prinsessan Julianas bröllop, Georg VI:s kröning, Hitlers möten med Mussolini och Chamberlain, Finska vinterkriget, Elin Wägners inträde i Svenska Akademien, Budapest 56, Vietnam 67, Prag 68 och Eichmann-rättegången... Hennes iakttagelser, hennes personliga förhållningssätt gör läsaren delaktig och närvarande. Inbunden, 392s
|
 |
Ulf Andréasson: Arbetslösa i rörelse. Organisationssträvanden och politisk kamp inom arbetslöshetsrörelsen i Sverige, 1920–34 (2008).Från senhösten 1920 bildade arbetslösa runt om i landet föreningar under namnet ”De arbetslösas förening”. Organisationsbildandet pågick under större delen av mellankrigstiden. Genom blockader, demonstrationer och symboliska hungermarscher försökte denna rörelse av arbetslösa påverka arbetslöshetspolitiken. Föreningarna ägnade också en omfattande verksamhet åt att stödja medlemmarna, inte minst åt att hejda fattigdomen. Man anordnade även föreläsningar, kultur- och nöjesaktiviteter av skiftande slag för att motverka uppgivenhet. De arbetslösas organisationssträvanden och politiska kamp skapade spänningar inom den svenska arbetarrörelsen. Många gånger var det på kommunistiskt initiativ som arbetslöshetsföreningarna bildades, i Sverige liksom i övriga världen. Den kapitalistiska samhällsordningen stod inför en kollaps, menade man från Moskva, och arbetslösa skulle vara den drivande kraften i en revolutionär samhällsomdaning. Det kommunistiska inflytandet bland de arbetslösa tvingade LO och socialdemokraterna till ett nära samarbete. Boken diskuterar även hur man såg på orsakerna till tidens arbetslöshet. Maskinernas intåg på fabrikerna angavs ofta som en huvudförklaring. De arbetslösas egen historia under mellankrigstiden har hittills blivit föga dokumenterad. Denna bok belyser inte minst hur de arbetslösas organisationssträvanden och politiska kamp är en betydelsefull del av förhistorien till ”den svenska modellen”. Den svenska arbetslöshetsrörelsen rymde kritik mot densamma och kom att bli ett viktigt forum för diskussioner. Ulf Andréasson är sedan 2008 teknisk vetenskaplig attaché i Kina och har tidigare arbetat som samhällspolitisk utredare på TCO. ”Arbetslösa i rörelse” är hans avhandling vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH. Inbunden, 288s
|
 |
Claes Ekenstam m fl: Rädd att falla - studier i manlighet (1998).Den feministiska kvinnoforskningen har avsatt en rad betydelsefulla studier i kvinnlighetens historia. Här har en rad framstående forskare bidragit med en motsvarande studie kring manligheten. - Claes Ekenstam, idéhistoriker, har skrivit de uppslagrika
kapitlen Kroppen, viljan & skräcken för att falla:
ur den manliga självbehärskningens historia samt En
historia om manlig gråt. Inbunden, 390s
|
 |
Claes Ekenstam, Thomas Johansson & Jari Kuosmanen (red): Sprickor i fasaden. Manligheter i förändring (2001).Denna bok närmar sig den manliga fasaden ur ett antal olika perspektiv. Fasaden kan uppfattas som ett slags gränslinje mellan könen. Vidare är denna mur åtminstone delvis ett gemensamt bygge, som under historiens gång förstärkts av individer på båda sidorna. Avsikten med Sprickor i fasaden är emellertid inte att studera murens historiska tillkomst utan snarare de glipor, sprickor och hål som finns (och har funnits) i den. Det är i spänningsfältet mellan individ och omgivning som nya föreställningar om kön och könsrelationer skapas. Männen som vågar träda över gränserna är ett slags pionjärer i fronten för denna förändring. De utsätter våra föreställningar för prövning och åstadkommer även sprickor i den traditionella manlighetens fasader. Denna bok vill visa på befintliga sprickor, men även i någon mån bidra till att vidga dem ytterligare. Sprickor i fasaden tar upp en typ av man och manlighet som delvis saknades i den uppmärksammade antologin Rädd att falla - studier i manlighet (1998): de vanliga och goda männen, som inte begått övergrepp eller varit allmänt osympatiska och knasiga. Inbunden, 328s
|
|
Tage Erlander: Dagböcker 1945-1949
(utg av Sven Erlander, 2001).
|
 |
Anders Florén och Gunnar Ternhag (red): Valloner – järnets människor (7:e tryckningen, 2009).Vallonernas invandring till Sverige i 1600-talets början är väl känd. Trots det saknas mycken kunskap om dessa tidiga ut- och invandrare. Varifrån kom de? Varför flyttade de till Sverige? Vad har vallonerna betytt för svensk järnhantering? Hur länge bildade de en särskild grupp? Och hur har vallonerna betraktats i Sverige? Här presenterar svenska och belgiska forskare aktuella rön om vallonutflyttningen till Sverige och om vallonernas vidare öden i det nya landet. Det är första gången som sakkunniga från båda länderna lägger fram sitt vetande i en gemensam svenskspråkig utgåva. Boken är resultatet av ett samarbete mellan de historiska institutionerna
vid Uppsala universitet och det belgiska Université Catholique
de Louvain. Utgåvan har redigerats av Anders Florén,
som var professor i historia och chef för Dalarnas forskningsråd
i Falun, samt docent Gunnar Ternhag, verksam vid Institutionen Häftad, 290s
|
 |
Agnes Geijer: Ur textilkonstens historia (2006).Ur textilkonstens historia är en personligt präglad översikt över delar av europeisk textilhistoria, där Nordens textilskatter för första gången har placerats i ett europeiskt sammanhang. Den första upplagan av boken kom ut 1972, och när den nu ges ut i sin fjärde upplaga har den blivit den klassiska läroboken i textilhistoria. "Textilt arbete – på latin opus textile av verbet texere = väva, fläta – har med tiden kommit att innebära åtskilligt mer än vad ursprungsordet betyder. Bland alla textila tekniker är vävnadskonsten den viktigaste och det är om dess utveckling som denna bok huvudsakligen handlar. Under äldsta tider har knappast något av människohand tillverkat ting betytt mera för den enskilda människan än vävnaden." (Agnes Geijer i inledningen) Rikt illustrerad i färg och svart-vitt. Efterord av Margareta Nockert. Inbunden, 506s
|
 |
Ylva Hasselberg: Industrisamhällets
förkunnare
|
 |
Orsi Husz: Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897–1939 (2:a tryckningen, 2006).Vad betydde konsumtionsdrömmar under en period då konsumtionssamhället började ta form i Sverige men ännu inte fullt utvecklats? Vad var konsumtionsdrömmar värda – moraliskt och ekonomiskt? Hur pass modernt var det att drömma i början av 1900-talet? Vilka fick möjligheter att drömma och i vilka former? Drömmars värde undersöker hur människor har tänkt kring konsumtion, och särskilt konsumtionsdrömmar under det tidiga 1900-talet. Bokens delstudier handlar om varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm och om penninglotterier och lotterispel i Sverige. Både varuhus och lotteri länkades explicit till drömmar. NK, grundat 1902, upplevdes som ett "hypermodernt" drömpalats och lockade många åskådare, även sådana utan pengar. Varuhuset gjorde anspråk på att ha introducerat ett helt nytt sätt att konsumera. Penninglotterier hade funnits sedan 1700-talet i Sverige och blev åter aktuella 1897 efter en lång period av förbud. De var så populära att människor stod i långa köer för att få tag på en lott och dåtiden betraktade lotteriet som "de fattigas poesi" eller "drömfabriken". Frågan om ett eventuellt statligt lotteri diskuterades och ställde dåtidens politiker inför ett moraliskt dilemma. Med hjälp av begreppen rationalitet, irrationalitet, hedonism och asketism analyseras här det tidiga 1900-talets konsumtionskultur så som det speglas genom ett färgrikt källmaterial, bland annat varuhusdetektivens rapporter, dåtida tidningsartiklar, politiska diskussioner och skönlitteratur. Även om drömmar spelade en viktig roll i det tidiga varuhuset och i lotterispelet fanns de aldrig där i "ren" form. I varuhuset och lotterifrågans behandling gestaltades det tidiga 1900-talets föreställningar om gammalt och nytt, pengar och moral, kultur och kommers, färdigproducerade drömmar och individuella sådana, kvinnor och män, fattiga och rika samt hur kollektiv framtidsplanering tangerade de privata drömmarna. I denna bok placeras det svenska varuhuset i ett internationellt sammanhang och lotteristudien belyser ett område som hittills glömts bort av den historiska forskningen. Orsi Husz är historiker, verksam vid Stockholms universitet. Drömmars värde är hennes doktorsavhandling. Belönad med Clio-priset 2005. Häftad, 416s
|
 |
Henrik Höjer: Svenska siffror. Nationell integration och identifikation genom statistik 1800-1870 (2001).Statistik är numera en del av vardagen. I tidningar och på tv används dagligen siffror och statistik för att beskriva och bedöma verkligheten. Men statistikens stora genombrott i samhällsdebatten skedde redan i början av 1800-talet. Då syftade denna nya och omdiskuterade vetenskap till att blottlägga Sverige och det svenska samhället för medborgarna. Statistiken skapade en hanterbar Sverigebild som allmänheten kunde ta del av. Svenska siffror handlar om det stora intresset för statistik under 1800-talet. Genom statistiken skapades en nationell självbild och med hjälp av siffror inventerades, diskuterades och kritiserades nationen Sverige. Häftad, 288s
|
 |
Maths Isacson: Vardagens ekonomi. Arbete och försörjning i en mellansvensk kommun under 1900-talet (1994)Vi lever i en tid då grundvalarna för 1900-talets svenska välfärssamhälle ifrågasätts. Fabriker har avvecklat eller inskränkt driften och personal i den privata och offentliga tjänstesektorn har avskedats. Hur skall den stora gruppen arbetslösa och relativt fattiga delen av befolkningen i framtiden klara sin ekonomi? Denna bok skildrar hur människorna i en mellansvensk region, Gagnef i Dalarna, hittills under 1900-talet arbetat och försörjt sig. En vanlig uppfattning är att övergången till fast anställning och lönearbete inleddes under de sista åren av 1800-talet. Processen anses avslutad i mitten av 1900-talet. Stämmer detta i denna bygd, och hur gick i så fall övergången till? Var det en utdragen eller en snabb process? Har ett bredare försörjningsmönster med informella drag kanske överlevt in i våra dagar? Vilken betydelse har detta för människornas villkor i framtiden? Boken berättar om människors arbete och vardagsvillkor under övergången från ett äldre agrart Sverige till dagens senindustriella samhälle. Utgångspunkten tas i de senaste årtiondenas debatt och forskning om den informella ekonomin. Studien visar på familjens, släktens och föreningarnas stora betydelse för att trygga vardagens ekonomi. Maths Isacson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Studien har initierats av Dalarnas Forskningsråd i Falun. Inbunden, 280s
|
 |
Sven B F Jansson: Runes in Sweden (2nd ed. 1997, transl. Peter Foote, photo Bengt A Lundberg)In all about 3 500 runic inscriptions are known from Swedish territory. Because of this unique wealth of material, they make an important contribution to our knowledge of early culture and society in Sweden. Rune stones are a natural element of the Swedish landscape. They are the oldest linguistic monuments and they provide much contemporary information of inestimable value. The inscriptions often permit us to draw significant conclusions relating to general cultural history. This book, written by Sweden’s leading runologist Professor Sven B F Jansson, presents a survey of the Swedish runic material, both in words and pictures. Denna bok är en översättning till engelska av Sven B F Janssons klassiska Runinskrifter i Sverige. Färgfotografierna i boken är tagna speciellt för denna upplaga. Inbunden, 188s
|
 |
Svenbjörn Kilander: "En nationalrikedom av hälsoskatter". Jämtland och industrisamhället 1882–1910 (2008).Denna bok visar hur det gick till när Mörsil, Undersåker och Åre i och med järnvägen anslöts till resten av Sverige. Med ens uppkom då en direktförbindelse med de delar av samhället som redan tidigare och på ett påtagligt sätt hade kommit i kontakt med industrialiseringen. Hur tog de tre emot den erbjudna moderniteten? Vilka strategier på lokal nivå kunde iakttas? Vilka blev regionens viktigaste bidrag till det svenska industrisamhället? Vilken syn på industrialiseringsprocessen uttrycks under ångans och elektricitetens tidevarv? Författaren presenterar här skilda aspekter på den ekonomiska, sociala och politiska utveckling som lokalsamhällena i västra Jämtland upplevde under perioden 1882–1910 sedan järnvägen mellan Stockholm/Sundsvall och Trondheim hade invigts. Även om syftet med järnvägen var att exploatera västra Jämtlands materiella resurser, blev det inte detta, som kom att integrera Västjämtland i det moderna Sverige. Det var i stället det fjällnära områdets immateriella tillgångar, som gjorde trakten till en omistlig del av industrisamhället. Med ren luft, friskt vatten och rogivande miljöer, allt mera efterfrågade i takt med att industrialiseringsprocessen fortskred, kom denna landsända att inta en naturlig plats i det moderna Sverige. Svenbjörn Kilander är docent i historia vid Uppsala universitet och för närvarande verksam vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand. Inbunden, 316s
|
 |
Lena Lennerhed: Sex i folkhemmet. RFSUs tidiga historia (2002).RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, bildades 1933 av journalisten, syndikalisten och sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen, en grupp socialistiska läkare samt företrädare för några fackliga organisationer. Målet var att skapa en bred folkrörelse för sexuell reform. Förbundet bedrev sexualupplysning, öppnade kliniker och sålde preventivmedel. Kvinnors rätt till abort, införande av sexualundervisning i skolan och avkriminalisering av homosexuella kontakter var några centrala krav. Till en början mötte RFSU ett visst motstånd men efterhand blev förbundet alltmer etablerat i samhället. I takt med välfärdsstatens utveckling professionaliserades förbundets verksamhet. Ett politiskt perspektiv på sexuella frågor ersattes alltmer av ett medicinskt. Sex i folkhemmet är en bok om RFSUs tidiga historia. Här skildras Elise Ottesen-Jensen och hennes verksamhet fram till RFSUs tillkomst; RFSUs bildande och uppbyggnad; dess sexualpolitiska ställningstaganden och ageranden fram till 1950. I en epilog förs historien fram till 1970-talet. Häftad, 256s
|
 |
Marie Lennersand & Linda Oja: Livet går vidare. Älvdalen och Rättvik efter de stora häxprocesserna 1668–1671 (2006).Mellan 1668 och 1671 pågick omfattande häxprocesser i Dalarna. Ett stort antal kvinnor, män och barn anklagades för att vara häxor som vänt både Gud och det kristna samhället ryggen. Anklagelserna ledde till långdragna förhör och rättegångar, och stora delar av folket i de drabbade socknarna var inblandade. Processerna ledde till många stränga domar och avrättningar. De flesta klarade sig dock med livet i behåll. Men hur blev deras liv – efteråt? När häxprocesserna avslutats skulle de överlevande på något sätt återvända till den vardag de så brutalt ryckts ur. Hur gick det för Håll Ingel Andersdotter i Nittsjö som nästan blivit avrättad, den unga Marit Matsdotter i Åsen som sluppit dödsdom trots många vittnesmål emot sig och Hede Lars Ersson från Born som varken kunnat frias eller fällas? Vilken framtid väntade de anhöriga till den halshuggna och på bål brända Gulichs Anna Olsdotter från Loka? De var alla – liksom många av deras grannar och i någon mån hela de drabbade socknarna – tvungna att hantera den situation som häxprocesserna lämnat efter sig. Det är dessa människor och denna situation som den här boken handlar om. Inbunden, 758s
|
 |
Martin Linde: I fädrens spår? Bönder och överhet i Dalarna under 1700-talet (2009).Dalarna förknippas bland annat med stridbarhet och upprorsanda. En rad händelser i det förflutna leder tankarna i den riktningen, exempelvis dalkarlarnas medverkan i Engelbrekts resning 1434 och det väpnade biståndet till Gustav Vasas kamp mot Kristian II. Också upproret 1743 har bidragit till att forma eftervärldens bild av ett landskap med en trotsig och självmedveten befolkning. Detta väcker frågor om regionala skillnader i böndernas förhållande till sina herrar. Var dalkarlarna i äldre tid mer upproriska än folk på andra håll i Sverige? Vad kan det i så fall ha berott på? I den här boken analyserar historikern Martin Linde hur dalkarlarna förhöll sig till sin överhet under 1700-talets första hälft. Genom en jämförelse med Närke blottläggs vad som var säreget respektive generellt i böndernas beteendemönster. Flera väsentliga frågor kan på så sätt ges ny belysning: sambandet mellan social struktur och politisk aktivism i ett givet område, kollektiva identiteter i bondesamhällen, förekomsten av upprorstraditioner bland bönderna, kort sagt villkoren för folkligt motstånd – inklusive väpnat uppror – under den tidigmoderna epoken. Inbunden, 352s
|
 |
Agneta Ney: Drottningar och sköldmör. Gränsöverskridande kvinnor i medeltida myt och verklighet ca 400–1400 (2:a tr., 2006).”Varför bär hon manskläder? Man kan ju inte se på henne att hon är kvinna!”, utbrister en av Jeanne d’Arcs rannsakare under rättegången mot henne på 1400-talet. Då var klädedräkten en viktig symbol för könsidentitet. Tvetydigheter om kön ville man till varje pris förhindra. På nordiskt område var det exempelvis enligt lag förbjudet för kvinnor att bära manskläder, och straffet för sådana identitetsbrott var landsförvisning i tre år. Men kvinnor levde inte alltid efter lagen. Kvinnor förklädda till män har förekommit under olika epoker, i samhällen som organiserats på olika sätt, i myt och verklighet. Den mest kända är Jeanne d’Arc, som i likhet med de mytologiska amasonerna och de fornnordiska sköldmörna överskred samhällets normer, men motiven, innebörden liksom reaktionerna på deras respektive gränsöverskridande varierar beroende på samhällelig kontext. Drottningar och sköldmör berättar om kvinnor som i olika sammanhang bröt mot det medeltida samhällets mest grundläggande kulturella koder – Jeanne d’Arc, de merovingiska drottningarna och de isländska sagornas Brynhild och Hervor. Begreppet gränsöverskridande avser här framför allt könsöverskridande, men det indikerar också att kvinnor kunde överskrida andra gränser, som till exempel mellan stånd eller klasser. Agneta Ney är fil. dr i historia, universitetslektor vid Högskolan i Gävle och verksam som forskare vid Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala. Inbunden, 187s
|
 |
Magareta Nockert & Göran Possnert: Att datera textilier (2002).I Att datera textilier presenteras samtliga dräkter, klädesplagg och inredningstextilier som i Sverige daterats med hjälp av kol-14 metoden. Det har varit intressant att undersöka hur olika textila material, som varit utsatta för olika betingelser, lämpar sig för kol-14-metoden, men framför allt har en oberoende naturvetenskaplig åldersbestämning kunnat göras som jämförelse med stilistiska bedömningar. Föremålen är i många fall mycket välbekanta, som Bockstensmannens dräkt och Överhogdalsbonaderna, men har i vissa fall valts ut på grund av livligt omdiskuterad ålder. Ibland kan kol-14 dateringen leda till nya resultat, såsom exempelvis skedde med den nålbundna vanten från Åsle mosse, som sedan länge presenterats som det äldsta existerande föremålet i denna teknik. Margareta Nockert Göran Possnert Häftad, 120s
|
 |
Erik Nylén & Jan Peder Lamm: Bildstenar. Tredje reviderade upplagan (2003).Detta rikt illustrerade standardverk om gotländska bildstenar utges nu i en tredje bearbetad och utvidgad upplaga. Boken är även utgiven på engelska som Stones, Ships and Symbols. Inbunden, 232s
|
 |
Erik Nylén & Jan Peder Lamm: Stones, Ships and Symbols. The Picture Stones of Gotland from the Viking Age and Before (1988).In this book we hope to show what to expect from the picture stones of Gotland and what can be learned from them. We hope that it will be read both by the general museum visitor and by anyone who would like to learn more about art and life in early Scandinavia. We have also tried to make it an attractive book which might serve as a simple patternbook for about 600 years of prehistoric art. The book begins with an introductory survey. Then the stones are discussed, mainly in chronological order. The stones are reproduced on the righthand pages and comments appear on the left-hand pages. Motifs from a number of stones may be combined to form new compositions and other kinds of explanatory iconographic material may also be included. Some pages deal with questions in greater depth: for example, Viking Age ships or beliefs about life after death. Some illustrations depict non-Gotlandic monuments which are related to the picture stones of Gotland. Damaged features have been restored only when the reconstructions are in no doubt. Towards the end of the book there is a group of composite illustrations, reproduced at a smaller scale than the rest. The stones which are the source for these details are numbered in accordance with the catalogue which concludes the publication. A bibliography and a summary of the typological and chronological divisions used in the standard work, Gotlands Bildsteine (Sune Lindqvist 1941-42), make up the final section. The catalogue and bibliography have been compiled by Jan Peder Lamm, Museum of National Antiquities, Stockholm. The book also contains illustrations of recent finds of picture stones not previously published. Swedish version: Bildstenar. Hardcover, 210p
|
 |
Mats Olsson: Skatta dig lycklig. Jordränta och jordbruk i Skåne 1660–1900 (2005).Skattesystemets utformning och skatternas nivå hade stor betydelse för människorna redan i det förindustriella samhället. Huvuddelen av skatterna var då knutna till böndernas jordinnehav, och hade karaktären av feodal jordränta – skatten var samtidigt bondens brukningsavgift för jord – som antingen betalades till krona, adel eller kyrka. Efterhand uppstod emellertid betydande skillnader mellan villkoren för adelns bönder och kronans bönder. I Skatta dig lycklig sammanfattas och beräknas för första gången böndernas totala skattetryck och dess förändring under de två och ett halvt sekel som föregick den stora skattereformen vid ingången till 1900-talet. Unika källmaterial används för att beräkna såväl skatte- som produktionsutvecklingen i Skåne. Den del av gårdsproduktionen som bönderna betalade i skatt minskade från cirka en tredjedel ner till ensiffriga procentandelar. Orsaken var samspelet mellan ett fastlåst skattesystem och den ökande produktiviteten per bondgård. Mats Olsson (f. 1956) är docent och verksam vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet. Inbunden, 224s
|
 |
Jessica Parland-von Essen: Behagets betydelser. Döttrarnas edukation i det sena 1700-talets adelskultur (2005).Slutet av 1700-talet och början av 1800-talet var en period av omvälvningar och oro i Europa. För adelsfamiljerna var det viktigt att på alla sätt försvara sin position som elit. Samtidens intresse för upplysning och uppfostran påverkade också adelsedukationen, vars betydelse blev allt större. För adelns kvinnor var det av stor vikt att bilda sig, att utveckla sitt sinne för stil och smak och på så sätt stärka adelskulturens särart. Det var ett projekt som pågick inte endast i Sverige, utan även kan skönjas på andra håll i Nordeuropa. Genom presentation och analys av litteratur samt tidigare outnyttjade källor, såsom adelsdöttrars dagböcker och studieanteckningar, tecknas här en bild av en komplex kultur i kraftig förändring under en till synes lugn yta. Utvecklingen i Sverige sätts in i ett större europeiskt sammanhang. Hur gick hemedukationen till, vilka var dess metoder och målsättningar? Varför var döttrarnas edukation viktig och på vilket sätt skiljde den sig från sönernas? Bland andra Gustaf Mauritz Armfelts och Curt von Stedingks familjer fungerar som belysande exempel på hur stora insatser gjordes för döttrarnas edukation. Jessica Parland-von Essen är forskare vid Helsingfors Universitet. Denna bok bygger på hennes doktorsavhandling. Häftad, 256s
|
 |
Bunny Ragnerstam: Orons år. Historisk krönika om uppviglare och uppviglade i 1870-talets Sverige (1990).Hösten 1870 flyttade låssmeden Lars Erik Åkerlund med hustru Emma och fyra barn till Göteborg. Familjen var hårt prövad och drömde om att äntligen få leva ett gott liv. Det var fransk-tyska krigets, Pariskommunens och "Internationales" tid. Och svallvågorna från kontinentens stora händelser nådde Norden. De kom att dramatiskt förändra familjens liv. Vad som tidigare beskrivits som en stillsam tid i svensk historia, är i Ragnerstams krönika några orons år. Genom en rad människoöden tecknar han tidens gång med alla dess nya spänningar - spår av landsomfattande fackliga organisationer, en hittills okänd svensk sektion av Internationalen, kraftfullare fackliga aktioner än tidigare… Men även strejkbrytarföretag, svartlistning, arbetarledare som tvingas i landsflykt och inledningen till den massemigration som skulle drabba landet… I sin bok visar Ragnerstam åter prov på sin unika förmåga att gestalta ett tidsskede genom människors vardagliga liv. Boken är det imponerande resultatet av ett flerårigt forskningsarbete. Den levandegör konkret och dramatiskt ett samhälle på tröskeln till en ny tid. Inbunden, 386s
|
 |
Cecilia Riving: Icke som en annan människa. Psykisk sjukdom i mötet mellan psykiatrin och lokalsamhället under 1800-talets andra hälft (2008).Under 1800-talets andra hälft skedde omvälvande förändringar
inom svensk psykiatri och sinnessjukvård. Psykiatrin etablerades
som medicinsk disciplin samtidigt som den institutionella vården
hastigt expanderade och allt fler människor togs in på statliga
hospital. Denna process var resultatet av ett möte mellan lokalsamhället
och psykiatrin. Hur psykisk sjukdom avgränsas, tolkas och behandlas skiljer sig åt mellan olika tidsperioder, mellan olika kulturer. Ideal, förväntningar och normer spelar stor roll för vår uppfattning av sjukdom och hälsa. Det historiska perspektivet synliggör hur gränserna förflyttas, hur sjukdomsdefinitioner förhandlas fram och förkastas i kontinuerlig interaktion mellan människor – lekmän såväl som läkare. Cecilia Riving (f. 1977) är verksam som historiker vid Lunds universitet. Icke som en annan människa är hennes doktorsavhandling. Häftad, 320s
|
 |
Maria Sjöberg: Kvinnor i fält, 1550–1850 (2009).Stormaktstidens Sverige kan beskrivas som ett knektänkornas land. Men det finns också en annan historia. Vid sidan om soldaterna i fält fanns deras hustrur och barn som en naturlig del av de europeiska arméernas sociala sammansättning. Kvinnornas närvaro har dock sällan lämnat några omfattande avtryck i vare sig källor eller historieskrivningen om dessa krig. Hur var det möjligt för soldater under 1600-talet att ha med hustru och barn i fält? När och varför uppstod denna företeelse? Och varför upphörde den? I Kvinnor i fält 1550–1850 analyserar historikern Maria Sjöberg, verksam vid Göteborgs universitet, förutsättningarna för kvinnors närvaro i fält. Förhållandena i flera länders arméer berörs, men tyngdpunkten ligger på de svenska fälttågen under en epok då Sverige spelade en avgörande roll i europeisk politik, stormaktstiden. Utifrån olika källor blottläggs fälttågens brokiga sociala villkor. Här fanns såväl en hushållsorganisation med hustrur och barn som manligt enkönade homosociala kompanier och regementen. I boken diskuteras hur dessa förhållanden etablerades, integrerades med varandra och hur denna samverkan sedan avvecklades. Inbunden, 236s
|
 |
Maria Sjöberg: Kvinnors jord, manlig rätt. Äktenskap, egendom och makt i äldre tid (2001)."Hur jag än vrider och vänder på jordförhållandena i 1500- och 1600-talens Sverige hamnar jag i äktenskapet. Arvssedvänjor hade med äktenskapet att göra. Även handeln med jord var knuten till äktenskapet. Det forum där såväl arvsfrågor som jordhandel behandlades, den lokala domstolen, var till både form och innehåll påverkat av äktenskapet. Samma sak kan sägas om 1500- och 1600-talens släkt- och klassförhållanden. Äktenskapets roll i det äldre samhället kan alltså inte överdrivas." Länge har man varit överens om att egendomsrättsliga villkor var av avgörande betydelse för generella maktförhållanden i äldre tid. Däremot har man inte uppmärksammat att generella maktförhållanden var en följd av kvinnors och mäns olika - och ojämlika - rätt till egendom. Kvinnors jord, manlig rätt behandlar 1500- och 1600-talens egendomsrätt men drar vissa frågor ända fram till vår tid. Utifrån nära 3000 rättsfall, hämtade från det lokala rättsmaskineriet i några socknar i Dalarna, studeras varierande arvsförhållanden. Rättsärendena understryker hur avgörande äktenskapet var. Kvinnor ärvde jord, men förvägrades att disponera den. Detta var en uteslutande manlig rätt. Häftad, 224s
|
|
|
Statarliv – i myt och verklighet
(red. Christer Lundh & Mats Olsson, 2008).
|
 |
Sven Tägil (ed): Europa – historiens återkomst (3:e uppl 1998).Europa befinner sig i en dramatisk utveckling med genomgripande konsekvenser för hela kontinenten. I västra Europa pågår en integrationsprocess som för första gången i historien tycks göra en frivillig europaunion möjlig. I östra Europa har stora förändringar skett under de senaste åren med kommunismens fall och Sovjetunionens upplösning. Här tycks utvecklingen gå mot en allt större uppsplittring med ökat utrymme för nationalistiska strömningar av traditionellt slag. I båda regionerna kan också motströmningar utskiljas, vilka gör det svårt att uttala sig om hur framtiden kommer att gestalta sig. Får vi ett politiskt, ekonomiskt och kulturellt enat Europa eller kommer integrationsprocessen att avstanna? Nyckeln till förståelse ligger i en analys av den historiska bakgrunden, och historiens roll på olika områden har sällan varit större. Boken Europa – historiens återkomst har författats av olika specialister med anknytning till Lunds universitets historiska institution. Den behandlar utvecklingen både på det europeiska planet och i olika delar av Väst- och Östeuropa. Framställningens bredd ger en samlad bild och ett fördjupat perspektiv på dagens och morgondagens skeende och dess förutsättningar. Europa – historiens återkomst blev snabbt ett standardverk i sitt slag. Den utges nu i en tredje, väsentligt reviderad och utökad upplaga. Boken är utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Inbunden, 576s
|
 |
Göran Ulväng: Hus och gård i förändring. Uppländska herrgårdar, boställen och bondgårdar under 1700- och 1800-talens agrara revolution (2004).Under 1700- och 1800-talen förändrades förhållandena på landsbygden radikalt, både i Sverige och i större delen av Europa. Den agrara revolutionens förlopp och resultat är idag tämligen väl kända och det finns en stor kunskap om hur utvecklingen såg ut på både nationell och regional nivå. Bebyggelsens roll i denna agrara omvandling har emellertid inte analyserats närmare, vilket kan synas märkligt. Att bebyggelsen anpassades och förändrades i samband med omvandlingen står redan klart. Kända förändringar är t.ex. 1800-talets laga skifte med utflyttningar av gårdar som följd, byggandet av allt större bostäder och ekonomibyggnader samt introduktionen av nya konstruktioner och material. Men hur dessa förändringar var länkade till gårdarnas och innehavarnas socioekonomiska utveckling och varför förändringarna ägde rum har hittills lämnats åt sidan. I Hus och gård i förändring skildrar Göran Ulväng den agrara revolutionens olika beståndsdelar och inbördes samverkan. Med utgångspunkt i ett urval uppländska herrgårdar, prästgårdar och bondgårdar studeras sedan två seklers byggnadskultur ur nya och tänkvärda perspektiv. Häftad, 265s
|
