 |
Claes Ahlund: Diktare i krig. K.G. Ossiannilsson, Bertil Malmberg och Ture Nerman från debuten till 1920 (2007).Nittonhundratalets två första decennier var en av de mest omvälvande perioderna i Europas historia. Också det svenska samhället genomgick då en våldsam moderniseringsprocess, men präglades samtidigt av den hårdnande kampen om den politiska makten. Unionskrisens, storstrejkens och försvarsstridens tid har traditionellt men ganska missvisande uppfattats som ”de tigande diktarnas”. Många svenska författare utvecklade nu tvärt om ett intensivt politiskt engagemang som kulminerade under världskrigets och revolutionernas år. Med artiklar och debattskrifter, men inte minst med sina dikter deltog författare i alla politiska läger mycket aktivt i den politiska opinionsbildningen. Budskapen förstärktes genom suggestiva bilder och symboler som anspelade på eller bidrog till att skapa olika politiska myter. Diktare i krig behandlar inledningsvis den nationalistiska respektive den antimilitaristiska kampdiktens ideologiska och retoriska mönster, men undersöker sedan tre författarskap: K.G. Ossiannilssons, Bertil Malmbergs och Ture Nermans. De tre författarna stod långt ifrån varandra både i fråga om temperament och ideologiska utgångspunkter, men de blev alla under dessa år politiska diktare. Här diskuteras deras kampdiktning och utvecklingen av deras författarskap fram till 1920. Claes Ahlund är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet. Han har tidigare utgivit Den skandinaviska universitetsromanen 1877–1890 (1990), Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa (1994), Fallets lag och jagets stjärna. En studie i Stig Dagermans författarskap (1998) samt, tillsammans med Bengt Landgren, Från etableringsfas till konsolidering. Svensk akademisk litteraturundervisning 1890–1946 (2003). Inbunden, 528s
|
 |
Björn Apelkvist: Moderskonflikten i Lars Noréns åttiotalsdramatik (2005).”Hon har funnits här som en hemsk skugga i snart fyrtio år...Vi har haft henne här hela tiden...inne i dig, i dina tankar och din skuld...hon har sugit ut din kraft och din, ja känsla för den här familjen.” Det är sin svärmor som Margareta i pjäsen Höst och vinter (1987) pratar om. Med sina förtvivlade ord belyser hon den outredda, ofta förträngda moderskonflikt, som i många av Lars Noréns pjäser från åttiotalet kommer upp till ytan i tillspetsade diskussioner och heta sammandrabbningar vuxna människor emellan. I föreliggande avhandling behandlar Björn Apelkvist den kontroversiella frågan om moderskapets mörkare maktsidor och dess konsekvenser. En makt är varken ond eller god i sig. Om den däremot trängs undan, om den måste gro utan erkännande eller växa med skuld och skam som följeslagare, så tenderar den att väga över åt det destruktiva hållet. Inblicken i det som är pudelns kärna, dvs. den problematiska modersrelationen, framförs ofta genom de vuxna barnen i pjäserna men kan lika gärna, som i citatet ovan, uttryckas av modern själv. Noréns konstnärliga förmåga att ge alla pjäsaktörer lika betydelsefulla röster gör hans dramer i hög grad verklighetstrogna och motverkar ensidiga ställningstaganden. Ansvaret faller istället i en dostojevskisk anda på alla i familjen, menar Apelkvist. Björn Apelkvist, född 1969, är litteraturvetare och verksam i Lund. Häftad, 250s
|
 |
Kerstin Bergman: En möjlig värld. En tematisk studie av Lars Gustafssons 1990-talsromaner (2002).En möjlig värld behandlar Lars Gustafssons (f 1936) romaner Historien med hunden (1993), Tjänarinnan (1996) och Windy berättar (1999), vilka framstår som en central del i det omfattande författarskapet. Genom romanerna löper som en röd tråd sökandet efter en moralfilosofiskt och ontologiskt möjlig värld – ett sökande som här tydliggörs och analyseras. Med hjälp av teologiska, filosofiska och litterära nedslag synliggörs underliggande strukturer och en diskussion som handlar om de stora frågorna. Hur ska människan finna en grund för moraliska värderingar? Finns det någon logiskt möjlig lösning på teodicéproblemet? Hur ska världen se ut för att människan ska bli mindre ensam? Vad är egentligen döden, och hur ska vi förhålla oss till den? En möjlig värld presenterar också den amerikanska miljö där romanerna utspelar sig, och läsaren bjuds på många intressanta utflykter i samtidens Texas. Kerstin Bergman, född 1970, är litteraturvetare, verksam vid Lunds Universitet. Häftad, 320s
|
 |
Ulf Boëthius: Jag är ingenting, ett fladder, jag är ung. Barn, ungdom och modernitet i Gustav Sandgrens tidiga författarskap (2004).Gustav Sandgren (1904–1983) var i början av 1930-talet en av Sveriges mest uppmärksammade författare. Tillsammans med Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist och Harry Martinson uppenbarade han sig 1929 i Fem unga, en skönlitterär antologi som väckte uppmärksamhet genom sin programmatiskt moderna framtoning. Boken har kommit att framstå som en symbol för den litterära modernismens första allvarliga framstöt i Sverige efter 1910-talets stormsvalor. Brottet med det gamla förstärktes av att alla författarna var autodidakter med proletär bakgrund. Sandgren var en av de stridbaraste av de fem. De fem ungas modernism inskränkte sig inte till litteraturen utan var också politisk, social och kulturell. Och inte nog med det, den stod i samband med tidens generationsdebatt och hade delvis karaktären av ett ungdomsuppror. Sandgren var också barnboksförfattare, och en av frågorna i Boëthius bok är om han var modernist även i dem, och i så fall vilket sätt. Sandgren var modern också i ett annat avseende. Han tycks sakna ett enhetligt och sammanhållet jag. Han var kluven och ambivalent och vacklade mellan olika livshållningar, åsikter och stämningslägen. Författarskapet visar sig vara fullt av olika röster som befinner sig i dialog med varandra. Häftad, 352s
|
|
Fredrika Bremer: Brev, ny följd
I. 1821-1852 (1996, utg Carina Burman).
|
 |
Tommy Danielsson: Hrafnkels saga eller Fallet med den undflyende traditionen (2002).Hrafnkels saga eller fallet med den undflyende traditionen utgör första delen av en planerad trilogi, där avsikten är att komma till rätta med muntlighetens roll i de isländska sagorna. Intresset riktas här på en enda, ofta diskuterad och mycket kort islänningasaga. Hur skulle vägarna kunna ta sig ut från det eventuella historiska incitamentet, via det eventuella muntliga berättandet till den existerande skrivna sagan? Häftad, 332s
|
 |
Tommy Danielsson: Sagorna om Norges kungar. Från Magnús gódi till Magnús Erlingsson (2002).Sagorna om Norges kungar utgör andra delen av en planerad trilogi om muntlighetens roll i de isländska sagorna. I denna del behandlas de norska kungasagornas många versioner av Norges historia från 1035 till 1177. Ett scenario presenteras för utvecklingen av de norska kungasagorna och deras förbindelser med andra sagagenrer, i första rummet islänningasagorna. Hur viktiga var de inhemska muntliga traditionerna och hur viktiga var de utländska influenserna? Var det så att sagorna tillkom i ett ”hav av muntlighet” och är det kanske det som gjort de skrivna sagorna till en del av världslitteraturen? Häftad, 424s
|
 |
Gunilla Domellöf: Mätt med främmande mått. Idéanalys av kvinnliga författares samtidsmottagande och romaner 1930-1935 (2001).Kampen på den litterära scenen i Sverige 1930-1935 utkämpades inom ett könspolitiskt spänningsfält. Kulturkonservativa litteraturkritiker försvarade en objektiv sanning, radikala författare utgick i Nietzsches efterföljd från att sanningar och ideal var historiska och relativa. Ledande kritiker höll fast vid den rådande ordningens könsstereotypa föreställningar och avvisade som osanna alla livsbilder som inte speglade "normala" människor och "normalt" liv. Första delen av denna bok undersöker samtidsmottagandet av romaner skrivna av Agnes von Krusenstjerna, Stina Aronson, Elin Wägner, Moa Martinson, Karin Boye och Tora Dahl. Andra delen visar romanerna som svar på värdekrisen efter de absoluta värdenas fall. De kvinnliga författare som bryter upp från sociala och litterära konventioner lämnar föreställningen om en naturgiven identitet och könsroll och deltar precis som sina manliga kollegor i omvärderingen av värden och ideal. Brottet med en idealistisk människosyn gällde även kvinnor. Häftad, 392s
|
 |
Sverker R Ek: Spelplatsens magi. Alf Sjöbergs regikonst 1930-1957 (1988).Spelplatsens magi vill ge en bild av ett vitalt och dynamiskt skede i svenskt teaterliv. Framställningen är koncentrerad till Alf Sjöberg, en av de ledande svenska regissörerna under vårt århundrade. Olika nedslag i Sjöbergs rika repertoar på Dramaten belyser hans märkliga insats vid nationalscenen. Vi möter honom som uttolkare både av svenska och utländska texter och som skapare av en färgstark och betydelsebärande scenografi till såväl klassisk som nyskriven dramatik. Spelplatsens magi demonstrerar den sceniska gestaltningens relation till de ideologiska strömningarna i tiden. Utvecklingsprocessen ger inblick i de ramar som Dramatens organisation och kritikernas förväntningar satte för det konstnärliga arbetet. Framställningen belyser också hur åskådaren inbjuds att bli medskapare av scenkonstverket. Spelplatsens magi visar hur scenkonsten kan bli ett väsentligt inlägg i den allmänna samtidsdebatten. Samtidigt tecknas bilden av en scenkonstnär som hela livet medvetet arbetade på att finslipa sina konstnärliga uttrycksmedel. Inbunden, 390s
|
|
Sverker R Ek: I Dialog med texten. Nio essäer (2005).Mytens förvandlingar. Georg Büchners revolutionsdrama Dantons Tod och dess verkningshistoria. "Resan ifrån lifvets ö till dödens". August Strindbergs Spöksonaten – ett purgatoriedrama. Att gestalta ett liv. Hjalmar Bergmans roman Savonarola. En munkhistoria. I passionens vind. Kring Parisina – ett skådespel i sin tid. "Människorna till en god vilje". Hjalmar Bergman och konstsagan. Visionen av seger i en mörk tid. Gunnar Ekelöfs dikt Samothrake och andra världskriget. Ett scenkonstverks födelse. Stig Dagermans drama Den dödsdömde och dess urpremiär. "Drömmen om helheten, längtan efter paradiset". Agneta Pleijels Lord Nevermore – en roman om tid. Ett mångfasetterat scenkonstverk. Witkiewicz' drama Modern i Alf Sjöbergs regi. Häftad, 283s
|
 |
Hans-Göran Ekman: Villornas värld. Studier i Strindbergs kammarspel (1997).Som ung lever Strindberg i högsta grad i sinnenas värld. Till friskheten i hans tidiga verk bidrar inte minst deras sensualism. Den äldre Strindberg däremot tyckte sig leva i vad han kallade "Villornas värld". Han bygger upp en hel filosofi kring begreppet och demonstrerar den på ett originellt vis i sitt märkligaste och mest svårtolkade drama: Spöksonaten. I "Villornas värld" bedrar människor ständigt varandra. Ett sätt att lura andra är att manipulera deras sinnesorgan - ett ofta förbisett inslag i Strindbergs dramatik. I sina kammarspel - Oväder, Brända tomten, Spöksonaten och Pelikanen - skildrar Strindberg med förtvivlad klarsyn livet i "Villornas värld". Paradoxalt nog spelar han därvid själv på åskådarens alla sinnen, när han gestaltar en rikedom av sinnesintryck: syner, ljud och även smaker, dofter och beröringar - men det sker i mer pessimistisk anda än i ungdomen. Ibland känner Strindberg dessutom leda vid det stora illusionsnummer han som dramatiker utför ännu några gånger. Hans-Göran Ekman är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och har tidigare publicerat den uppmärksammade Strindbergsstudien Klädernas magi. Inbunden, 286s
|
 |
Hans-Göran Ekman: Karen Blixens paradoxer. Om Sju romantiska berättelser, Den afrikanska farmen och Vintersagor (2002).Alltsedan den sensationella debuten 1934 med Sju romantiska berättelser har intresset för Karen Blixens författarskap ökat både i Sverige och ute i världen. Anmärkningsvärt nog är ändå Karen Blixens paradoxer den första bok om den danska författarinnan som skrivits på svenska. Här behandlas hennes tre första och viktigaste böcker; förutom debutboken även Den afrikanska farmen och Vintersagor. Karen Blixen hyste en nästan religiös tilltro till fantasins makt, men också en nästan lika stor vördnad inför konstens lagar. Hennes författarskap blev en kamp mellan fantasi och harmoni. Hans-Göran Ekman är docent i litteraturvetenskap i Uppsala och har efter sin doktorsavhandling utgivit de uppmärksammade strindbergsstudierna Klädernas magi (1991) och Villornas värld (1997). Den senare har även utkommit i engelsk översättning. Häftad, 204s+24-sidigt bildark
|
|
Hans-Göran Ekman: Fluidum svalla! Om dynamiken i Bellmans värld (2008).Bellmans Stockholm var en värld fylld av vätskor – inte bara genom supandet på stadens många krogar. Man kan säga att gustavianerna återupptäckte vattnet. I tidens medicin och fysik studeras det ur nya synvinklar. Stockholmaren hade Polhems sluss inför ögonen liksom fontäner, brunnar och kaskader. Flottans skepp syntes på det omgivande havet. Simkunnighet var ovanlig, båtfärder och åskväder förskräckte. Ur ett mentalitetshistoriskt perspektiv beskrivs i Fluidum svalla! lättillgängligt och elegant vätskornas roll i Fredmans epistlar och för skaldebröder som Leopold, Kellgren, Oxenstierna, Adlerbeth och Thorild. Hans-Göran Ekman är docent emeritus vid Uppsala universitet. Han har tidigare publicerat uppmärksammade böcker om bl.a. Lars Ahlin (Humor, grotesk och pikaresk), August Strindberg (Klädernas magi, Villornas värld – den senare även i engelsk översättning: Strindberg and the Five Senses) och Karen Blixen (Karen Blixens paradoxer). Ett flertal av hans uppsatser och essayer har översatts till engelska, franska, italienska och tjeckiska. Inbunden, 184s
|
 |
Lars Furuland: Bergslagen i litteraturen. Kommenterad bibliografi med en inledande uppsats (1998).Skönlitteratur för vuxna och barn, bygde- och arbetarspel, levnadsminnen, reseskildringar och bilderböcker. Samt ett urval av facklitterära och bibliografiska hjälpmedel. Lars Furuland har ägnat många år åt detta pionjärarbete, som inleds med en större studie över regional contra centraliserad kultur. Boken är utgiven i samarbete med Ekomuseum Bergslagen och ingår i serien Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala. Inbunden, 256s
|
|
Göran Gademan: Operabögar (2003).I Operabögar möter vi 39 homosexuella män, som modigt och öppenhjärtigt berättar om sina liv och sitt operaintresse. Göran Gademan, fil dr i teatervetenskap, har försökt utröna banden mellan operakonsten och den manliga homosexualiteten. Mycket har skrivits om detta redan, framför allt i USA, men för första gången undersöks nu frågan empiriskt i ett intervjuprojekt. I boken ställs frågan vad operaintresset har betytt för att våga bejaka den sexuella läggningen och ”komma ut ur garderoben” och analyser genomförs av hur man kan uppleva några nyckelverk i operarepertoaren. Utifrån gay studies och queerteori försöker författaren sätta fingret på vad som ligger bakom den divakult som litet slarvigt tillskrivs homosexuella män, oavsett om det gäller Marlene Dietrich eller Maria Callas. Även den sociala sidan kring operautövandet utreds, hur man knyter kontakter och utövar sitt intresse tillsammans med andra likasinnade. Framställningen blir samtidigt en skildring av hur det är att leva som homosexuell i Sverige idag och under de senaste decennierna. Deltagarna är mellan 19 och 69 år, och boken följer deras liv kronologiskt från barndomen till nutid. Operans olika funktioner som ventil, förebild, spegling/identifikation, substitut/sublimering, verklighetsflykt och tröst utreds, och det konstateras också att såväl ”garderoben” som operaintresset är en dynamisk process som hela tiden förändras. Häftad, 282s
|
 |
Gertrud & Krister Gidlund: Ett litet bokförlag. Grundat 1968 (2002).Yasar Kemal, IB-affären, Bang, Ockulta dagboken, Kollontay, Kamrat
Jesus, Jösses flickor... Gidlunds förlag är årsbarn
med de radikala strömningar som förknippas med året
1968. Kvinnokamp, folklig kultur, marxism, antiimperialism, Gertrud & Krister Gidlund berättar om sitt förlag dessa år, om ett litet förlag som arbetsplats och mötesplats för idéer i tiden. "Personlig förlags- och samtidshistoria." En av årets böcker enligt Nina Lekander i Expressen. Häftad, 376s
|
|
Krister Gidlund: Att göra sin egen bok. Redaktionella, typografiska och tekniska råd (2:a tryckningen, 2002; pocket, 2004).Blott en bråkdel av allt som skrivs blir utgivet och får läsare. Trots att det genom den nya datortekniken är billigare och enklare än någonsin att framställa en bok, har det inte blivit lättare att på traditionellt vis få texter utgivna. Den här boken beskriver i korta drag hur man gör sin egen bok vid datorn. Boken ger tekniska, typografiska och redaktionella råd. Den tecknar även en bild av dagens bokmarknad. Krister Gidlund - bokförläggare sedan drygt trettio år - är själv en av alla de amatörförfattare, som den här boken vänder sig till. ”kloka och roliga inblickar i förläggeriets och kulturens hemligheter, myter och illusioner” (Ordfront magasin) ”välkommen av två skäl – för de praktiska råd den ger och som en tänkvärd kulturdemokratisk maning till skapande och delaktighet” (Johan Svedjedal, SvD) Häftad, 123s
|
 |
Krister Gidlund: Bokförläggaren. Tillbakablickar på ett yrke (2008).Den svenska bokbranschen har förändrats stort på ett par årtionden. De marknadsledande förlagskoncernerna leda idag av ekonomer och folk från mediavärlden, medan den traditionella bokförläggaren fått träda tillbaka. Samtidigt har en växande skara småförläggare kommit att borga för litterär kvalitet och mångfald. Krister Gidlund, som varit bokförläggare i fyrtio år, blickar här tillbaka på en bransch och ett yrke. Häftad, 102s
|
 |
Krister Gidlund: Släpp skrivandet loss! Bokutgivningens nya villkor (2006; pocket, 2007).Många ägnar sig åt någon form av litterärt skapande. Men bara försvinnande lite av vad som skrivs blir tryckt och utgivet. På de tongivande storförlagen och i media har allsköns populärlitteratur på senare tid alltmer kommit att stå i fokus, medan den smala litteraturen blivit än mer undanskymd. Samtidigt pågår en motsatt rörelse. Tack vare den nya tekniken har det idag blivit enklare och billigare än tidigare att göra böcker. En rad små kvalitetsförlag har sett dagens ljus och svarar numera alltmer för den intressanta bokutgivningen. Härtill kommer att många – inte bara piratförläggarna – har tagit saken i egna händer och börjat ge ut sina böcker själva. Krister Gidlund är bokförläggare sedan sextiotalet. I sin bok beskriver han bokbranschen av idag, berättar om sina möten som författare med ett stort och ett litet förlag samt ger exempel på angelägen, småskalig bokproduktion vid sidan av de kommersiella huvudstråken. Häftad, 142s
|
|
Lena Hammergren, Karin Helander, Tiina Rosenberg & Willmar Sauter: Teater i Sverige (2004).Från bronsåldersceremonier till Grynet. Politisk teater, balett och revy; barnteater, happenings och arbetarspel; finkultur och underhållning på de nationella scenerna och på landsbygden – teater i Sverige tar sig många uttryck. Teater i Sverige utgår ifrån själva teaterhändelsen – mötet mellan publik och aktörer i en spelsituation. På så sätt fokuseras inte bara en mängd olika teaterhändelser som ofta glöms bort när teaterhistoria skall skrivas, utan också den samhälleliga kontexten, genusperspektiv, mottagandet av framförandena och samspelet mellan scen och salong. Teater i Sverige är ett samarbete mellan forskare på Teatervetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Häftad, 330s
|
 |
Dag Hedman: Prosaberättelser om
brott på den svenska bokmarknaden 1885-1920. En bibliografi
(1997).
|
 |
I vitterhetens tjänst. Textkritiska uppsatser. En vänbok till Barbro Ståhle Sjönell (2003, red Lars Burman).Den som ägnar sig åt vetenskaplig utgivning av litterära verk arbetar i vitterhetens tjänst. I denna volym skriver ett drygt dussin framstående nordiska forskare om de utmaningar, problem och glädjeämnen som sådan utgivning innebär. De författare som behandlas är bland andra Carl Jonas Love Almqvist, Carl Michael Bellman, Henrik Ibsen, Søren Kierkegaard, Carl Gustaf af Leopold, Johan Ludvig Runeberg och Georg Stiernhielm. Svenska Vitterhetssamfundet utger sedan 1907 klassiska svenska författarskap i tillförlitliga utgåvor. Sedan många år är Barbro Ståhle Sjönell samfundets huvudredaktör och har gjort stora insatser för den vetenskapliga textutgivningen i Sverige och Norden. Denna vänbok har tillkommit som en hyllning till hennes 60-årsdag. Utgiven i samarbete med Svenska Vitterhetssamfundet. Inbunden, 218s
|
 |
Hans Jalling: Att buga eller inte buga. En studie om Dramatens förhållande till Nazi-Tyskland 1938–1944 (2004).Uppträdde Kungl. Dramatiska Teatern tyskvänligt under andra världskriget? Böjde man sig för tyska intressen i fråga om pjäsval och regi? Vad betydde teaterns omstridda gästspel i Berlin 1941? I Hans Jallings studie får dessa frågor sin grundliga genomlysning.
Tryck- och yttrandefriheten under kriget behandlas, innan vi möter
en rad av tidens tongivande aktörer inom såväl det politiska
livet som inom teatern: styrelsen, teaterchefen och regissörerna.
Inte minst beskrivs maktspelet kring och inom teatern med Dramatenchefen
Pauline Brunius som centralgestalt. Framställningen illustreras
med korta avsnitt om några uppsättningar. Rikt illustrerad. Häftad, 186s
|
 |
Bo G Jansson: Fet-Mats. Den förstenade gruvdrängen i sakprosa och som inspirationskälla till dikt och konst från 1700-talet till idag (2008).Vid en rasolycka i Falu koppargruva 1670 omkom och försvann gruvdrängen Fet-Mats Israelsson. Hans kropp upptäcktes välbevarad, till synes förstenad, med fortfarande ungdomligt utseende, mer än fyra årtionden senare 1719. Han igenkändes då av sin trolovade Margreta – nu en gammal gumma. På grund av den märkligt bibehållna kroppen och det hisnande ögonblick då den åldrade kvinnan återsåg sin ungdoms kärlek, blev Fet-Mats och hans historia snabbt känd, även internationellt. Fet-Mats begravdes inte genast utan visades i ett glasskåp vid gruvan under lång tid. Vetenskapsmän och andra nyfikna från hela Europa besökte och beskrev honom. Fet-Mats diskuterades ivrigt under 1700-talet – var han ett mineral eller ett lik? Det kom att dröja innan Fet-Mats kom i vigd jord. Han begravdes vid fyra tillfällen, senast en bit in på 1900-talet. Under 1800-talet blev Fet-Mats-historien i Europa en inspirationskälla till dikt och konst, dramatik och opera. Även under 1900-talet, och ända fram till idag, har berättelsen om Fet-Mats och hans fästmö gestaltats av författare och konstskapare. I denna bok berättas om den verklige Fet-Mats samt beskrivs de konstnärliga och poetiska bearbetningarna av hans historia från tidigt 1800-tal och fram till idag, från romantiken till postmodernismen. Bo G Jansson är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Högskolan Dalarna och bosatt i Boda by i Svärdsjö, samma by som såg Fet-Mats födas. Inbunden, 320s |
 |
Cecilia Lagerström: Former för liv och teater. Institutet för Scenkonst och tyst kunnande (2003).”När jag sommaren 1995 för första gången besökte Institutet för Scenkonst blev jag betagen. Det var något i atmosfären, i grundligheten man visade i små och stora frågor, tiden som alltid fanns till förfogande samt den öppenhet och gästfrihet som visades varje person som kom förbi. Jag upplevde en livskvalitet i vardagens varje moment jag sällan känt i mitt liv, och åkte hem i visshet om att jag skulle ägna min avhandling åt just denna teatergrupp. Det jag vid detta tidiga möte så starkt greps av har under forskningsarbetets gång blivit allt tydligare: jag har sett hur teaterarbete och levnadssätt smält samman och speglat varandra. Ett förhållningssätt till livet har praktiserats på ett scengolv samtidigt som principerna för teaterutövandet ständigt återspeglats i vardagens alla mindre och större handlingar och val. I denna praktik har pedagogiken spelat en avgörande roll, och det är markant hur överföringen av praktiskt kunnande i första hand skett genom den kultur som odlats på och genom teatern. För eleverna, liksom för mig, har vistelserna där ofta inneburit en vidsträckt resa, som inte sällan lett till en omvärdering av både teater och livshållning.” Institutet för Scenkonst bildades av Ingemar Lindh i Storhögen 1971. Sedan mitten av 70-talet verkade teatergruppen till stor del utanför Sverige, bl a i Italien där man hade sin bas under 14 år. Institutet för Scenkonst har i mer än 30 år ägnat sig åt forskning i skådespelarkonst, liksom pedagogisk och konstnärlig verksamhet. Cecilia Lagerström är verksam vid Teatervetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet och teaterregissör. Former för liv och teater är hennes doktorsavhandling. Häftad, 424s
|
 |
Bengt Landgren: Sten Selander. Lyrik och litteraturkritik 1916–1957 (2009).Sten Selander (1891–1957) var poet, tongivande teater- och litteraturkritiker,
naturvetenskaplig forskare och docent i växtbiologi vid Uppsala
universitet, ledamot av Svenska Akademien och mycket annat. Han växte
upp i ett förmöget Stockholmshem på Regeringsgatan –
fadern, August Strindbergs syssling, var berömd bakteriolog –
studerade naturvetenskapliga ämnen i Uppsala på 1910-talet,
men övergick snart till skönlitterärt författarskap,
essäistik och kulturjournalistik i Stockholmspressen. Från
början, under första världskriget, var Selander starkt
konservativ med ideologisk hemvist i den tyskvänliga unghögerrörelsen.
Men tidigare än de flesta observerade han hotet mot demokratin
från fascism, nazism och stalinism. Mycket tidigt varnade han
också för miljöförstöringen i industrialiseringens,
urbaniseringens och motoriseringens spår. Boken är den första undersökningen av hela Selanders författarskap: lyriken från debuten 1916 till dödsåret 1957, litteraturkritiken, essäerna och den aldrig avslutade biografin över Sven Hedin. Bengt Landgren är sedan 1982 professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han har utgivit böcker om bl.a. Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Hermann Broch, Johannes Edfelt, August Strindberg, Rainer Maria Rilke, Erik Lindegren, Gunnar Tideström, Gunnar Mascoll Silfverstolpe samt om svensk akademisk litteraturundervisning under 1900-talet. Bengt Landgren är ledamot av Vitterhetsakademien och Det Norske Videnskaps-Akademi. Han har varit ordförande i Strindbergssällskapet och Svenska Litteratursällskapet. Inbunden, 360s
|
 |
Inger Larsson: Text och tolkning i svenska författarbiografier. Elin Wägners Selma Lagerlöf, Elisabeth Tykessons Atterbom och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam (2003).”En författare skrev om en författare, och bilden fick liv ur två liv.” Så beskrev Erik Hjalmar Linder och Ulla Isaksson Elin Wägners arbete med boken om Selma Lagerlöf, en av de mest personliga och läsvärda biografier som skrivits på svenska. Om denna och två andra levnadsteckningar, lundaforskaren Elisabeth Tykessons över den romantiske skalden Atterbom och Fredrik Bööks över Verner von Heidenstam, handlar Inger Larssons bok. Genom att undersöka biografernas arbete och analysera dels de biografiska texterna, dels det samtida mottagandet, tränger Larsson under ytan på författarbiografin och ställer frågor om hur fakta och fantasi förhåller sig till varandra i en blandgenre med faktiska anspråk. I en fyllig inledning samsas en presentation av den teoribildning som vuxit fram kring författarbiografins speciella förutsättningar med en kortfattad historik över den svenska författarbiografiska traditionen. Häftad, 336s
|
 |
Yvonne Leffler: "Jag har fått ett bref..." Den tidiga svenska brevromanen 1770–1870 (2007).Vid mitten av 1700-talet hängav sig den svenska publiken åt dåtidens stora utländska brevromaner: Richardsons Pamela och Clarissa, Rousseus Julie och Goethes Den unge Werthers lidanden. Det finns många exempel på brevromanernas enorma inflytande och hur de brevskrivande hjältarna och hjältinnorna fungerade som förebilder och identifikationsobjekt för dåtidens läsare. Snart kom också brevberättelser skrivna på svenska. 1770 trycktes Hans Bergeströms Indianiske bref. Under det tidiga 1800-talet publicerades brevromaner som Per Adolf Granbergs Enslingshetsälskaren (1800), Clas Livijns Spader Dame (1824), C.J.L. Almqvists Araminta May (1838) och Fredrika Bremers båda romaner Axel och Anna (1828) och Grannarne (1837). ”Jag har fått ett bref…” är en bred genomgång av brevromanens uppkomst och de svenska brevromaner som publicerades mellan 1770 och 1870. I boken undersöks romanerna utifrån olika kompositionella och tematiska aspekter, och här diskuteras bland annat hur de svenska författarna använde brevformen för att uppnå särskilda syften samt hur de förhöll sig till dåtidens utländska förebilder och genrekonventioner. Yvonne Leffler är docent och universitetslektor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Inbunden, 318s
|
 |
Christian Lenemark: Sanna lögner. Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering (2009).Vi lever idag i ett alltmer medialiserat samhälle där gränserna mellan fakta och fiktion precis som mellan privat och offentligt är i upplösning. För att få legitimitet måste författaren i betydligt högre grad än tidigare göra sig synlig inte bara genom den litteratur han eller hon skriver, utan också genom att vara tillgänglig och tilltalande i medierna. I Sanna lögner riktar Christian Lenemark fokus mot två förgrundsgestalter i den samtida medialiseringen av författaren – Carina Rydberg och Stig Larsson. Hur har dessa författare och mediestrateger gått in i den nya postmoderna mediedramaturgin? Hur arbetar de med sina personer i medierna och i sina författarskap? Och hur ser mediernas svar på detta ut? I den omfattande teoribildning som vuxit fram angående författares självbiografiska texter under 2000-talet har intresset genomgående varit riktat mot författarens agerande och de självbiografiska texternas utformning. I Lenemarks undersökning framgår emellertid att också mediedramaturgin spelar en mycket viktigt roll. Författarna blir skrivna i lika hög grad som de skriver sig. Sanna lögner är en bok som griper rakt in i de senaste årens diskussion om fakta- och fiktionslitteraturen och författarens villkor i mediesamhället. Christian Lenemark (f. 1978) är verksam som litteraturvetare vid Göteborgs universitet. Sanna lögner är hans doktorsavhandling. Häftad, 231s
|
 |
Lennart Leopold: Skönhetsdyrkare och socialdemokrat. Studier i Bengt Lidforss litteraturkritiska gärning (2001).Bengt Lidforss (1868-1913) var botaniker, men också publicist och socialist. Skandalomsusad och färgstark har han porträtterats av ett stort antal skönlitterära författare, allt ifrån August Strindberg till Inger Alfvén. Hans mångsidiga medarbetarskap i Arbetet hjälpte tidningen fram till en uppmärksammad position. I denna bok skildras hans kamp för en ledande position också inom det litterära fältet. Lidforss var en skönhetsdyrkare av stora mått men samtidigt socialdemokrat. Detta ledde till att han stred på många kulturella arenor - inte bara mot kritiker, författare, och Svenska Akademien, utan också mot inflytelserika män inom kyrka och politik. Skönhetsdyrkare och socialdemokrat ger oss oväntade svar på vad dessa bataljer handlade om och vi får möta Lidforss samtida giganter som Fredrik Böök, Vilhelm Ekelund, Albert Engström, Verner von Heidenstam, Oscar Levertin, August Strindberg med flera. Häftad, 548s
|
|
|
Ingemar Lindh: Stenar att gå på (översatt och redigerad av Magdalena Pietruska och Roger Rolin, förord av Willmar Sauter, 2003).Det som ligger till grund för denna djupgående och kontinuerliga
utforskning av teatern är skådespelaren. Det är skådespelarens
skapande process och dramaturgi som är teaterns subjekt. Denna
problematik kan man inte längre nöja sig med att förpassa
till sfären av evigt existerande problem. Det är ett plågsamt
och oroande, ett akut tillstånd för teatern. I Stenar att gå på sammanfattar pedagogen, teoretikern och regissören Ingemar Lindh (1945–97) sina tankar om teatern och skådespelaren. Boken har tidigare endast funnits utgiven på italienska, och utkommer nu i sin första svenska utgåva.
Lindh leder seminarier för skådespelare i Holland, Frankrike och Schweiz och, med Studio II som han grundat tillsammans med tre andra Decrouxelever arbetar han i ett par år vid Nordiskt Teaterlaboratorium for Skuespillerkunst i Holstebro (Danmark) medan hans önskan om att skapa ett eget teaterlaboratorium växer sig allt starkare. Tillbaks i Sverige arbetar Lindh som gästlärare vid Teaterstudion i Stockholm och är huvudlärare i mim vid Statens Dansskola. År 1971 grundar han Institutet för Scenkonst, i Storhögen, Jämtland. År 1984 etablerar sig Institutet för Scenkonst i Italien och öppnar ett Internationellt Centrum för Autopedagogik och Teaterforskning. År 1995 blir Lindh också ledare för xHCA (questionning Human Creativity as Acting), ett forskningsprogram vid Maltas Universitet. Ingemar Lindh dör den 26 juni 1997 i Malta, 52 år gammal. "Pietre di guado – Stenar att gå på –
förstärkte vår tillförsikt. Äntligen skulle
en samling texter av Ingemar komma ut i tryck. Olikt så många
andra ledare för laboratorieteatrar var Ingemar inte särskilt
benägen att publicera sig i skrift. Skrivandet var en mödosam
process och det skrivna ordet verkade definitivt på ett skrämmande
sätt. Detta avhöll inte Ingemar från att formulera sig
i olika sammanhang. En samling av dessa texter kom nu äntligen
i ett oerhört vackert band, om än på italienska på
förlaget Bandecchi & Vivaldi. Många av oss hoppades att
boken snart skulle ges ut på svenska." Häftad, 288s
|
 |
Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår (red Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, 2001).Mig törstar! tecknar bilden av Fredrika Bremer 200 år efter hennes födelse. Här möter vi den unga kvinnan som svär att aldrig gifta sig, den stridbara författarinnan som kämpar för demokratisk kristendom och kvinnans emancipation, samt den firade kulturpersonligheten som högt upp i åren reser runt i både nya och gamla världen. I romaner, brev, teologiska skrifter, dagboksanteckningar och reseskildringar framträder ett liv och ett författarskap i kamp för att förbättra kvinnans situation. Men här finns också en strävan efter något högre - en andlig frigörelse för hela mänskligheten. Bremers kamp för rättvisa innebar inte bara sociala reformer, hon ville en ny människa, ett nytt samhälle. Mig törstar! innehåller nyskrivna essäer av fjorton författare och forskare: Birgitta Ahlmo-Nilsson, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Eva Lis Bjurman, Carina Burman, Madeleine Gustafsson, Inger Hammar, Eva Heggestad, Birgitta Holm, Yvonne Leffler, Mats Malm, Ulla Manns, Ingeborg Nordin Hennel, René Vázquez Díaz. Häftad, 296s
|
 |
Kristina Nero: På samma scen. Om samarbete mellan amatör- och yrkesteater. Exemplet Huskvarna (2005).1994 hade Alf Henriksons lokalhistoriska spel om Huskvarna urpremiär – Bara tusen korta år. Kristina Nero beskriver här det kontrastrika projektet, fyllt av personliga, ekonomiska, juridiska och kulturpolitiska attityder och förhållningssätt. Hur ser förutsättningarna och förväntningarna ut när amatörer och yrkesfolk ska samarbeta i en teaterproduktion? Inbunden, 336s
|
 |
Magnus Nilsson: Den moderne Ivar Lo-Johansson. Modernisering, modernitet och modernism i statarromanerna (2003).Ivar Lo-Johansson är en modern författare. I romanerna Godnatt, jord, Bara en mor och Traktorn berättar han om det moderna Sveriges framväxt. Samtidigt bidrar han med dessa berättelser till moderniseringen av den svenska litteraturen. Magnus Nilsson gör i sin litteraturvetenskapliga avhandling reda för flera aspekter av Ivar Lo-Johanssons modernitet. Statarromanerna underkastas först noggranna textanalyser, därefter placeras de i sina historiska kontexter och slutligen analyseras deras estetik. Den moderne Ivar Lo-Johansson som framträder här är angelägen, både i ett litteraturhistoriskt perspektiv och för förståelsen av framväxten av det moderna Sverige. Häftad, 382s
|
 |
Ingeborg Nordin Hennel: Mod och Försakelse. Livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863 (1997).Att vara skådespelerska på Konglig Theatern i Stockholm under 1800-talet innebar att tillhöra en missaktad yrkeskår. Skådespelerskan ansågs överskrida gränserna för det som var tillåtet för en kvinna, gränser som upprättats av män, kodifierats i tidens etiskt-didaktiska litteratur och vars ideal var den gifta kvinnan som uppoffrade sig för man och barn. Därför hamnade hon i vida kretsar utanför den sociala gemenskapen och uppfattades som en prostituerad i bokstavlig eller metaforisk bemärkelse. Paradoxalt nog kunde hon, som t ex Emilie Högquist, trots detta förvärva både makt, beundran och inflytande, på ett sätt som var få kvinnor förunnat. Vägen till ett sådant genombrott var inte alltid grundad enbart på konstnärliga kvaliteter, utan kunde också i hög grad vara beroende av lämpliga erotiska förbindelser eller andra vinstgivande kontakter. Få var dock de som likt Jenny Lind kunde nå internationell berömmelse och aktning. I Mod och Försakelse ligger tonvikten inte främst på skådespelerskornas konstnärliga verksamhet utan på deras professionella och privata villkor. Med utgångspunkt i en genusteoretisk analys ges en bred och generell bild av olika maktrelationer mellan kvinnor och män inom den dåtida teaterns sfär. Också det enskilda skådespelerskeödet får sin belysning genom särskilda kapitel om den sedesamma Elise Frösslind och hennes motsats rebellen Henriette Widerberg. Verket är ett pionjärarbete och öppnar ett nytt forskningsområde inom kvinno- och teaterhistoria. Ingeborg Nordin Hennel är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Inbunden, 488s
|
|
|
Ny svensk teaterhistoria (huvudred Tomas Forser, 2007).En ny svensk teaterhistoria från äldsta tid till idag. I tre rikt illustrerade volymer har ett forskarteam med professor Tomas Forser som huvudredaktör skrivit talteaterns, operans och dansens historia. Det handlar om de kungliga scenernas, stadsteatrarnas, landsorts- och regionteatrarnas och de fria gruppernas uppdrag genom åren. Om praktoperor, regiteater, revyer och nycirkus. Teater som folkbildare och kritiker men också som underhållare och plats för fest och stjärnkult. Framställningen dröjer vid enskilda skådepelare, regissörer, scenografer och banbrytande föreställningar. Men här analyseras också teaterpolitiken under de olika epokerna med deras skilda klass- och könsmönster. Vi möter teaterns inhemska kulturhistoria. Band 1: Teater före 1800 Band 2: 1800-talets teater Band 3: 1900-talets teater
|
 |
Sven Nyberg: "Jag kommer ur den
frusna världen". Sandro Key-Åbergs diktning 1947-1965.
|
|
|
Suzanne Osten: Mina meningar. Essäer, artiklar, analyser 1969–2002 (2002).Kära läsare, Suzanne Osten är teater- och filmregissör, konstnärlig ledare för Unga Klara vid Stockholms Stadsteater sedan 1975 samt professor vid Dramatiska Institutet. I boken Mina meningar har hon samlat texter från drygt tre decennier kring sitt teaterarbete, inte minst det för barn. Texterna tecknar bilden av en epokgörande insats i svenskt teaterliv samt ger en levande inblick i regiarbetets och skådespeleriets konstnärliga skapelseprocesser. Boken har redigerats av Sara Gidlund. Besök gärna Suzanne Osten på nätet: www.suzanneosten.nu Häftad, 296s
|
 |
Sofi Qvarnström: Motståndets berättelser. Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget (2009).Vad förmår litteraturen mot ett världskrig? När första världskriget bröt ut drogs Sverige med i det upphetsade tillstånd som drabbade Europa: nationell hänryckning blandades med fruktan och oro. Kritiska röster hördes tidigt, parallellt med den uppblossande krigsentusiasmen och den officiellt deklarerade neutraliteten. I den intensiva debatt som pågick i pressen och andra skriftliga medier kom författarna – och med dem litteraturen – att spela en framträdande roll. Motståndets berättelser undersöker hur kritiken mot första världskriget gestaltades i svensk litteratur under krigsåren. Här presenteras vad som utmärker den skönlitterära krigskritiken och hur den skiljer sig från opinionsbildningen i andra genrer. Efter en inledande genomgång av retoriska motiv och berättartekniker i antikrigslitteraturen, diskuteras texter av Elin Wägner, Anna Lenah Elgström och Marika Stiernstedt. Deras politiskt radikala texter är i hög grad pacifistiska, feministiska och socialistiska, men rymmer likväl ofta ambivalenser och problematiseringar. Motståndets berättelser är både en historisk undersökning av kritiken mot första världskriget och en diskussion om litteraturens möjligheter att fungera som motståndshandling. Sofi Qvarnström (f. 1976) är verksam vid Litteraturvetenskapliga
institutionen i Uppsala samt vid Högskolan i Gävle. Motståndets
berättelser är hennes Inbunden, 454s
|
|
|
Barbro Sigfridsson: Jagets plats. Gestaltningen av det kvinnliga subjektet i Katarina Frostensons Nilen, Traum, Sal P och Staden (2003).Katarina Frostenson är en av våra främsta poeter, men hon har även etablerat sig som dramatiker. I flera av hennes pjäser gestaltas sökandet efter ett språk som förmår uttrycka inre erfarenheter, liksom frågan vad som betingar en identitet och kommunikationen med andra. Frostensons dramatiska språk har lyriska kvalitéer som förmår skildra mötet mellan en inre verklighet och en yttre. Här finns en spänning och en dramatisk laddning som uppstår i skärningspunkten mellan ett språkligt uttryck och den fysiska gestaltningen. I Jagets plats analyseras hur kvinnors erfarenhet är gestaltad i Pia Forsgrens uppsättningar på Dramaten av Nilen, Traum och Sal P, samt i Lars Rudolfssons uppsättning av Staden på Operan i Stockholm. I boken integreras en textanalys med analysen av det sceniska skeendet. Relationen mellan kropp, språk och identitet undersöks utifrån ett feministiskt och ett psykoanalytiskt perspektiv. En genomgående frågeställning är: vad sker i mötet mellan en personlig erfarenhet och omvärldens syn på det ”kvinnliga”? Barbro Sigfridsson är verksam vid Teatervetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet. Jagets plats är hennes doktorsavhandling. Häftad, 256s
|
 |
Bo Sigrell: Att dikta sig fri från verkligheten. Tove Ditlevsen, Edith Södergran, Gunvor Hofmo (2009).Är det möjligt att dikta sig fri från verkligheten? Här möter vi tre kvinnliga lyriker: Tove Ditlevsen från Danmark, Edith Södergran från Finland/Sverige och Gunvor Hofmo från Norge. Alla tre har märkliga levnadsöden och får uppleva ett stort mått av lidande. Tove Ditlevsen blir offer för alkohol- och drogmissbruk och tar sitt liv när hon är 58 år. Edith Södergran blir bara 31 år och lever under större delen av livet med en dödshotande lungsjukdom. När Gunvor Hofmo är 32 år, insjuknar hon i psykisk sjukdom och sjukperioden varar i 22 år, varefter hon återvänder till diktandet. Tove Ditlevsen uppfattar att dikterna kommer av sig själv, som drömmar. Hon förmedlar sin inre världs längtan till läsaren med ett vardagligt språk som talar om alldagliga ting. Det är därför så många känner igen sig och berörs. Edith Södergrans dikter är gränsöverskridande. Det är hennes kontakt med det omedvetna och mångfalden av inre självbilder som skapar kraften. Känslan av instängdhet och främlingsskap gränsar till kontakten med solen och himlavalvet. I Gunvor Hofmos dikter möter läsaren välkända fenomen som får en helt ny innebörd och uppträder som en omskakande sanning. Den här insikten följs av en känsla av lycka, men också av oro. Alla tre lyrikerna är trots, eller tack vare sitt lidande, mycket produktiva under sina liv. Med hjälp av psykoanalytiska teorier (Klein, Segal, Bion och Meltzer) diskuterar Bo Sigrell lyrikernas inre världar och i vilken mån det går att i dikterna finna spår av dem. Bo Sigrell är psykoanalytiker och professor i psykologi. Han har skrivit ett flertal böcker om psykologi och psykoterapi. Häftad, 193s
|
 |
Birthe Sjöberg: Den historiska romanen som vapen. Viktor Rydbergs Fribytaren på Östersjön och hans ungdomsjournalistik (2005).Den bild vi har av Viktor Rydberg brukar präglas av antingen idealiserande antikdyrkan, förbjuden ”gossekärlek” eller av Göteborgsliberalismen. Det tidigare författarskapet har ofta uppfattats som omoget och melodramatiskt, vilket lett till att det förbisetts. I sin studie av Rydbergs tidiga artiklar, bl.a. i den politisk-satiriska tidskriften Tomtebissen, samt romanen Fribytaren på Östersjön ger Birthe Sjöberg nya aspekter på den unge författaren. Det är framför allt tre sidor som lyfts fram. Den ena är ”radikalen och revolutionären” – en sida som passar dåligt med bilden av den ”kristne ungdomsfostraren”. Den andra är den militanta präst- och kyrkokritikern, vilket tycks gå stick i stäv med Rydbergs kristna lyrik. Det tredje är den genomtänkta kvinnosynen, vilken hittills varit försummad i forskningen. Vi möter här en helt annan Viktor Rydberg än vi är vana vid. Birthe Sjöberg är docent och universitetslektor på litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Inbunden, 368s
|
 |
Birthe Sjöberg: Den politisk-satiriske Viktor Rydberg. Tomtebissen 1857 (2009).Viktor Rydberg förknippas kanske främst med Singoalla och dikter som ”Tomten”, ”Betlehems stjärna” och ”Den nya Grottesången”. Få känner till att han även författade politisk-satiriska artiklar. 1857 gav han ut den radikala, liberala tidningen Tomtebissen där han själv skrev en dryg tredjedel av artiklarna. I den här boken kan man för första gången läsa samtliga artiklar som Rydberg publicerade i Tomtebissen. Varje artikel föregås av en förklarande text, och har försetts med textkritiska noter. I bokens inledning presenteras journalisten Rydberg. Artiklarna bör vara av stort intresse inte bara för dem som är intresserade av Rydbergs författarskap utan också för dem som är historiskt intresserade. År 1857 var ett år som ger associationer till vår egen tid. Världen drabbades av en stor ekonomisk kris som hade utlösts av ekonomiska spekulationer i Kalifornien. Rydberg behandlar penningkrisen med skarp satir, men också försvaret, tryckfriheten, kvinnans rättigheter, monarkin, kyrkan, det nyss avslutade Krimkriget samt stridigheterna i Indien och Kina. Med artiklarna i Tomtebissen visade Viktor Rydberg att hans bana som kyrkokritiker, radikal liberal och betydande kulturpersonlighet nu hade börjat. Birthe Sjöberg är Rydbergsforskare och docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Tidigare har hon bland annat
publicerat Den historiska romanen som Inbunden, 270s
|
 |
Lina Sjöberg: Genesis och Jernet. Ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berättelser (2006).Att Sara Lidman i sina romaner ofta anknyter till bibeltexter är ingen nyhet. Sara Lidman är heller inte ensam om ett stilistiskt bruk av bibeln. Bibeln och skönlitteraturen är ett växande fält inom religions- och litteraturvetenskaperna som tar sig många olika uttryck. I den här boken undersöker Lina Sjöberg relationen mellan bibelns berättelser och Sara Lidmans Jernbaneepos, först med utgångspunkt i Jernbaneeposet och sedan med inriktning på berättelsen om Abraham, Sara och Hagar. Vad händer i läsningen av Jernbaneeposet när en läsare kopplar epostexten till en bibeltext? Och vilken tolkning av eposet framträder ur en läsning som särskilt fokuserar bibelreferenserna? Berättelsen om Abraham, Sara och Hagar länkas till eposets berättelse genom återkommande referenser. I Nabots sten är bibelberättelsens närvaro slående, men även eposets övriga delar anspelar på Genesis 16 och 21 i skildringen av relationerna mellan Anna-Stava, Didrik och Hagar. Att bibelberättelsen handlar om relationer mellan tre vuxna karaktärer står klart. Men vad är det för relationer som antyds i textens luckor och motsägelser? I den här boken prövas möjligheten att använda skönlitteratur som bibelvetenskapligt redskap i tolkningen av bibelberättelsers emotionella och existentiella aspekter. Genesis och Jernet är en närläsning av Jernbaneeposet och de bibeltexter som knyts till eposets värld. I boken söker författaren ett system och en metod som underlättar tolkningar av relationer mellan bibel och skönlitteratur. Lina Sjöberg är författare och kulturskribent. Hon har varit verksam som doktorand vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, och denna bok är hennes doktorsavhandling. Häftad, 352s
|
 |
Konstantin Stanislavskij: Att vara äkta på scen (4:e uppl 2009, övers Martin Kurtén).Konstantin Stanislavskij (1863-1938) räknas som en av teaterhistoriens ledande teoretiker, men han var dessutom en framträdande praktiker, både som regissör och skådespelare. Han var också en av grundarna av den välkända Konstnärliga Teatern i Moskva. I denna bok presenteras ett urval av hans texter om teater och skådespelarkonst. Framför allt uppmärksammas de sidor av Stanislavskijs arv, som är mindre kända i Sverige. För urvalet svarar Janina Ludawska och översättningarna är gjorda av Martin Kurtén. Inbunden, 160s |
 |
Eva-Britta Ståhl: Allt är sönderslitet men strävar efter helhet. Eva Ström 1977-2002 (2004).Eva Ström debuterade som lyriker med diktsamlingen Den brinnande zeppelinaren 1977 och fick sitt stora genombrott med Steinkind, 1979. Redan här möter man en särpräglad bild- och symbolskapande förmåga, som hämtar kraft från skilda erfarenhetsområden: läkaryrket, den nya kvinnorörelsen och – inte minst – hennes förhållande till den stora dikten från romantiken fram till 1900-talsmodernismen. Evas Ströms dynamiska författarskap är en framträdande tidskritisk röst. Hennes dialog med en värld fylld av våld och ondska men också av skönhet och kärlek, inbjuder läsaren till samtal om de stora existentiella frågorna. Allt är sönderslitet men strävar efter helhet behandlar i första hand Eva Ströms lyrik i dess skilda faser, men också den gränsöverskridande uttrycksvilja, som inte bara resulterat i olika former av episkt berättande, utan också i verk för scenen och radioteatern. Likaså belyses samarbetet med moderna tonsättare. Denna första monografi över Eva Ströms författarskap sträcker sig över tre decennier fram till och med samlingen Revbensstäderna 2002, som belönades med Nordiska Rådets stora litteraturpris för 2003. Eva-Britta Ståhl är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Högskolan i Gävle. Häftad, 349s
|
 |
Christina Svens: Regi med feministiska förtecken. Suzanne Osten på teatern (2002).Suzanne Osten är en av våra främsta teaterregissörer. Hon uppmuntrar både skådespelare och publik att störa gängse föreställningar om kvinnor och män. Vad innebär det att gestalta kvinnliga och manliga roller? Vad är publiken van vid att se? I nära samarbete med skådespelarna arbetar Osten fram alternativa erfarenheter och föreställningar. Regi med feministiska förtecken undersöker Ostens politiska iscensättningar med tonvikt på genus, särskilt gestaltningar av kvinnor på scenen. I uppsättningsanalyser av Jösses flickor! Befrielsen är nära (1974), I lusthuset (1988) samt Besvärliga människor (1998/99) belyses och diskuteras Ostens regiprocess. Häftad, 320s
|
 |
Conny Svensson: Strindberg om världshistorien (2000)."Jag har lärt mig verldshistorien utantill!" meddelade Strindberg i ett brev nyåret 1903. Det som tidigare tett sig lika förvirrat och obegripligt som "en Röfvarroman" ordnade sig nu behändigt till ett meningsfullt sammanhang. Strindberg redovisade sina upptäckter i en artikelserie om "världshistoriens mystik" och använde sedan samma stoff - berättelser från Mose i vassen till franska revolutionen - i novellsamlingen Historiska Miniatyrer 1905. Här uppställs en hypotes och genomförs ett fascinerande experiment i optimism. Författarens tanke är att världshistorien styrs av medveten och välvillig gudsvilja, och att dessa ingripanden av högre makt kan iakttas och beläggas. Invändningar sparas för andra verk och optimismen renodlas mycket medvetet. Dock misslyckas experimentet då det i novellsamlingen Nya Svenska Öden 1906 visar sig omöjligt att trovärdigt teckna den svenska historien som en kontinuerlig utveckling till det bättre. Strindbergs världshistoriska studier slutar i blå böckerna där han återgår till utgångspunkten och den litterärt mer tacksamma uppfattningen att kaos råder. I Conny Svenssons bok möter vi en läsande, forskande och sökande Strindberg som genomkorsar historien och ställer sig de eviga frågorna om det finns en plan eller mening i allt som händer, eller om tillvaron blott består av brott och lidanden. Detta tema, Strindberg och världshistorien, behandlas här för första gången. Häftad, 304s |
 |
Gunnar Syréhn: Sparka mot porten och storma! Gluntarne som teater (2009).Gluntarne, Gunnar Wennerbergs duettcykel om det uppsaliensiska studentlivet, är ett av det svenska 1800-talets idag mest levande verk. I Sparka mot porten och storma! gör sig Gunnar Syréhn till talesman för att Gluntarne först och främst bör betraktas som teater. Duettsamlingens karaktär hänger bland andra faktorer samman med att den växte fram, inte som ett verk avsett för publicering, utan som en intim form för framförande inför Wennerbergs studentkamrater i juvenalernas krets. Boken ger en fyllig social- och litteraturhistorisk bakgrund som sedan följs av grundliga diskussioner med dramaanalytiska förtecken. Dessutom undersöker författaren Gluntarnes ironiska dimension och deras genretillhörighet, och presenterar ett antal teatrala framföranden av duettsamlingen. Han argumenterar övertygande för Gluntarne som en syntes av högt och lågt inom litteratur och musik, liksom mellan det akademiska och det borgerliga och mellan finkultur och folklig kultur. Sparka mot porten och storma! är ett uppslagsrikt arbete i gränslandet mellan litteratur, teater och musik. Gediget vetenskapligt men stilistiskt lättillgängligt beträder Gunnar Syréhn ny mark inom ett försummat forskningsområde. Inbuden, 315s + 8s färgark
|
 |
Ulla Torpe: Orden och jorden. En studie av Selma Lagerlöfs roman Liljecronas hem (1992).Orden och jorden. En studie i Selma Lagerlöfs roman Liljecronas hem belyser hittills osedda samband mellan denna förbisedda roman och flera av författarens främsta verk, bland andra Gösta Berlings saga, En herrgårdssägen, Herr Arnes penningar och Körkarlen. I Liljecronas hem återfinner Ulla Torpe många typiska Lagerlöfmotiv och Lagerlöfgestalter, men hon drar också fram sidor hos författaren som den litteraturvetenskapliga forskningen hittills gått förbi. Ulla Torpe anlägger med denna doktorsavhandling ett modernt tolkningsperspektiv, som utgör en kombination av psykoanalytisk och litteraturvetenskaplig teoribildning. Med en sådan läsart kan flera nivåer i texten belysas och Selma Lagerlöfs djupa kunskap om mänskliga relationer friläggas. Författaren placerar också in henne i raden av kvinnogestalter, som med rötter i jorden utvecklar sina idéer om kvinno- och fredsfrågor, alltifrån Fredrika Bremer över Elin Wägner med Fogelstadsgruppen fram till våra dagars kvinno-, freds- och miljörörelse. Den aktuella romanens bakgrund är det gamla Värmland, eremiten, enligt Lagerlöf, som drömmer och sörjer sin egen storhetstid, då järnet, jorden och skogen skapade föreställningen om en unik värld, lika unik som den barn- och ungdomsmiljö, som Selma Lagerlöf gång på gång - inte minst i Liljecronas hem - återknyter till i sin diktning. Inbunden, 280s |
 |
Unga Klara. Barnteater som konst (red Monica Sparby, 1986).Under Suzanne Ostens ledning har teater Unga Klara, som avläggare till Stockholms Stadsteater, blomstrat och blivit en stor konstnärlig framgång. Utomlands är hon stilbildande, hemma har med de senaste tio årens uppsättningar Unga Klara låtit barnteatern födas som konst, "konst i egen rätt". Hur kunde det gå till? När började denna händelse? Grogrunden lades av Vivica Bandler som initierade en fast spelscen för barn- och ungdomsteatern när Kulturhuset möblerades upp i gropen efter åsen vid nuvarande Sergels torg i Stockholm. Först på denna scen spelades Sara Lidmans De vilda svanarna, 1971. Stadsteatern bedrev samtidigt uppsökande teater på ungdomsgårdarna i stockholmstrakten med Suzanne Ostens & Margareta Garpes Kärleksföreställningen, Tjejsnack och Ge mej adressen. Samarbetet ledde till den bejublade Jösses flickor! för Stadsteatern stora scen vid Norra Bantorget, en såväl konstnärlig som publikmässig storsuccé, som i ett enda tag breddade publikunderlaget. 1975 övertog Suzanne Osten den konstnärliga ledningen för hela barn- och ungdomsteatern, med Per Lysander som dramaturg. Projektet inkluderade vuxenteater på barndomstemat. Samma år iscensattes den första av Unga Klaras stora barntragedier, Medeas barn, en modern skillsmässothriller på ett antikt svartsjuketema. Prins Sorgfri, Lazarillo, Barnen från Frostmofjället, Svettiga Tigern, Häxorna m fl uppsättningar följde. Som en fortlöpande process kan också En ren flicka, Underjordens leende, Hitlers barndom och Föreställningen om Gud uppfattas i vilken varje utfall skildrar barndomens villkor. Denna process pågår alltjämt med nya uppsättningar såsom Metamorfos! och pjäsen om åldrandet, ALLA - utom jag. Alltsammans dikterat av respekt för, kärlek till, barnet; för att synliggöra barndomen i ett så gott som barnfientligt vuxensamhälle som vårt. Författare: Suzanne Osten, Nils Gredeby, Roland Söderberg, Per Lysander, Iwa Boman, Etienne Glaser, Henric Holmberg, Inga Landgré. Anna Roll har noga och nära följt framväxten av en pjäs i sin Arbetsdagbok. Helge Skoog och Agneta Ekmanner intervjuas för teatertidskriften entré. Artiklar av betydelse repeteras med benäget tillstånd av redaktionerna för Nya Teatertidningen, BLM, ORDETS MAKT, LIV, något ur dagspressen. Arbetsteckningar fran föreställningar och seminarier återges av Suzanne Osten, Anna Roll, Stina Eidem, bilder Michael Wahlberg, Solveig Warner, Pia Forsgren, Andre Lafolie m fl. Förord - efteråt av Gertrud Gidlund. Häftad, 208s |
 |
Henrik Wallheim: En underbar berättelse om ridderliga äventyr. V.F. Palmblad och den romantiska romanen (2007).Om man säger ”skönlitteratur” tänker nog de allra flesta på romaner, den genre som numera är mest dominerande. Så har det dock inte alltid varit. Ännu vid 1800-talets början hade endast ett mycket litet antal svenska romaner skrivits. Romaner lästes visserligen flitigt, men det rörde sig nästan uteslutande om översättningar av utländska verk. Romanen hade dessutom dåligt anseende i hela Europa. Den ansågs sakna litterära kvaliteter och man hävdade att den skadade de kvinnliga läsarnas moral. Detta kom emellertid att förändras när romantiken i början av 1800-talet kom till Sverige. Den svenske romantiker som ägnade mest möda åt att uppvärdera romanen hette Vilhelm Fredrik Palmblad (1788–1852). Palmblad var en av de ledande krafterna bland fosforisterna, den litterära krets i Uppsala som på 1810-talet häftigt angrep det svenska kulturetablissemanget. Påverkad av tyska författare som Goethe, Friedrich Schlegel och Novalis strävade Palmblad efter att göra romanen till en ansedd konstform. En underbar berättelse om ridderliga äventyr är en bred undersökning av såväl Palmblads litteraturkritik som hans egna romaner. Genom en granskning av Palmblads uppfattning om romangenren kastar studien nytt ljus över den svenska romanens tidiga historia och ifrågasätter den vedertagna bilden av utvecklingen från romantisk till realistisk roman. Henrik Wallheim (f.1978) är litteraturvetare verksam vid Uppsala universitet. En underbar berättelse om ridderliga äventyr är hans doktorsavhandling. Inbunden, 400s
|
 |
Daan Vandenhaute: Om inträdet i världen. Lyrikdebutanterna i 1970-talets svenska litterära fält (2004).Klämt mellan sextiotalet och åttiotalet – så brukar sjuttiotalet uppfattas i kulturella kretsar. Perioden likställs gärna med en genomideologiserad, förenklad och föga komplicerad socialrealism, en av ett stereotypt politiskt tänkande dominerad historisk parentes eller – beroende på ens nuvarande ideologiska ställningstagande – villfarelse. Men den som gör sig besväret att studera perioden mera ingående upptäcker snart att verkligheten var mera nyanserad än den bild som vuxit fram i efterhand. Positionerna var långt ifrån alltid fastlåsta och tydliga, och det saknades knappast stridsvimmel. Dessutom gjordes olika försök att vidga kulturens institutionella ramar, med musikrörelsen, de fria teatergrupperna och stenciltidskrifterna som typiska exempel. Detta gör sjuttiotalet till ett intressant och givande forskningsobjekt, inte minst ur kultursociologiskt perspektiv. Ett sådant perspektiv anläggs i Om inträdet i världen, som undersöker hur det sena 1960talets och tidiga 1970talets lyrikdebutanter tog sina första steg in i det litterära fältet. I boken studeras i detalj hur nykomlingarna lyckades träda in och hålla sig kvar i fältet, vad som krävdes för att inta och behålla en position i det litterära fältet. Vid undersökningen av villkoren för denna process och av dess historiska förlopp riktas uppmärksamheten både på fältet av positioner och på fältet av ställningstaganden. Genom bokens empiriska uppläggning å ena sidan och dess anknytning till Bourdieus fältteori å den andra försöker Daan Vandenhaute i Om inträdet i världen bidra både till kunskapen om den nyare svenska litteraturhistorien och till förståelsen av hur det litterära fältet fungerar mera allmänt. Häftad, 224s
|
 |
Lars Wendelius: Rationalitet och kaos. Nedslag i svensk kriminalfiktion efter 1965 (1999).Fram till början av 1960-talet präglas svensk kriminalfiktion av den anglosaxiska pusseldeckaren, en underhållande men föga kontroversiell litteraturart. Dess efterföljare visar upp en helt annan fysionomi: realistisk, samhällskritisk, desillusionerad i synen på människa och omvärld. Hur bygger de nya kriminalförfattarna upp sina böcker? Vilka värderingar genomsyrar modern kriminalfiktion? Kan vi förklara de förändringar som kännetecknar genren? I denna bok analyseras tre romaner - Maj Sjöwalls & Per Wahlöös Det slutna rummet (1972), Jan Guillous Den hedervärde mördaren (1990) och Henning Mankells Den vita lejoninnan (1993) - mot bakgrund av den politiska och litterära utvecklingen i Sverige. Samtidigt som romanerna illustrerar pusseldeckarens minskade status och den moderna thrillerns och polisromanens genombrott, vittnar de om en djup social och moralisk kris i det svenska samhället. Författarnas realistiska ambition utesluter dock inte att deras böcker också kan fylla eskapistiska och t.o.m. "utopiska" funktioner. Lars Wendelius är verksam vid litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala. Den ingår i serien Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala. Häftad, 280s
|
 |
Anna Williams: Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet (1997).Hur ser bilden av den kvinnliga författaren egentligen ut i våra litteraturhistoriska översiktsverk? Om det handlar denna bok, och svaret finner man genom att undersöka utrymme, ordval och inte minst tystnad. Fram träder en bild av den kvinnliga författaren som en anomali, förpassad till litteraturhistoriens marginal. Hennes särart betonas ständigt och i de allmänna handböckerna hamnar hennes texter vid sidan om de viktiga litterära strömningarna - också i vår egen samtid. Anna Williams är fil dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Stjärnor utan stjärnbilder ingår i serien Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala. Inbunden, 288s
|
 |
Per Zetterfalk: Inter esse. Det skapande subjektet, Norén och reality (2008).Aldrig går Lars Norén så djupt in i våldet som i teateruppsättningen Kyla. Realitydramat Riket är Sveriges Televisions största underhållningssatsning någonsin. Per Zetterfalk har på nära håll följt tillkomsten av de båda produktionerna. Tillträdet till dessa intensiva spelplatser har resulterat i en osedvanligt kraftfull studie av vår tids dramatiserade tillvaro. Inter esse handlar om skapande, drama och fiktion, och skildrar en vindlande väg – från Noréns innersta drivkrafter till TV:s primetime. Med boken följer en DVD med filmexempel ur arbetet. Per Zetterfalk är Dramatiska Institutets förste doktorand. Inter esse är hans doktorsavhandling. Häftad, 374s
|
 |
Mary Ørvig: Flickboken och dess författare. Ur flickläsningens historia (1988)."Och så alla de underbara flickböckerna. Tänk att det fanns så många roliga och trevliga flickor i världen som plötsligt stod en lika nära som några varelser av kött och blod! Det var Hetty, det irländska yrvädret, och Polly, en krona bland flickor från New England, Pollyanna och Katy, för att inte tala om Sarah, hon med diamantgruvorna, som blev så underbart fattig och satt och frös i sin vindskupa ända till Ram Dass klättrade över taket med soppa och varma filtar. Och naturligtvis... Anne på Grönkulla, å du min oförglömliga, för evigt åker du i trillan bredvid Matthew Cuthbert under Avonleas blommande körsbärsträd! Hur jag levde med den flickan! En hel sommar lekte jag och mina systrar Anne på Grönkulla i stora sågspånshögen uppe vid sågen, jag var Diana Barry och dyngpölen bakom lagårn var Mörka speglande vågen." Så förklarar Astrid Lindgren flickboken sin kärlek. Annars har den som litterär genre vanligtvis setts över axeln eller utsatts för hård och närmast mekanisk kritik. Mary Ørvigs sakkunniga och medryckande genomgång av genren är ett pionjärarbete. Hon visar vilken betydelsefull ställning flickläsningen intar i kvinnans kulturhistoria. Och hon skriver med kärleksfull klarsyn och den auktoritet som bred beläsenhet och ett långt, internationellt orienterat yrkesliv på barnboksområdet gett henne. Boken ger viktiga bidrag till kvinnohistoria och debatt, flickans uppfostran och sociala situation, flickbokens framväxt och kritiken av den. Utöver porträtt av femton namnkunniga författarinnor från Louisa M Alcott till Jean Webster ges en exposé över en rad kvinnor, som skrev berömda bestsellers. Boken avslutas med en bred litteraturöversikt. Fil dr Mary Ørvig är en internationellt känd barnboksexpert med en mångsidig utgivning på området. Från grundandet av Svenska Barnboksinstitutet var hon under många år dess föreståndare. Boken ingår i serien Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet som nr 33. Inbunden, 304s
|
 |
Hanna Östholm: Litteraturens uppodling. Läsesällskap och litteraturkritik som politisk strategi vid sekelskiftet 1800 (2000).* Hur hanterade det sena 1700-talets akademiker litteraturen? Den som betalade medlemsavgift till en läsecirkel eller ett läsesällskap kunde läsa en större mängd böcker och tidningar för en mindre summa. Sådana ideellt organiserade, medlemsstyrda sällskap fanns i de flesta europeiska städer från mitten av 1700-talet och några decennier efter sekelskiftet. Denna studie behandlar två av dessa läsesällskap, grundade 1797 och 1798 i de svensk-finska universitetsstäderna Uppsala och Åbo. De drivande krafterna i läsesällskapen i Uppsala och Åbo gav ut litteraturkritiska tidskrifter. Litteraturkritiken såg inte ut som idag; den recenserade litteraturen refererades ofta generöst. På så vis förmedlade varje tidskriftshäfte en samling av andra tidskrifter och böcker, och en årgång av en recensionsjournal utgjorde ett bibliotek lagom stort att ha i fickan. Läsesällskapens tidskrifter avslöjar vad redaktörerna tyckte om olika slags litteratur och om andra aktuella ämnen - inte minst den egna verksamheten: Vad litteraturkritik var, hur den borde framföras och hur kritiserade författare borde reagera? Vilken plats litteraturen, vetenskaperna och den fria tanken hade och borde ha i samhället, och snuddande nära: vad var det goda samhället? Häftad, 344s
|
Ingemar
Willy Lindh föddes den 21 februari 1945 i Göteborg. I
sökandet efter ett konkret grundarbete för skådespelaren
– en i Sverige ignorerad frågeställning i dåtidens
teater – vänder han sig efter studier vid Skara Skolscen till
dansen (Stora Teaterns balettskola i Göteborg, Balettakademien
i Stockholm) innan han finner fram till Etienne Decroux och hans L’École
de Mime i Paris. Han studerar i ett par år hos grundaren av Mime
Corporel och blir sedan hans assistent.
