 |
Ulf Andréasson: Arbetslösa i rörelse. Organisationssträvanden och politisk kamp inom arbetslöshetsrörelsen i Sverige, 1920–34 (2008).Från senhösten 1920 bildade arbetslösa runt om i landet föreningar under namnet ”De arbetslösas förening”. Organisationsbildandet pågick under större delen av mellankrigstiden. Genom blockader, demonstrationer och symboliska hungermarscher försökte denna rörelse av arbetslösa påverka arbetslöshetspolitiken. Föreningarna ägnade också en omfattande verksamhet åt att stödja medlemmarna, inte minst åt att hejda fattigdomen. Man anordnade även föreläsningar, kultur- och nöjesaktiviteter av skiftande slag för att motverka uppgivenhet. De arbetslösas organisationssträvanden och politiska kamp skapade spänningar inom den svenska arbetarrörelsen. Många gånger var det på kommunistiskt initiativ som arbetslöshetsföreningarna bildades, i Sverige liksom i övriga världen. Den kapitalistiska samhällsordningen stod inför en kollaps, menade man från Moskva, och arbetslösa skulle vara den drivande kraften i en revolutionär samhällsomdaning. Det kommunistiska inflytandet bland de arbetslösa tvingade LO och socialdemokraterna till ett nära samarbete. Boken diskuterar även hur man såg på orsakerna till tidens arbetslöshet. Maskinernas intåg på fabrikerna angavs ofta som en huvudförklaring. De arbetslösas egen historia under mellankrigstiden har hittills blivit föga dokumenterad. Denna bok belyser inte minst hur de arbetslösas organisationssträvanden och politiska kamp är en betydelsefull del av förhistorien till ”den svenska modellen”. Den svenska arbetslöshetsrörelsen rymde kritik mot densamma och kom att bli ett viktigt forum för diskussioner. Ulf Andréasson är sedan 2008 teknisk vetenskaplig attaché i Kina och har tidigare arbetat som samhällspolitisk utredare på TCO. ”Arbetslösa i rörelse” är hans avhandling vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH. Inbunden, 288s
|
 |
Mats Andrén: Mellan deltagande och uteslutning. Det lokala medborgarskapets dilemma (2005).Genom 1800- och 1900-talen har det nationalstatliga idealet varit normerande för Europas samhällen. Nation och stat har knutits samman med medborgarskap och demokrati. Idag ter sig detta inte lika självklart och under det senaste årtiondet har vi sett en framväxt av fördjupade samarbeten på andra nivåer än den nationalstatliga. Den här boken tar fasta på två ideal som har avgörande betydelse i dagens samhälle och som båda är kontroversiella. Det ena idealet är medborgarskap och det andra är betydelsen av lokalsamhället, som framträder både som ett svar på önskemål om fördjupad och mer levande demokrati och som en motvikt till storskalighet och globalisering. De studier som här presenteras vill bidra till att kasta ljus över samtidsaktuella problem. Avsikten är också att visa det nära sambandet mellan idéer om medborgarskap och lokalsamhälle, liksom att de har en gemensam historia genom 1800- och 1900-talen. Denna nära relation fångas i den här boken med begreppet lokalt medborgarskap. Begreppet fångar också den svåra problematik som handlar om deltaganden och uteslutningar. Närhelst det talas om medborgarskap väcks frågan vilka som skall innefattas av det. I det lokala sammanhanget blir denna svårighet speciellt tydlig. Här förväntas det medborgerliga deltagandet i gemensamma angelägenheter äga rum, men i den lokala gemenskapen sker också uteslutningarna. Häftad, 184s
|
 |
Mats Andrén: Den europeiska blicken och det lokala självstyrets värden (2007).Bokens övergripande tes är att det finns ett samband mellan den europeiska blicken och diskussionerna om det kommunala självstyrets värden. Det lokala självstyret blir en kontroversiell fråga när idéer formuleras som är hämtade från Europa och bär andra perspektiv än de som är förhärskande i Sverige. Då ifrågasätts och utmanas den svenska traditionen av statskontroll. Då tänks nya tankar, då ser man andra möjligheter. Statsperspektivet ställs mot ett kommunperspektiv. Idag har det kommunala självstyret åter blivit ett omstritt begrepp. I vilken grad skall kommunerna själva avgöra vad de skall ägna sig åt och i vilken utsträckning skall de utföra vad staten ålägger dem? Vilka värden skall det kommunala självstyret hävda? För att förhålla sig till sådana frågor krävs kunskap om vilka det kommunala självstyrets värden är, hur de historiskt har vuxit fram och vilka traditioner de knyter an till. För första gången görs här en undersökning av det svenska kommunala självstyrets värden från dess början och fram till våra dagar. Boken ställer frågor om hur dessa värden diskuterats och förändrats men också hur förbindelserna till den europeiska idéutvecklingen har sett ut. Mats Andrén är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och är även verksam vid Centrum för forskning om offentlig sektor/CEFOS. Under senare år har han gett ut Att frambringa det uthärdliga: studier kring gränser, nationalism och individualism i Centraleuropa (Gidlunds, 2001) och Mellan deltagande och uteslutning: det lokala medborgarskapets dilemma (Gidlunds, 2005). Inbunden, 160s
|
|
|
Anna Lindh Programme on Conflict Prevention, 2004 Edition. Developing a Culture of Conflict Prevention (ed Anders Mellbourn, 2004).Conflict Prevention has become a central theme of modern diplomacy. It is a more sensible policy to identify and stop a conflict before it explodes into death, destruction and war, thus saving human life, money and other resources. There are two types of conflict prevention: the immediate, operational action, carried out in the last minute in order to avoid war breaking out and more long term, structural prevention, which seeks to eradicate the root causes of deadly conflict. Conflict prevention is now an integral part of the new security strategy for the European Union; it is a thankless task and a difficult political one. The late Swedish Foreign Minister, Anna Lindh, was one of the greatest promoters of a conflict prevention policy and worked throughout her career in European affairs to make this an integral part of the EU's external policy, to develop as she phrased it: "a culture of conflict prevention". The Madariaga European Foundation under the initiative of its President, Javier Solana, and together with the Bank of Sweden Tercentenary Foundation, have launched a Programme on Conflict Prevention which bears Anna Lindh's name, as a token of appreciation of her efforts and a means of continuing her work to develop a stronger role for Europe in conflict prevention. The aim of this programme is to broaden the European debate on conflict prevention through the development of a structured dialogue between a diversity of actors from both the public and private spheres, civil society and academia. This publication is the first of its kind to be issued annually by the Anna Lindh Programme on the 11th of September. It brings together prominent political leaders as well as European academics and diplomats and seeks to highlight the current situation and to assess different aspects of conflict prevention in the areas of political science, economics, law and sociology. Among the contributors: Javier Solana, Chris Patten, Brian Cowen, Philippe Kirsch, Jan Eliasson, Robert Cooper, Alyson J K Bailes, Michael Emerson, Raimo Väyrynen, Danilo Türk and Ivan Krastev. Häftad, 144s
Anna Lindh Programme on Conflict Prevention,
2005 Edition. Development, Security and Conflict Prevention (ed
Anders Mellbourn, 2005).
|
 |
Att vara i omsorgens mitt (red Renita Sörensdotter & Inga Michaeli, 2004).Omsorg är ett diffust och svårfångat begrepp som berör många människor. Inom den kommunala omsorgen arbetar människor med att utföra omsorg på olika nivåer. Politiker, tjänstemän, undersköterskor och vårdbiträden ger omsorg utifrån olika förutsättningar och med olika kunskaper. Omsorg är även en teoretisk kunskap som lärs ut på vård- och omsorgsutbildningar på gymnasier och högskolor. Eftersom omsorg är så mångfacetterat och svårt att ringa in behövs en ständigt pågående diskussion om vad omsorg är och hur den ska utföras. Denna diskussion behöver föras utifrån olika perspektiv på många olika nivåer i samhället. Att vara i omsorgens mitt belyser omsorg utifrån olika perspektiv med tyngdpunkt på hur den formuleras och utformas i det senmoderna samhället. Omsorgens plats i marknadsekonomin, dess koppling till moral och kvinnlighet, omsorg i konsten samt gerotranscendens som en väg till god omsorg lyfts fram i de fem essäerna. Berättelse, bild och dikt belyser omsorg på olika sätt och inom olika sammanhang. Den röda tråden i antologin består av att omsorgens olika innebörder och villkor diskuteras. Utgiven i samarbete med Dalarnas forskningsråd. Häftad, 104s + 16s bildark
|
 |
Ulf Bjereld: Kön och politiskt våld. Attityder under svensk efterkrigstid (1998).En majoritet av Sveriges kvinnor vill totalförbjuda svensk vapenexport. Andelen män som förespråkar ett totalförbud är endast 28 procent. Åsiktsskillnaden mellan män och kvinnor i vapenexportfrågan är större än i någon annan enskild sakfråga i de svenska opinionsundersökningarnas historia. Varför är det så? Vi vet från tidigare studier att kvinnor ofta har en mer fredsvänlig och "försiktig" inställning än män i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Kvinnor är t.ex. mer kritiska till kärnvapenspridning, försvarsallianser och militära interventioner. Män hyser i allmänhet "hårdare" åsikter i denna typ av frågor, t.ex. genom att de i större utsträckning än kvinnor förespråkar användande av våld i internationella konflikter. Men vi vet ytterst lite om orsakerna till dessa skillnader. Denna bok presenterar resultaten av en rad studier kring dessa komplexa frågor. Ulf Bjereld, docent vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, har varit projektledare för denna forskning, som finansierats av Överstyrelsen för Civil Beredskap. Inbunden, 192s
|
 |
Anders Bjärvall: Trettio år med rovdjur – och människor (2007).En bok om varg, björn, lo och järv och hanteringen av dessa stora rovdjursarter i Sverige. Berättelsen börjar 1973, då Naturvårdsverket startade sitt arbete, och löper till 2003, då riksdagens beslut om en första svensk rovdjurspolitik hade börjat tillämpas. Under dessa tre årtionden genomfördes en rad olika projekt för att öka vår kunskap om rovdjuren. Vi får här mycket konkret och levande följa med på det spännande arbetet i fält och också läsa om en del av spelet i sammanträdesrummen. Vi får även ta del av de många, ibland hätska konflikterna kring rovdjuren och av medias utnyttjande av vår rovdjursskräck. Tack vare många betydande insatser äger vi i dag en väsentligt större kunskap om de stora rovdjuren än i går. En av de stora bidragsgivarna – såväl i fält som i debatten – har varit Anders Bjärvall, som efter några år vid Svenska naturskyddsföreningen kom att verka vid Statens Naturvårdsverk under åren 1973–2003. Har är fil. dr och författare till många vetenskapliga och populärvetenskapliga verk inom zoologin. Boken utges i samarbete med Världsnaturfonden. Inbunden, 282s
|
 |
"Bäste broder!" Nätverk, entreprenörskap och innovation i svenskt näringsliv (red Ylva Hasselberg & Tom Petersson, 2006).”Bäste Broder!” studerar tre nyckelbegrepp i det svenska näringslivets utveckling sedan sekelskiftet 1900 – nätverk, entreprenörskap och innovation. Hur förklarar vi de stora framgångar som ett stort antal exportorienterade företag haft och som än idag i hög grad präglar det svenska näringslivet? Och är nätverk verkligen alltid en positiv faktor i företagandet? I bokens första del görs en ingående beskrivning och analys av begreppet nätverk och dess relation till entreprenörskap och innovation. Nätverk är idag mer aktuellt än någonsin och används ofta som en universallösning på företagens problem. Vi vill dels renodla det teoretiska begreppet nätverk, dels ifrågasätta den alltför positiva klang som nätverk fått i diskussionerna kring företag och företagande. I bokens andra del fördjupar nio forskare från fyra svenska universitet de teoretiska diskussionerna och visar konkret vilken betydelse personliga nätverk haft inom svenska storföretag och organisationer och för de elitgrupper, familjer och individer som varit en del av dessa nätverk. Boken vänder sig till dig som vill ha en aktuell och fördjupad bild av den teoretiska diskussionen kring begreppet nätverk och som är intresserad av det svenska näringslivets utveckling. Medverkande författare: Fredrik Andersson, Carina Gråbacke, Ylva Hasselberg, Mats Larsson, Tom Petersson, Therese Nordlund, Hans Sjögren, Kalle Westberg, Sven Widmalm. Inbunden, 368s
|
 |
Civilsamhället. Några forskningsfrågor (red Erik Amnå, 2005).Den ideella sektorn har spelat en viktig roll i det svenska samhällets utveckling alltsedan associationernas och de klassiska folkrörelsernas födelse under 1800-talet. Under 1900-talet har de ideella organisationerna varit viktiga i uppbyggnaden av välfärdsstaten. De utgör fortfarande en viktig del av det som numera, inspirerat av internationell forskning och debatt kallas för det civila samhället, det vill säga området mellan offentliga samhällsinstitutioner (stat, landsting, kommuner etcetera) och näringslivets aktörer. Den svenska forskningen om civilsamhället har vuxit sig så stark att den nu bedöms ha möjligheter att förnya svensk humaniora och samhällsforskning. Det är i den andan som de elva medlemmarna i Riksbankens Jubileumsfonds Områdesgrupp för forskning om civilsamhället här reser ett antal frågor som gäller det civila samhället i relation till bland annat välfärdsstat, demokrati, individualisering, tillväxt, entreprenörskap, styrning och globalisering. Häftad, 168s
|
 |
Culture, Security and Sustainable Social Development after September 11 (ed Fredrik Lundmark, transl by David Ratford, 2004).How is cultural science affected by the shocking attacks on World Trade Center and Pentagon on september 11, 2001? In what ways do the events of september 11 illustrate and bring to the fore important aspects of the concepts ’culture’, ’security’ and ’sustainable social development’? The Bank of Sweden Tercentenary Foundation’s sector committee for research on culture, security and sustainable social development here offers the reader a multifaceted image of the problems surrounding september 11, and at the same time illustrates how important it is to build up a more integrated knowledge of the complex ties between these concepts. The anthology is an interdisciplinary attempt at discussing urgent problems in society and science, with contributions from such varying topics as anthropology, ethnology, sociology, geography, political science, the science of religion, ethics, peace research, growth research and human ecology. Published in cooperation with the Bank of Sweden Tercentenary Foundation. Also available in Swedish as Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling efter 11 september. Häftad, 310s
|
 |
Det civila samhället som forskningsfält. Nya avhandlingar i ett nytt sekel (red Lars Svedberg & Lars Trägårdh, 2006).De senaste 15 åren har sett en renässans för forskning om den samhällssektor som varken är stat eller marknad. I viss mån är denna förnyelse kopplad till ett nytt teoretiskt och diskursivt utrymme som skapats i såväl svensk som internationell forskning. Lite förenklat kan man beskriva denna förändring som en övergång från en äldre svensk tradition där folkrörelser stått i centrum till en nyare där det civila samhället kommit att bli ett grundbegrepp. Det civila samhället är kort sagt summan av de sociala aktiviteterna i fältet mellan offentlig sektor och marknad. Den här boken presenterar 19 av de sammanlagt dryga 60-tal svenska doktorsavhandlingar från 2000-talet som på olika sätt behandlar det civila samhället eller delar av detta. De nydisputerade forskarna presenterar avhandlingsarbeten och placerar in den egna analysen i detta nya forskningsfält, där några av nyckelorden blivit civilsamhälle, socialt kapital, frivillig sektor/ideell sektor, frivilliga organisationer, sociala rörelser och NGO’s. Hösten 2003 bildades Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället. Gruppen ska kartlägga och initiera ny forskning inom området. Den har tidigare utgivit antologin Civilsamhället. Några forskningsfrågor (2005) och står även bakom Det civila samhället som forskningsfält. Häftad, 280s
|
|
Inger Enkvist: Trängd mellan politik och pedagogik. Svensk språkutbildning efter 1990 (2005).Svensk språkutbildning var kring 1970 en av världens absolut bästa. Ökande internationella kontakter borde betyda att språkutbildningen vore i en ännu bättre situation idag, men så är det inte. Vad har hänt? Krav på betyg i andra främmande språk än engelska har tagits bort i de flesta sammanhang, språken behandlas på gymnasieskolan som en sorts tillvalsämnen bland många andra, och sparkrav har lett till gruppsammanslagningar och timreduktion. Trängd mellan politik och pedagogik beskriver de förändringar svensk språkutbildning genomgått efter 1990 och pekar på hur beroende olika nivåer är av varandra, från grund- och gymnasieskola till högskolans språkinstitutioner och lärarutbildningar. Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet och skoldebattör. Hon har tidigare publicerat Feltänkt. En kritisk granskning av svensk utbildningspolitik, Skolan – ett svenskt högriskprojekt samt Utbildning, utbildning och åter utbildning. Vad Sverige kan lära av de engelska skolreformerna. Häftad, 132s
|
|
Inger Enkvist, Ingemar Axelsson & Gudmund Larsson: Utbildning, utbildning och åter utbildning. Vad Sverige kan lära av engelska skolreformer (2004).Under Tony Blairs tid som premiärminister har man i England sett utbildningen som det viktigaste inrikespolitiska området och en rad reformer har genomförts. Systemet med noggranna kursplaner, testning och rapportering av resultat har stärkts, och skolornas resultat redovisas öppet. Reformerna baseras på övertygelsen att kunskapsinhämtande och omsorg inte står i motsats till varandra och att elever från hem utan studievana är de som vinner mest på den nya inriktningen. Allmänhetens intresse för skolan har också stärkts påtagligt, och media rapporterar allt fler positiva nyheter och inte bara problem. Genom en fokusering på skolan som kunskapsproducent har man lyckats vända den nedåtgående trend som den engelska undervisningen uppvisat sedan 60-talet. I de senast genomförda undersökningarna av elevernas förståelse i modersmål, matematik och naturvetenskap ligger England för första gången på decennier i topp bland de västerländska länderna. Sverige har all anledning att se närmare på och lära av det som skett i engelsk utbildning. Utbildning, utbildning och åter utbildning följer upp den nyligen utgivna och mycket uppmärksammade Skolan – ett svenskt högriskprojekt, som var en kritisk granskning av situationen i den svenska skolan. Häftad, 101s
|
|
Tage Erlander: Dagböcker 1945-1949 (utg av Sven Erlander, 2001).
|
 |
Expansion och omprövning. Fyrtio år med Landstinget Dalarna (2003).I samband med kommunallagarnas 100-årsjubileum 1962 gav Kopparbergs läns landsting, i likhet med flera andra landsting, ut en jubileumsskrift. Den utkom 1963 under namnet Kopparbergs läns landsting – en berättelse om dess verksamhet under 100 år 1863–1962. Det är en omfattande utgåva som kronologiskt beskriver landstingets verksamhet. Sedan början av 1960-talet har Kopparbergs läns landsting inte bara bytt namn till Landstinget Dalarna. Inom vården, landstingets främsta ansvarsområde, saknar tiden efter 1970 motstycke. Den mest påtagliga förändringen i Landstinget Dalarna är beslutet att införa Dalamodellen 1991, som innebar att landstinget gick från en centralistisk organisation till en markerat decentraliserad. Boken redovisar även fyrtio år av landstingsengagemang inom kulturen samt forskning och utbildning. Den är rikt illustrerad. Bokens redaktionskommitté har bestått av professor Maths Isacson (huvudredaktör), docent Anna Götlind, rektor Leif Borgert och fil kand Staffan Nilsson. Utgiven i samarbete med Landstinget Dalarna. Inbunden, 320s
|
 |
Gunnar Falkemark: Politik, mobilitet och miljö. Om den historiska framväxten av ett ohållbart transportsystem (2006).Vi befinner oss sedan några decennier i massbilismens epok. Med till synes obetvinglig kraft har bilismen förpassat andra transportslag, som exempelvis järnvägen, till en mer perifer position. Samtidigt har bilismens avigsidor i form av bland annat miljöförstöring, olyckor och trängsel blivit allt tydligare. En fortsatt utveckling av bilismen innebär – både lokalt och globalt – en allt större inlåsning i ett ohållbart transportsystem. För att förstå framväxten av massbilismen måste den sättas in i ett större historiskt perspektiv. För 200 år sedan inleddes en transportrevolution som i grunden förändrat världen. Ständigt ökande krav på snabbhet, bekvämlighet och flexibilitet har drivit på utvecklingen. För svenskt vidkommande går det att se ett historiskt samband mellan bygget av Göta kanal i början av 1800-talet och framväxten av dagens bilsamhälle. Liksom järnvägen är bilismen ett system som utvecklas både av sin egen inneboende dynamik och av impulser från det politiska systemet. Utan sådana impulser har massbilismen inte varit möjlig. Sedan 1906 har en mångfald beslut tagits av Sveriges riksdag för att stödja bilismen – ofta under intensiva påtryckningar från lobbygruppers sida. En viktig politisk faktor har gällt beskattningen. En tes i boken är att bilismen under hela 1900-talet varit underbeskattad. Genom att bilismen inte fullt ut betalt sina samhälleliga kostnader har samhället byggt upp ett mer omfattande vägtransportsystem än vad som annars varit fallet. Att ledande politiker oroat sig för bilismens konsekvenser i samhället är inget nytt. Redan i mitten av 1930-talet gjorde regeringen Per Albin Hansson ett allvarligt försök att skydda järnvägen mot den allt hårdare konkurrensen från bilismen. När miljömedvetandet växte i början av 1970-talet presenterade den socialdemokratiska regeringen förslag om att stödja järnvägen och motverka bilismen. Under senare delen av 1990-talet ville regeringen under Göran Perssons ledning skapa ett ”miljöanpassat transportsystem”. Dessa försök har en egenskap gemensam. De har alla fullständigt misslyckats. Undrar Du varför så blivit fallet? Svaret får Du i denna bok. Gunnar Falkemark är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har fått ett flertal priser och utmärkelser för sin pedagogiska förmåga. Inbunden, 442s
|
 |
Filosofins nya möten (red Karin Edvardsson, Sven Ove Hansson & Jessica Nihlén Fahlquist, 2005).Var hör filosofin hemma? Ensam i idéernas värld, högst uppe i det akademiska elfenbenstornet? Eller i ständig närkontakt med de andra vetenskaperna och med det praktiska livets problem? Filosofins nya möten visar på nyttan av en nära samverkan mellan filosofi och andra kunskaps- och samhällsområden. Boken presenterar nya arbetsområden för filosofisk forskning. Den ger också inblickar i filosofiska arbetsmetoder som är användbara i filosofins möte med nya områden. Författarna är alla forskare vid avdelningen för filosofi på KTH i Stockholm. Innehåll: Elin Palm: Den nya s(p)årbarheten Häftad, 222s
|
 |
Bertil Fiskesjö: Talmannen i den svenska riksdagen (2003).Varje sammanträde kräver en ordförande om sammankomsten skall kunna fungera tillfredsställande och om man skall kunna komma till beslut i en ordning som accepteras av de närvarande och av dem som i övrigt berörs av besluten. Detta gäller givetvis i allra högsta grad för sammankomsterna i den svenska riksdagens plenisal. Ordföranden i riksdagen kallas sedan gammalt talman. Den som innehar befattningen som talman har dock en ställning och en rad befogenheter och skyldigheter som är annorlunda och som i vissa avseenden går utöver vad som gäller för andra ordförandeskap men i andra avseenden är mera begränsade. Avsikten med denna bok är att i stora drag redovisa vad som enligt skrivna regler och praxis gäller för talmannen i den svenska enkammarriksdagen. Genomgången av regelsystem, riksdagshandlingar, utredningar och andra skriftliga källor har kompletterats och fördjupats genom samtal med talmän som tjänstgjort under de år som gått sedan enkammarriksdagen infördes. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Häftad, 110s
|
|
Anders Frenander: Kulturen som kulturpolitikens stora problem. Diskussionen om svensk kulturpolitik under 1900-talet (2005).Varför ser svensk kulturpolitik ut som den gör? Varför handlar den om just de kulturyttringar och områden som den gör? Hade den kunnat utformas på något annat sätt? För att söka svar på sådana frågor menar Anders Frenander att ett långt historiskt perspektiv är upplysande. I boken analyserar Frenander hur man på en övergripande nivå diskuterat svensk kulturpolitik under 1900-talet. Till grund för undersökningen ligger partiernas kulturpolitiska program, deras tidskrifter, debattböcker och debattartiklar samt statliga utredningar med mera. Materialet granskas med en diskursanalytisk metod insatt i en större teoretisk ram avseende det svenska folkhemmet, betraktat som en hegemoni i Gramscis mening. När folkhemmet etablerades på 1930-talet sattes för lång tid framöver gränserna för politikens vägar. I hög grad gällde detta kulturpolitiken och kan förklara varför den, när den etablerades på 1960-talet, kom att kretsa kring ett konventionellt borgerligt finkulturbegrepp. Bokens historiska synsätt och kronologiska upplägg åskådliggör varför dagens kulturpolitik ser ut som den gör. Anders Frenander är FD i idé- och lärdomshistoria och föreståndare vid Centrum för Kulturpolitisk forskning vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Häftad, 252s
|
 |
Globala familjer. Transnationell
migration och släktskap
|
 |
Ylva Hasselberg: Vem vill leva i kunskapssamhället? Essäer om universitetet och samtiden (2009).Vad kan det innebära att leva i kunskapssamhället? Upplysningstanken bygger på föreställningen att kunskap är något som skänker individen frihet, något som emanciperar oss och gör oss till fullvärdiga människor. Just nu ses kunskap snarare som något som ska skapa tillväxt och som något som lägger grunden för en global tävlan. Blir det någon skillnad när denna kunskapssyn läggs till grund för politiken i stället för upplysningstanken? Den här essäsamlingen handlar om de svenska universitetens förändring under det senaste decenniet: om politiska reformer, nya ideologier och vetenskapens enorma legitimitet. Den handlar också om det svenska samhällets utveckling från ett samhälle som hyste ett kollektivt förtroende till formella institutioner, till ett samhälle som i allt högre grad bygger på personliga nätverk och på marknadsmekanismen, ofta i kombination. Allt mer utbildning – allt mindre kunskap. Allt fler professioner – allt mindre professionalitet. Allt snyggare skal – allt mindre kärna. Boken är tänkt som ett försvarstal för systemförtroende, men också för det utrotningshotade professionella omdömet. Den innehåller ett antal texter skrivna av författaren mellan 2001 och 2009. De flesta av dem är tidigare publicerade men tre av dem är ej tidigare utgivna. Ylva Hasselberg är ekonomisk-historiker, verksam vid Uppsala universitet. Hon har under de senaste tio åren varit aktiv i kulturdebatten, framför allt i frågor som rör forskningspolitik och universitetens utveckling. Häftad, 144s
|
 |
Björn Hettne: Kultur · Säkerhet · Hållbar samhällsutveckling. Områdesgruppen för forskning om Kultur · Säkerhet · Hållbar samhällsutveckling (2001).Forskning om Kultur · Säkerhet · Hållbar utveckling är temat för en områdesgrupp inom Riksbankens Jubileumsfond. Av tradition inrättar RJ områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller inte tillräckligt uppmärksammade. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov samt att initiera ny vetenskaplig forskning och stimulera informationsspringning inom ett specifikt ämnesområde. Grupperna består av framträdande forskare från relevanta discipliner samt representanter för betydelsefulla samhällsintressen. Denna skrift - författad av Björn Hettne - skall ses som områdesgruppens programmatiska avstamp, där området definieras och aktuella begrepp problematiseras i ljuset av en globaliserad värld. English version: Culture, Security and Sustainable Social Development. Häftad, 96s
|
 |
Björn Hettne: Culture, Security and Sustainable Social Development (translated by David Ratford, 2003).Research on Culture, Security and Sustainable Social Development is the subject of a sector committee within the Bank of Sweden Tercentenary Foundation. By tradition the Foundation establishes sector committees within scientific areas that are deemed important, but are still not fully developed or insufficiently noticed. Their task is to map out areas where research is needed, and also to initiate new scientific research and stimulate the spread of information on a specific subject. The committees consists of prominent scientists from relevant disciplines and representatives of important social interests. This book—written by Björn Hettne—should be seen as the sector committee’s point of departure, where the area is defined and conceptions are problematized in light of a globalised world. Published in cooperation with the Bank of Sweden Tercentenary Foundation. Swedish version: Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling. Paperback, 96p
|
 |
Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003 (2004).Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond inrättades genom ett beslut i riksdagen den 2 december 1964. Fonden började sin verksamhet vid en tidpunkt när Sverige just fått sitt femte universitet och stod på tröskeln till de följande decenniernas snabba expansion av FoU-sektorn. Genom riksdagens beslut om utskiftningen av löntagarfonderna 1993 erhöll fonden en donation för kulturvetenskaplig forskning, vilket innebar en betydande förstärkning av dess resurser. Stiftelsens styrelse beslutade år 2002 att ingående låta utvärdera den forskningsstödjande verksamheten med tyngdpunkt på tiden efter 1989: Har anslagen varit brett fördelade mellan olika områden? Har fonden stött stora långsiktiga program? Hur ser forskningssamfundet och universiteten på fondens roll och verksamhet? Utvärderingen har gjorts av professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, Thora Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo, med professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, som sekreterare. Deras rapport innehåller iakttagelser och förslag rörande alltifrån fondens övergripande forskningspolitik till hantering av projektansökningar. Rapporten bidrar till diskussionen om samspelet mellan å ena sidan statens och å andra sidan siftelsers och andra finansiärers roll i forskningsfinansieringen. Inbunden, 276s
|
 |
Bengt Hubendick: Människoekologi (förkortad studieutg 1987)."Bengt Hubendicks Människoekologi har ett budskap som inte är mindre revolutionärt och en faktabas som inte är mindre gedigen än Adam Smiths On the Wealth of Nations eller Karl Marx Das Kapital. Med Människoekologi har ekologismen och den gröna rörelsen fått en 'bibel' som borde stå sig långt utanför Sveriges gränser." (Sydsvenska Dagbladet) Människoekologi är läran om människans förhållande till sin totala omgivning. Bengt Hubendick har skrivit den första metodiska översikten över detta stora ämne och satt in människan i ett helhetsperspektiv som inte tidigare presenterats. Han behandlar naturmiljön, den biologiska och sociala människan själv, hennes grundläggande basbehov och hur hon genom tiderna har fyllt dessa samt hur hennes förhållande till den naturgivna omgivningen förändrats. Efter att ha ställt naturresurserna mot behoven kommer författaren in på hur människan förändrat sin omvärld och hur detta slår tillbaks mot henne själv. I ett slutkapitel behandlas prognoser, styrmedel m m, vilket allt mynnar ut i en bild av mänsklighetens framtidsmöjligheter. För sin bok belönades författaren med av Kungl Vetenskapsakademien med Letterstedtska författarpriset. Häftad, 272s
|
|
I lärandets gränsland. Formella, icke-formella och informella studier igår och idag (red. Ann-Kristin Högman & Martin Stolare, 2009).Utbildning framstår i dagens debatt som en ödesfråga. En hög formell utbildningsnivå hos befolkningen ses som en garant för att dagens och morgondagens tillväxtproblem skall kunna lösas. Samhället gör därför stora satsningar på formell utbildning. Det har dock visat sig finnas en diskrepans mellan samhällets ansträngningar och de önskningar som delar av befolkningen bär på. Dessa väljer nämligen andra former för att inhämta den kunskap de behöver för att förverkliga sina aktuella livsprojekt. I den här boken pekas därför på behovet av att
bredda perspektivet på vad utbildning och studier kan
vara. Genom att lyfta fram icke-formella och informella Forskare inom historia, kulturgeografi, pedagogik och sociologi medverkar i boken. Häftad, 230s
|
 |
Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi (red Karl Gratzer & Hans Sjögren, 1999).Sverige har en av de högsta konkursfrekvenserna bland industriländer. Av 10 000 företag går över 300 i konkurs, medan genomsnittet i Europa ligger strax över 100. Konkurserna är stora omfördelare av resurser i ekonomin. Det europeiska konkursbolaget har i genomsnitt en brist på drygt 4 mkr i boet, vilket drabbar andra aktörer och delar av samhällsekonomin. Den totala skadesumman från konkurserna i Europa beräknas årligen uppgå till omkring 900 miljarder kr. Samtidigt går uppskattningsvis 1,8 miljoner jobb förlorade. Ett fungerande näringsliv förutsätter ett fungerande konkursinstitut. Kunskapen om hur olika obeståndsfrågor påverkar näringslivet är dock starkt begränsad. Följaktligen är konkursforskning ett nytt område utan etablerad tradition, teori och metod. Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi är resultatet av en generalmönstring av svensk obeståndsforskning. Forskare och praktiker klargör var kunskapsluckorna och forskningsbehoven finns. Boken presenterar även förslaget till nya förmånsrättsregler och erfarenheterna av den nya rekonstruktionslagen. Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi är lämpad för studenter vid universitet och högskola, och främjar det akademiska utbytet mellan jurister och ekonomer med intresse för rättsekonomiska frågor. Den vänder sig även till personer som i sitt yrke reder ut problem med företag på obestånd. Boken innehåller utförliga litteraturhänvisningar men kräver inga omfattande förkunskaper. Karl Gratzer är fil dr och universitetslektor vid Södertörns högskola. Hans Sjögren är docent och universitetslektor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitetet, dit även Karl Gratzer är knuten. Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi är utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Häftad, 400s
|
 |
Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling efter 11 september (red Fredrik Lundmark, 2003).Hur påverkas den kulturvetenskapliga forskningen av de omskakande attentaten mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001? På vilka sätt illustrerar och aktualiserar händelserna den 11 september viktiga aspekter av begreppen ’kultur’, ’säkerhet’ och ’hållbar samhällsutveckling’? Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling erbjuder här läsaren en mångfacetterad bild av problematiken kring den 11 september och visar samtidigt hur viktigt det är att bygga upp en mera integrerad kunskap kring de komplexa sambanden mellan dessa begrepp. Antologin är en tvärvetenskaplig ansats att diskutera angelägna samhälls- och forskningsproblem, med bidrag från så skilda ämnen som antropologi, etnologi, sociologi, geografi, statskunskap, religionsvetenskap, etik, fredsforskning, utvecklingsforskning, och humanekologi. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Även utgiven på engelska som Culture, Security and Sustainable Social Development after September 11. Häftad, 288s
|
 |
Kulturarvet, museerna och forskningen. Rapport från en konferens (red Annika Alzén & Margareta Hillström, 1999).1980- och 90-talen har blivit något av en museernas andra guldålder med omfattande nyetableringar i västvärlden. Kopplingen till fin de siècle-stämningar tycks uppenbar; kulturarv och historia mobiliseras som kompensation för upplevelsen av starka förvandlingar och upplösningar av kulturella gemenskaper och identiteter. Vad innebär det ökande kulturarvsintresset för museerna idag och för deras uppgifter i framtiden? Hur ser egentligen relationen mellan museerna och kulturarvet ut? Och vad står egentligen begreppet kulturarv för? Kring dessa och liknande frågor arrangerade Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Forskningsrådsnämnden den 13-14 november 1997 en konferens med titeln "Museerna och kulturarvet". Kulturarvet, museerna och forskningen är en sammanställning av de bidrag som framfördes vid konferensen. I boken diskuterar forskare, museitjänstemän och beslutsfattare inom kulturarvsområdet museernas dubbla roll som kulturarvsbevarare och kulturarvsskapare i det samtida svenska samhället och det växande behovet av vetenskaplig forskning i anknytning till museisektorn. Medverkande författare: Svante Beckman, Stefan Bohman, Sten Rentzhog, Erik Hofrén, Karin Lindvall, Eva Silvén-Garnert, Magne Velure, Kristian Berg, Tore Blom, Christina Rogestam, Svante Lindqvist. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Häftad, 264s
|
 |
Helena Kåks & Erik Westholm: När långt borta blir nära. Om rörlighet och lokalsamhällets framtid (2006).Vi lever i en värld, som både växer och krymper. Allt fler människor rör sig över större avstånd och har långväga kontakter. Medierna påverkar vardagslivet med kunskaper, erfarenheter och värderingar, som inte har vuxit fram i närmiljön. Över några decennier kan den ökande rörligheten och informationsteknologin komma att påverka våra samhällen lika grundläggande, som järnvägen och bilismen har gjort. Vad kommer detta att innebära för platser och människor?
Helena Kåks är etnolog och doktorand vid institutionen för Studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Erik Westholm är forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier och professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Häftad, 90s
|
 |
Kärnavfallets politiska utmaningar (red Mats Andrén & Urban Strandberg, 2005).I den antika myten stjäl Prometeus elden från gudarna och ger den till människorna. Människorna får värme och kan tillverka ting som ökar deras välfärd. Som straff tas Prometeus till fånga av Zeus och kedjas fast högt uppe bland Kaukasus bergstoppar, där rovfåglar under trettiotusen år äter av hans lever. Det kulturella dilemma som kärnavfallet ställer oss inför är gammalt. Det som ger välfärd och framsteg är samtidigt hotfullt och ställer människan inför svåra avgöranden. Vi har tillägnat oss en energikälla som är förknippad med stora faror och hot om lidanden. Avfallet är farligt i sig, det har nära koppling till kärnvapenproduktion, på så sätt att upparbetning av avfallet ger upphov till rent plutonium. Den lösning som föreligger är att placera avfallet djupt ner i berget där det kan ligga säkert och utan fara för människor till dess radioaktiva strålning avklingat. Den tidsperiod under vilken faran består är lång, det räcker här inte med de trettiotusen år av lidande som Prometeus hade framför sig, utan om etthundratusen år. Den här antologin handlar om kärnavfallsfrågan – en samhällsfråga som är kontroversiell och får konsekvenser för politik och värderingar. Antologin försöker identifiera och precisera centrala utmaningar för den kommande hanteringen av kärnavfallet samt peka ut angelägna uppgifter för vidare forskning. Häftad, 160s
|
 |
Arvid Lagercrantz: Över blockgränsen. Samarbetet mellan centerpartiet och socialdemokraterna 1995–1998 (2005).”Över blockgränsen” behandlar den dramatiska period i svensk inrikespolitik i slutet av 1990-talet, då centerpartiet och den socialdemokratiska regeringen samarbetade ”för att rädda landet”. Det var första gången en svensk regering stödde sig på ett oppositionsparti utan att bilda koalition. På så sätt genomfördes den största budgetsaneringen i mannaminne. I den här boken ger huvudpersonerna, bland dem statsminister Göran Persson och förre centerledaren Olof Johansson, sin syn på vad som hände. Radiojournalisten Arvid Lagercrantz ställer frågorna. Häftad, 254s
|
 |
Colin Mercer: Towards Cultural Citizenship. Tools for Cultural Policy and Development (2002).Cultural policy is increasingly central to national and international agendas. While it originally grew out of identification of and concern with the conditions in a fairly narrowly defined cultural sector, it is now a mainstream policy issue. Today the challenges, the opportunities and the responsibilities of cultural policy are changing, broadening, and connecting with economic, social and environmental policy. Cultural policy, that is to say, is about the fundamental human right of citizenship and the fundamental human objective of sustainable development. That was – and is – the basic message in Our Creative Diversity (1995) and in the Stockholm Action Plan, adopted at UNESCO’s Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Human Development – The Power of Culture – in Stockholm in 1998. Culture can no longer only or mainly be restricted to the opera house or gallery – ‘the arts’ – but must be looked upon and treated as a basic driving force behind human behaviour and central to human development. The Stockholm Action Plan stresses the need of communicating best theories and best practices and stimulating needed basic and applied research in the cultural policy field. This book is a Swedish contribution to this effort and is written by Professor Colin Mercer of The Nottingham Trent University, England in collaboration with researchers and specialists in Africa, Asia, Europe and Latin America. Mercer stresses that the diversity of understandings of the word, concepts and realities of ‘culture’ means that this is not a question of simply bringing together existing lists and aggregates of data. The core issue is to discuss and try to construct a framework for ‘knowledge management’ for the cultural sector: to make the connections between rich fields of existing knowledge and research in cultural studies, anthropology, political theory, economics, sociology and the operational field of cultural policy. The book is a result of a project initiated and funded by the Bank of Sweden Tercentenary Foundation and the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), in cooperation with the Dag Hammarskjöld Foundation, the Swedish Ministry of Culture, the Swedish National Commission for UNESCO and the Swedish National Council for Cultural Affairs. The book is addressed to a number of constituencies – to policy makers and practitioners in the field of culture and development, to institutional and community-based researchers, to ‘stake-holders in the cultural field’ in the broadest sense. Häftad, 218s
|
 |
Alva & Gunnar Myrdal: De blå kuverten. Kärleksbreven juli 1919-augusti 1920 (utg av Yvonne Hirdman, 2003)."Ingen människa kan skriva sin kärlek", skriver en liten skolflicka på hösten 1919. Ändå är det just det hon gör. Brev efter brev fyllda av skriven kärlek går mellan Slagsta, Eskilstuna och Birger Jarlsgatan 118 i Stockholm, mellan flickan, den 17-18-åriga Alva Reimer och den 20-21-åriga juris studerande Karl Gunnar Myrdal. Sammantagna blir det näranog en roman, en kärleksroman som sedan många år ligger i förvar på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Att vi kan läsa den beror på att Gunnar Myrdal på gamla dagar ansåg att det kunde vara av intresse att ta del av hur två begåvade ungdomar upplevde sin första kärlek. Intresset blir inte mindre av att de två kom att bli viktiga intellektuella huvudpersoner i det svenska folkhemsbygget och spela stor roll i internationell ekonomi och politik under efterkrigstiden. Som sådana har de ofta beskrivits som kyligt rationella, det vetenskapliga förnuftets förgrundsgestalter. Det är knappast så de möter oss i sina brev, skälvande av återhållen åtrå och ångestfylld längtan. Det är känslor som är så allmängiltiga att det är här som det stora värdet ligger i den brevskatt de lämnat. "Trodde jag inte på dig - vem skulle jag då tro på?
Ack, levde jag inte för din skull - vem skulle jag leva för?
Jag kan inte mera ikväll. Det är inte alltid man rår
med att tämja tankarna och sätta dem i brevbur." "Jag skulle så gärna vilja skriva till dig, hur vansinnigt,
gudomligt, djävulskt jag längtar efter dig. Men det smärtar
mig att behöva översätta det på ett språk,
som varje romanförfattarinna får disponera. Och nu behöver
jag det inte heller, för du kommer väl emot mig?" Yvonne Hirdman är historiker, professor vid Arbetslivsinstitutet och Stockholms universitet. Boken är illustrerad med samtida fotografier. Utges i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Inbunden, 383s
|
 |
Erland Mårald: Svenska miljöbrott och miljöskandaler 1960–2000 (2007).Svenska miljöbrott och miljöskandaler 1960–2000 undersöker tre uppmärksammade händelser från slutet av 1960-talet fram till idag: miljöskandalerna vid Teckomatorp och Hallandsåsen samt ett numera mindre känt fall i Umeå i slutet av 60-talet. Boken visar hur föreställningen om att något är ett ”miljöbrott” uppstod och hur sedan lagstiftning och organisationer växt fram för att hantera detta. Ur ett brett samhälleligt och kulturellt perspektiv lyfts olika aktörer och synsätt i processen fram. Erland Mårald är docent i idéhistoria och lektor vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet. Belönad med Clio-priset 2008. Häftad, 190s
|
 |
Hans Nordén: Frivillighetens ansikten. Civilsamhällets problematiska framryckning i Norge och Sverige (2009).Frivillighetens ansikten är på sitt sätt berättelsen om en ny tid på gott och ont. Utifrån konkreta exempel från två klassiska välfärdsstater, Sverige och Norge, med många gemensamma beröringspunkter visas hur en på nordliga breddgrader exotisk växt slagit rot i den kommunala förvaltningsfloran. Eftersom den främmande blomman inte låter sig inordnas i kända botaniska system kallas den kort och gott för Den nya frivilligheten. Här står begreppet för en i båda länderna växande ambition hos kommuner att, med eller utan frivilligorganisationers medverkan, mobilisera medborgare för frivilliga insatser på det sociala området. Frågan är långt ifrån oproblematisk. Är
frivilligtrenden räddningsplankan för en fortsatt demokratisk
utveckling? Eller är den uttrycket för en folkhemsideologi
i Hans Nordén är frilansjournalist och författare med vårdfrågor, socialpolitik och civilsamhället som huvudinriktning. Han har skrivit ett femtontal böcker. Bland tidigare utgåvor märks Änglar och demoner – röster om psykiatrireformen (2001) och Karriärstegen – Utbildning och utveckling för personal i äldreomsorgen (2004), Fri och villig – om ideellt arbete i välfärdslandet (2006) och Kunskap att hämta – brukarmedverkan för en bättre psykiatri (2008). Häftad, 80s
|
 |
När botten stack upp. Om de utslagnas kamp för frihet och människovärde (red Monica Adamson, Lars Grip, Cecilia Modig & Hans Nestius, 2004).Det svenska sociala landskapet målas om i allt snabbare takt. Färgen hinner knappt torka innan nya bilder målas över de gamla. Men historielösheten står alltid på lur när nya riktlinjer dras. Ändå är frågorna idag märkligt lika dem som ställdes vid den tid som den här boken huvudsakligen uppehåller sig vid – 1960- och 70-talen. Det började när missbrukarna, fångarna och psykpatienterna organiserade sig tillsammans med vårdradikalerna. R-förbunden (RFHL, KRUM, RSMH och ALRO) bildades och Pockettidningen R kom ut som det gemensamma språkröret. Fältropen löd: Bort med auktoriteter! Makt åt klienterna! Riv fängelser och mentalsjukhus! Slopa tvånget! Orsaken bakom utslagningen, menade vi, var ett orättfärdigt och förtryckande samhälle. Vad hände med kraven som ställde till ett sådant rabalder? Har de gått i graven eller lever de kvar? I När botten stack upp finns mycket att lära för dem som också idag vill kämpa för solidaritet med de sämst ställda. Medverkande författare: Monica Adamson, Stig Edling, Helena Frykstrand, Per Gahrton, Lars Grip, Leif Holgersson, Thomas Mathiesen, Cecilia Modig, Hans Nestius, Thomas Nordegren, Ingmarie Sandberg, Willie Sannegård, Sten Schön, Lasse Strömstedt, Maria Ståhlnacke, Henrik Tham, Sonja Wallbom, Kerstin Vinterhed, Björn Wrangsjö. "Jag har läst När botten stack upp i manus. En spännande och intresseväckande skildring inifrån och utifrån av 1960- och 1970-talens solidaritetsarbete inom de olika R-förbunden. Boken ger perspektiv på 40 år av social samhällshistoria med fokus på erfarenheter från då, sedda ur dagens perspektiv. Klart intressanta och meningsfulla texter, en bok som bör vara mycket värdefull för bl.a. olika sociala utbildningar och för alla med ett socialt engagemang." (Ann Helleday – psykolog och universitetslektor vid Institutionen för Socialt arbete, Stockholms univ.) "Ett 20-tal mycket erfarna R-förbundsaktivister formulerar i denna bok sina personliga reflektioner från den tidens kamp för humanitet och människovärde. Den sociala och psykiska utslagning som var aktuell då har än större aktualitet i dagens samhälle. Och i samma takt tycks medkänslan och engagemanget för det 'fula lidandet' ha tunnats ut. I boken finns mycket att lära för dem som också idag vill verka för solidaritet med de sämst ställdas mänskliga rättigheter och ett värdigt liv." (Barbro Lennéer-Axelson – psykolog och universitetslektor vid Institutionen Socialt arbete, Göteborgs univ.) Häftad, 282s
|
 |
När Tage Erlander styrde landet. Rapport från ett seminarium i Riksdagshuset 19 september 2001 (red Leif Andersson, 2002).I denna bok återges alla inläggen från ett seminarium den 19 september 2001. Seminariet anordnades med anledning av att Tage Erlander under året skulle ha fyllt 100 år men också därför att de två första delarna av Tage Erlanders dagböcker offentliggjordes under sommaren 2001. Under diskussionen avhandlades olika områden som var aktuella under Erlanders tid som statsminister: inrikes- och utrikespolitiska frågor, politiska ideologier, vetenskaplig forskning och teknisk utveckling. En rad ledande politiker och vetenskapsmän deltog i diskussionerna, och i inläggen framkommer många viktiga synpunkter och nya uppgifter, bl a om Tage Erlander själv och om arbetet i hans regering under åren 1946-69. Många intressanta jämförelser görs mellan den tidens förhållanden och dagens. Boken innehåller högintressant läsning för såväl forskare som den politiskt intresserade medborgaren. När Tage Erlander styrde landet är utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Häftad, 176s
|
 |
Promoting Cultural Research for Human Development. Report from three seminars (ed Carl-Johan Kleberg, 1998).The World Commission on Culture and Development report Our Creative Diversity called for a total rethinking of the world's cultural policies and for a mobilisation of research. In spring 1998 UNESCO convened the Stockholm Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Development to decide how best to follow up the Commission's report. At this conference the Bank of Sweden Tercentenary Foundation arranged three research seminars. One seminar, Cultural Research and Human Development: The need for a New Agenda, discussed the need for different types of research, interdisciplinary cooperation, better communication between researchers and policy-makers and the demand for an international research agenda. A second seminar, The Search for Shared Values in Global Governance, showed how research here is both highly desirable and fully possible. European cultural foundations participating in the Foundations Forum seminar expressed clear willingness to increase their support of research in a time of restricted public funding. The present report Promoting Cultural Research for Human Development describes the seminar deliberations and the many-sided follow-up of the seminars. Promoting Cultural Research for Human Development is published in cooperation with The Bank of Sweden Tercentenary Foundation. Contributors: Carl-Johan Kleberg, Karl Eric Knutsson, Göran Bexell and Dan-Erik Andersson, Geir Vestheim and Veronica Trépagny. Häftad, 136s
|
 |
Reclaim the Science! Om vetenskapens
avakademisering
|
 |
Olof Ruin: Statsministern. Från Tage Erlander till Göran Persson (2007).Ämbetet som statsminister har förändrats på olika sätt under de sextio år som gått sedan Tage Erlander utnämndes hösten 1946 till dess att Göran Persson avgick hösten 2006. En redan förut stor arbetsbörda har ytterligare ökat och en redan förut central ställning har blivit ännu mer framträdande. Man talar om en ”presidentialisering” av ämbetet som statsminister. I denna bok lämnas först en redogörelse för utvecklingen fram till efterkrigstiden. Porträtt tecknas därefter av de sex politiker som under denna tid verkade som statsminister i minst tre år. De sex är Tage Erlander med sin rekordlånga tid i ämbetet på 23 år samt Olof Palme, Thorbjörn Fälldin, Ingvar Carlsson, Carl Bildt och slutligen Göran Persson med sina dryga tio år. Den bild som förmedlas av dessa statsministrar baserar sig på tidigare forskning och memoarer, på samtal med dem som varit med och på Olof Ruins egna intryck. Han har känt flera av dessa statsministrar nära. Boken ger en fängslande och personligt präglad insyn i det som varit. Olof Ruin innehade Lars Hiertas professur i statsvetenskap vid Stockholms universitet 1976–93. Han är också en uppmärksammad samhällsdebattör. I sin forskning har han i huvudsak sysslat med centrala politiska institutioner, organisationer och personer. Häftad, 244s
|
 |
Minna Salminen-Karlsson: "Det är ju faktiskt två världar som inte går ihop". Unga katoliker i Sverige (2005).Denna bok grundar sig på intervjuer med tjugo katolska ungdomar, som bestämt sig för att ta sin tro och kyrkotillhörighet på ett hängivet allvar. Framför allt handlar den om vad ett sådant ställningstagande innebär för dem i det svenska samhället, där livsstilen och de allmänna värderingarna ligger långt från de katolska. Hur integrerar man i sin person och sitt liv två olika världsuppfattningar och moralsystem? Problemet kan också ses från motsatt håll. Hur lyckas samhället integrera personer som ger uttryck för en annan livsåskådning? När man diskuterar sådana frågor i Sverige, är utgångspunkten ofta en fråga om ”främmande” värderingars och traditioners berättigande och möjligheten att tillämpa dem i den svenska omgivningen. I det svenska samhället, och kanske i synnerhet i den svenska skolan, är det problematiskt att ha avvikande moraluppfattningar. Skolan skall enligt läroplanen bygga på ”den etik som förvaltats av kristen tradition”. Men elever som i allra högsta grad är representanter av en kristen tradition men som gör en annan tolkning av t.ex. människolivets okränkbarhet än vad man automatiskt gör i Sverige, möter inte en genuin diskussionsmiljö utan blir uteslutna från början. Man kan reflektera över var och på vilka grunder gränsen mellan det gångbara svenska och det icke-gångbara främmande dras och varför självklarheter är så självklara. Häftad, 228s
|
 |
Självstyrelse, likvärdighet, effektivitet. Målkonflikter i den offentliga sektorn (red Per Molander & Kerstin Stigmark, 2005).Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond tillsatte under 2004 en områdesgrupp för att stimulera och initiera forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap. Bakgrunden till gruppens tillkomst är behovet av långsiktigt bedriven forskningsverksamhet som kan bidra till kunskapsutveckling inom detta, för alla medborgare, organisationer och partier, viktiga område. Det första konkreta uttrycket för gruppens verksamhet har också kommit att rikta ljuset på problem som sammanhänger med ”Lokalt självstyre, likvärdighet och effektivitet” som blev titeln på gruppens första utåtriktade seminarium, vilket ägde rum i riksdagshuset den 11 februari 2005. Tanken är att föreliggande bok skall verka som stimulans i den nu pågående samhällsdebatten om den lokala och regionala självstyrelsens nya villkor. Bidragen i boken skall förhoppningsvis verka som stimuli för nya forskningsansatser inom områdesgruppens verksamhetsfält. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Häftad, 184s
|
 |
Olle Sjöström: Svensk statistikhistoria. En undanskymd kritisk tradition (2002).Statistik är inte liktydigt med "siffror". Mer väsentligt är en förväntan: att något kommer att beskrivas, diskuteras och förklaras. Denna förväntan om ny information eller kunskap förutsätter att den statistiska redovisningen bygger på goda datakällor och är tillförlitlig även i andra avseenden. Som bekant finns även en annan sida, statistik betyder också ”lögn och förbannad dikt”, styrning av åsikter och opinioner, manipulerande krafter som påverkar vad som blir redovisat i namn av ”statistik”. I dag förefaller det som om likgiltighet, besvikelse eller misstro väger tyngre än förväntan och tilltro. Pendeln har svängt under historiens gång. Svensk statistikhistoria beskriver Tabellverkets och Pehr Wargentins pionjärinsatser i mitten av 1700-talet, 1800-talets systematiska uppbyggnad av en offentlig statistik och framväxten av en känd och etablerad yrkesgrupp statistiker i 1920-talets nyblivna demokrati. Denna historia har länge varit undanskymd trots de intressanta samband som finns med folkrörelserna, folkbildningen och den politiska utvecklingen. Mycket väsentliga är de inflytanden som kom från europeisk statistik och filosofisk empirism – en bakgrund som redovisas utförligt. Läsaren får till slut ett perspektiv på det sena 1900-talets utveckling inom svensk offentlig statistik. Författaren ifrågasätter att statistikens tidigare huvudansvar för kunskapsbildning har ersatts av en syn på statistik som främst dataframställning. Det finns anledning att lära av en äldre kritisk statistisk tradition. Kan den återigen bli ett styrande roder i samhällsstatistikens utveckling? Olle Sjöström är praktiserande statistiker samt forskare i samhällsstatistikens villkor och statistikens pedagogik. Han har tidigare bl.a. utgivit Svensk samhällsstatistik (1980) Vad kan vi lära av Tjernobyl? (1988) och Statistik, praxis och bildning – perspektiv på utbildning (1993). LÄS MER: Olle Sjöström: History of Statistics
1650–1930 – Europe and Sweden Häftad, 256s
|
 |
Skolan – ett svenskt högriskprojekt (red Inger Enkvist, 2003).Det är inte pengar som fattas för att svensk skola ska nå bra resultat. Trots stora satsningar på moderna inslag som internet och valfrihet uppnår eleverna inte de kunskaper och färdigheter som ställts i utsikt. Frågan är om inte Sverige i omsorgens och likhetens namn infört förändringar som gett motsatt effekt. Den nya skolan skulle göra inlärningen rolig för alla, men i stället känner många elever leda. Den oordning som blivit följden är inte bara ineffektiv och tröttande utan undergräver direkt elevernas hälsa. En dyrbar skola riskerar att bli ännu mer ineffektiv efter införandet av de senaste reformerna. Skolan – ett svenskt högriskprojekt belyser dagens utbildning från grundskolan till lärarutbildningen. Lärare och läkare som samtidigt är forskare återger var och en från sin utgångspunkt erfarenheter av förändringarna. Inger Enkvist är professor i spanska och verksam vid Lunds universitet. Hon har utgivit ett flertal publikationer inom det pedagogiska området och har långvarig erfarenhet av undervisning vid såväl skola som universitet. Häftad, 127s
|
 |
Stig Strömholm, Den svenska akademiska rektorskonferensen (SAR) 1966–1996 (med bidrag av Martin H:son Holmdahl och Harald Bohlin, 2003).När SAR – Den svenska akademiska rektorskonferensen – den 11 december 1996 fattade beslut om sin egen upplösning beslöts också att en historik över organisationens trettioåriga historia skulle skrivas. Historiken föreligger i denna skrift. Stig Strömholm - Den svenska akademiska rektorskonferensen
(SAR 1966–1996) Häftad, 128s
|
 |
Björn von Sydow: Parlamentarismen i Sverige. Utveckling och utformning till 1945 (1997).Parlamentarism betyder att regeringsmakten är politiskt beroende av ställningen i parlamentet. Det har blivit den dominerande formen för styrelseskicket i västeuropas länder. Det gäller också för Sverige. Men hur har utvecklingen gestaltat sig i Sverige? Och hur har parlamentarismen utformats i Sverige? I denna bok tar sig Björn von Sydow an en kronologisk och systematisk analys av utvecklingen och utformningen från 1800-talet till 1945. Det är en översikt av ett slag som länge saknats. Björn von Sydow länkar samman forskningsresultat från olika tider och olika forskningsinriktningar. På det sättet kan han visa på nya sätt att se på utvecklingen och utformningen av det som idag ter sig som en självklarhet i vårt statsskick. Parlamentarismen i Sverige är en översiktsanalys som förenar politikens innehåll med politikens former. Den kan med fördel läsas som en kursbok i statsvetenskap och historia. Men samtidigt är den något mera - en allsidig och träffsäker analys av politiska frågor, som i det gångna varit högst omstridda, både i politik och vetenskap. Björn von Sydow, född 1945, är fil dr i statskunskap. Han har länge undervisat och forskat kring konstitutionella problemställningar. 1994 blev han riksdagsledamot för socialdemokraterna, 1996 handelsminister och 1997 försvarsminister. 2002 till 2006 var han riksdagens talman. Han har tidigare utgivit Kan vi lita på politikerna? (1978), Vägen till enkammarriksdagen (1989) och Att vara med på riktigt (1993). Parlamentarismen i Sverige är utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Inbunden, 288s
|
 |
Talmannens roll och förändring. Från Henry Allard till Birgitta Dahl (red Kerstin Stigmark, 2004).Talmansämbetets utveckling kan ses i ljuset av parlamentarismens förankring i vår konstitution. Enligt regeringsformen är riksdagen folkets främsta företrädare och därmed även den första statsmakten. Det har givit talmannen, både utåt och inåt, en mera framträdande position. Talmannens uppgift är att leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. I och med 1974 års regeringsform övertog talmannen statschefens uppgift att utse statsminister. Härigenom har talmannen den ledande rollen vid regeringsbildningen. Under rubriken ”Från Henry Allard till Birgitta Dahl” belystes utvecklingen av talmannens förändrade roll efter det att enkammarsystemet infördes i den svenska författningen vid ett seminarium i Sveriges riksdag den 22 oktober 2003. Föredragen och det efterföljande panelsamtalet under professor Christer Jönssons ledning presenteras i denna bok. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Häftad, 85s
|
 |
Bengt Wieslander: JO-ämbetet i Sverige (1995).Justitieombudsmannen (JO) är en person som Riksdagen valt och som har till uppgift att på Riksdagens vägnar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Tillsynen omfattar såväl domstolar och andra myndigheter som de där anställda befattningshavarna. Om JO vid sin tillsyn finner att fel eller försummelser förekommit, äger han föra talan eller vidtaga andra åtgärder mot de försumliga. JO-ämbetet har funnits i Sverige i snart 200 år. Sverige var länge ensamt om att ha ett sådant ämbete. Under de senaste decennierna har emellertid idén med ett ombudsmannasystem av svensk modell spritt sig och förekommer nu i många länder runtom i världen. Syftet med denna bok är att öka vår kunskap om JO-ämbetets roll och funktion i det nutida samhället. Det finns nämligen för närvarande inte någon annan på svenska fullt modern redogörelse för JO-ämbetet och dess funktion. JO-ämbetet i Sverige är utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Häftad, 126s
|
