Böcker om musik

Böckerna är sorterade så att senast utgivna står först.
Här kan du söka alfabetiskt på författare inom den här kategorin:

 
Ann-Marie Nilsson
Musik till vatten och punsch. Kring svenska blåsoktetter vid brunnar, bad och beväringsmöten

Vad för musik fick man höra på brunnsorter som Ronneby, Söderköping och Ramlösa och vid Västkustens badorter? Och varför skulle där alls vara musik?

Den gamla brunnsmusiken var underhållning för kurorternas gäster men innebar också eftertraktade extraanställningar för den oskarianska epokens yrkesmusiker. Vilka var musikerna? Hur skaffade de sin repertoar för sommarsäsongen? Vad var det i klangen från oktetterna som fängslade kurorternas gäster och som faktiskt kan fascinera än i dag?

Denna bok behandlar ”brunnsoktetternas” glansperiod inom kurortsmusiken, perioden från strax efter 1800-talets mitt fram till 1900-talets mellankrigstid. Utgångspunkt är musiken, så som den har bevarats i en stor mängd notsamlingar från tiden då det begav sig. Blåsoktetterna har spårats i arkivhandlingar, brev, tidningsnotiser och foton. Här tecknas för första gången brunnskapellens historiska bakgrund, repertoar och musiker, deras arbete och plats i dåtidens musikliv och samhälle, och här presenteras nya rön och perspektiv på fenomenet brunnsmusik, musikhistoriska såväl som musiksociologiska aspekter. Ur oktetternas perspektiv speglas militärmusiken, harmonimusiken, i dess helhet – de kunde också kallas militäroktetter. I boken ges även utblickar till andra av tidens ensembler, såsom Småländska husarkvintetten och Adelsnäs musikkår.

Med boken följer en CD som ger ett urval klingande illustrationer.

Ann-Marie Nilsson är docent i musikvetenskap vid Uppsala universitet och Åbo Akademi. I sin forskargärning inom svensk musikhistoria har hon bland annat utgivit landets äldsta bevarade musik, de medeltida hymnerna och sånger till helgon som Erik den helige, Sigfrid, Elin, Eskil och Birgitta. Även forskningen om 1800-talets blåsmusik har uppmärksammats internationellt. Verksamheten i Oktetten Ehnstedts Eftr. är ett resultat av hennes långvariga intresse för blåsoktetternas musik och dess roll i punschepokens samhälle.

Här kan du ladda hem Innehåll!
Inbunden 608 s. Utgivningsår 2017. ISBN 978-91-7844-963-7
 
 
Peter Bryngelsson
Musik på blodigt allvar. En studie av musikens roll i krig och konflikter

Musik har alltid spelat en viktig roll i krig och konflikter. Den har använts som signalgivare, för stridsmoralen, som tortyrmetod och i propagandasyfte. Men trots otaliga bilder på musiker mitt i bataljer saknas nästan regelmässigt skriven dokumentation och etablerade historiker har skyggat för ämnet. Musik på blodigt allvar vill ändra på detta och ge en samlad framställning av musiken i våldets tjänst.

Boken beskriver musikens användning i Gustav Vasas och Gustav II Adolfs härar, hos Karl XII:s karoliner och i de europeiska krigen under 1800-talet, under de två världskrigen och det kalla kriget, i Vietnamkriget och i kriget mot terrorismen, ända fram till dagens krig i Syrien, där alla sidor använder sig av musikklipp på Youtube för rekrytering och propaganda.

Musik på blodigt allvar är en resa in i mörkrets hjärta. Det heter ofta att musik av de stora mästarna förädlar människan. I själva verket kan musik ge kraft och inspiration åt vilken övertygelse som helst.

Peter Bryngelsson är musiker och kompositör sedan 1972, mest känd från Ragnarök och Urban Turban. Han har tidigare utgivit böckerna Filmmusik – det komponerade miraklet (Liber 2008; reviderad och utökad version Gidlunds 2015), Tystnader (Gidlunds 2013) och Dagarnas skum. Historien om en låt (eget förlag, 2014).

Danskt band 152 s. Utgivningsår 2017. ISBN 978-91-7844-967-5
 
 
Maria Westvall
Musiker och folkbildare. Fem porträtt av musiker som började sin bana inom militärmusiken

Bokens huvudpersoner är "de sista musikeleverna", de som började sin musikerbana vid landets regementen under 1940- och 50-talet. Det var inom det militära som det stora flertalet fick möjlighet att skaffa sig en kostnadsfri musikutbildning vid denna tid. Här får vi följa sju förutvarande militärmusikers musikaliska resa, från de första trevande dagarna som grötrocksklädda musikelever i regementsmatsalarna, till musikkåren, på mässen, i logementen, på lektionerna, i dansorkestrarna, storbanden och i orkesterföreningarna. Vi möter dem också som militärer, regionmusiker, orkestermusiker, lärare, cirkelledare och som musikledare inom den kommunala musikskolan, och följer dem fram till dagens pensionärstillvaro där de fortfarande har en stark och aktiv anknytning till det lokala – och i vissa fall även det nationella – musiklivet. Deras livsberättelser står i fokus och beskriver sju decennier av såväl personliga som samhälleliga perspektiv på musikaliskt lärande. Genom den möjlighet till utbildning som de själva fick, och att de därefter aktivt har medverkat musikaliskt och pedagogiskt i samhället, har de bidragit till en betydelsefull demokratiseringsprocess inom det musikpedagogiska området i Sverige. Det handlar om ett viktigt skede i välfärdsbygget under 1900-talet, där allt fler fick möjlighet att medverka i och påverka musiklivet i Sverige.

Maria Westvall är lektor i musikpedagogik vid Musikhögskolan, Örebro universitet. Forskningsprojektet Den lärande musikern. En studie om militärmusiker och deras musikaliska utveckling under ett livslångt musikerskap, med finansiering från Vetenskapsrådet, ligger till grund för denna bok.

Här kan du ladda hem Innehållsförteckning!
Danskt band 101 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-970-5
 
 
Märta Ramsten
Kungl. Musikaliska akademien och folkmusiken. En musiketnologisk undersökning

Kungl. Musikaliska akademien stiftades av Gustav III år 1771. Den har allt sedan dess varit en självständig och viktig musikinstitution i landet. Dess främsta uppgift har varit att främja musiklivets olika områden och fram till 1971 även ha huvudansvaret för den högre musikutbildningen i Sverige. Det är framför allt tonkonsten, den så kallade konstmusiken, som stått i centrum för akademiens arbete. Hur har då akademien och dess ledamöter ställt sig till folkmusik, jazz och populärmusik i olika former?

I denna bok är det akademiens förhållande till landets folkliga musiktraditioner som står i fokus. Inom akademien betraktades folkmusiken till att börja med som fornminnen, senare som råvara i nationell tonkonst, som legitimation för svenskhet och idag som en musikgenre med konstnärliga utövare. Denna ”förflyttning” i den musikaliska hierarkin är en process som författaren följer genom att väga initiativ och skeenden på folkmusikområdet mot akademiens relation till folkmusiken såsom den avspeglas i akademiens protokoll och handlingar från 1771 och fram till idag.

Boken är också försedd med en förteckning över de ledamöter som under olika perioder ägnat sig åt dokumentation och utgivning av folkliga musiktraditioner.

Märta Ramsten är docent i musikvetenskap, f.d. chef för Svenskt visarkiv och en av landets ledande musiketnologer. Hennes produktion av artiklar, skrifter och fonogram rör främst folkliga musiktraditioner. Hon är ledamot av Kungl. Musikaliska akademien och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur i Uppsala.

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska akademien och Svenskt visarkiv.

Här kan du ladda hem Innehållsförteckning!
Danskt band 184 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-964-4
 
 
Anders Gabriel Sundström
Beethoven i Sverige. Från bisarr mästare till folkkär Ludwig

I Sverige vet väl alla vem Beethoven är och känner igen inledningarna till Ödessymfonin, Månskenssonaten och Für Elise – den sistnämnda finns ju till och med som ringsignal i barntandborstar. Många vet också en hel del om hans liv och personlighet: den döve särlingen som levde för sin musik. Om Beethoven har det skrivits böcker alltsedan hans död 1827, men den här boken berättar en tidigare inte skildrad historia – om hur Beethoven och hans musik steg för steg togs in i Sverige, hur han därefter behållit sin position som Den Store Tonsättaren och att han dessutom kommit att bli folkkär, från 1860-talet när man började plocka in Beethoven i populära romaner fram till vår egen tids tiotusenkronorsfrågan, Povel Ramel och Långben.

Bokens skildring går från de första kända framförandena av Beethovens musik på värmländska herrgårdar under 1790-talet fram till framföranden av nionde symfonin på nyårsdagen 2016 i Stockholm. Utifrån konsertrecensioner, tidskriftsartiklar, brev, dagböcker och romaner med Beethoven som huvudperson ges här en detaljerad redogörelse för hur man i Sverige uppfattade Beethoven och hans musik. Det blir samtidigt en upptäcktsfärd där vi förutom kända storheter som Atterbom, Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf och August Strindberg också möter många för vår tid okända personer som på olika sätt tog sig an Beethoven och hans musik. Bokens tyngdpunkt ligger på decennierna fram till 1840 – då Beethovens musik hade etablerats i det svenska musiklivet – och gör sedan representativa nedslag fram till vår moderna tid.

Anders Gabriel Sundström – värmlänning i förskingringen – är lektor i piano vid Ålands musikinstitut i Mariehamn. Han är pianistutbildad vid Internationella konservatoriet i Paris för Aline van Barentzen och Max Geiger och för den brasilianske mästerpianisten Roberto Szidon. Sundström är fil. kand. i musik- och lärdomshistoria och har skrivit arbeten om Dante och Erik Gustaf Geijer, CD-texter om Beethoven, Robert Schumann och Emil Sjögren för skivbolaget Caprice, artiklar om Beethovens elev Ferdinand Ries för Ferdinand Ries Gesellschaft i Bonn och om Franz Liszt för Liszt Society i London. Han är regelbundet verksam med konserter och föredrag.

Inbunden 452 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-945-3
 
 
Franz Berwald - belysningar och reflektioner
Red.: Gunnar Ternhag

Franz Berwald (1796–1868) är utan tvekan en av Sveriges mest betydande tonsättare. Allra mest framförs hans symfonier och hans stråkkvartetter. Men hans musikaliska produktion är väsentligt större än så och framför allt mer varierad.

1962 inleddes arbetet med att ge ut Franz Berwalds samlade verk i kritiska editioner: Franz Berwald. Sämtliche Werke(Bärenreiter-Verlag). Första bandet kom 1966, sista 2012. För att markera den unika Berwald-utgåvans fullbordan hölls den 1 oktober 2014 ett symposium i Kungl. Musikaliska akademien. Denna bok innehåller symposiebidragen i omarbetad form. Bokens redaktör är professor Gunnar Ternhag, ledamot av Kungl. Musikaliska akademien.

Danskt band 128 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-950-7
 
 
Gunnar Bucht
Mitt liv är en roman som intresserar mig mycket. Hector Berlioz: musiken, människan, tiden

Denna första framställning på svenska språket av Hector Berlioz vill belysa och väcka intresse för Berlioz’ musik, låta hans gärning framträda i all sin karakteristiska glans, oförutsägbarhet, sin lätta och snabba gångart, sin storslagenhet och innerlighet, sin egendomliga kombination av kyskhet och eld. I tolv kapitel får vi följa hans verksamhet från barn- och ungdom i provinsen till det hektiska livet i Paris med kampen för att hävda sin konstnärliga egenart. Med rikliga citat ur hans memoarer ges en inblick i både hans inre liv och hans observationer av dåtidens musikliv i Frankrike och utlandet. Vi får följa honom på konsertresor i Tyskland, Ryssland och England, vi serveras en levande skildring av stipendietiden i Italien och livfulla skildringar av både musikaliskt förfall och en annorlunda livsstil. Han ger fritt utlopp åt sin litterära ådra och ger oss drastiska beskrivningar av en tonsättares, dirigents och konsertarrangörs vardag. Han öppnar sitt innersta i omsorgen om de nära och kära samt ger oss passionerade uttryck för sin allt överskuggande kärlek till Shakespeare och Beethoven. En kulmination är berättelsen om den drömda symfonin som aldrig blev av, hur den kreativa impulsen med berått mod kvävdes. Ett gripande vittnesbörd om konflikten mellan konst och liv.

Inbunden 200 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-949-1
 
 
Karin Strand
Brott, tiggeri och brännvinets fördärv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck

Skillingtryck kallas de enkla vistryck som fram till 1900-talets första decennier vände sig till den breda publiken. Visorna kunde vara av alla möjliga slag: psalmer, kungahyllningar, lyriska och humoristiska visor liksom visor om aktualiteter som nyheter, olyckor och rafflande brott. Den brokiga repertoaren speglar vilka ämnen som antogs intressera köpekretsen vid olika tidpunkter, men också vilka frågor som upphovspersoner med olika agendor sökte nå ut med i säljande form.

I denna bok studerar visforskaren Karin Strand tre olika visgenrer i skillingtryck som alla tematiserar sociala angelägenheter i sin samtid. Det handlar om tiggarverser av blinda, visor om brott och brottslingar samt berättelsesånger som propagerar mot dryckenskap. I undersökningen av visornas genrehistoria och kulturella funktion studeras visorna ytterst som sociala gränssnitt: hur texterna representerar de verkliga omständigheter, personer och problem de utger sig för att skildra. För detta syfte tar författaren oss också med på fallstudier av den vidare historien bakom de tryckta orden.

Inbunden 272 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-951-4
 
 
Anna Gavanas & Anna Öström
DJ-liv - Historien om hur Diskjockeyn erövrade Stockholm

www.instagram.com/djhistorien
djhistorien.com

Vilka aktörer har drivit fram DJ-kulturen i framförallt Stockholm, och med vilka visioner, motgångar och ideal? DJ-liv - historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm beskriver dj-kulturens framväxt med fokus på det som har lett fram till dagens techno- och housescen. Den här historien har aldrig tidigare tecknats - den är berättad med röster, rövarhistorier och inblickar som vanligtvis inte får utrymme i sammanhang där coola snubbar och goa gubbar sätter dagordningen och spelar huvudrollerna. I boken möter vi dj:s, dansare, arrangörer och skivbutiksägare från 1970-talets discovåg, 1980-talets new wave-era, 1990-talets raveolution och 2000-talets techno- och housekultur. Queersceners inflytande spåras och vi följer internationella influenser och korsbefruktningar mellan genrer. Boken visar också hur dj-kulturen närts av ungdomsgårdar, förortsrörelser och skivbutiker. Glömda hjältar lyfts fram tillsammans med mer kända personligheter och illustrerar hur dj-scener och dansgolv genom åren varit plattformar för mobilisering, snobbism, sexism, nörderi och gemenskap.

Författarna Anna Öström (DJ Anaya) och Anna Gavanas (DJ Gavana) har varit en del av den dj-kultur de beskriver sedan 1990-talet, och då främst som arrangörer, dj:s, producenter, debattörer och skribenter. De har tidigare publicerats internationellt och i Sverige gällande dj-kultur, samhälls- och välfärdsfrågor.

Danskt band 352 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-948-4
 

Svenska tonsättare

En serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungliga Musikaliska Akademien och Gidlunds förlag. Böckerna i serien är förhållandevis korta och lättillgängliga med rikt bildmaterial, utförliga verkförteckningar och information om tillgängliga inspelningar.
 
Anders Edling
Gösta Nystroem

Gösta Nystroem lärdes upp av sin far i både bildkonst och musik.  På 1910-talet var han en ung målare / musiker som stegade in i   nya världar i Matisses och Debussys, senare också Stravinskijs spår. Med åren utvecklades han sedan till en av landets främsta symfoniker, med verk där den musikaliska arkitekturen alltid stod i centrum och »stora klangblock eller vertikala klangpelare« byggdes efter principer som delvis var inspirerade av kubismen. Genom all hans musik går det samtidigt en känsloström, tonen från en »obotlig romantiker«. Dualismen mellan arkitektur och känsla finns ännu i hans sista, vitala symfoni, skriven av en 75-åring.

Anders Edling, född 1946, disputerade 1980 på en avhandling om franska influenser i svensk musik 1880–1920. Därefter har han period­vis forskat i och skrivit om denna periods musikhistoria, parallellt med sitt arbete som musik- och handskriftsbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Han är medförfattare i det av Kungl. Musikaliska Akademien initierade projektet Levande musikarv.

Flexband 212 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-952-1
 
 
Carl-Gunnar Åhlén
Moses Pergament

Den som överlever inte bara sin egen generation utan även de nästföljande brukar kallas klassiker. I så fall måste Moses Pergament (1893–1977) anses som klassiker eftersom han fortfarande engagerar människor så långt efter sin död. Med utgångspunkt i den berömda örfil som han tilldelade DN-kritikern Wilhelm Peterson-Berger har nyligen en historiker fyllt till ännu en lucka i den svenska antisemitforskningen. Och nu har en av Pergaments efterträdare på SvD, Carl-Gunnar Åhlén, skrivit den första tonsättarbiografin om honom. Med hjälp av både kända och okända källor samt egna musikanalyser har han försökt rekonstruera hans livspussel. Bland annat har han kartlagt skapelse­historien bakom Pergaments mest kända verk, Den judiska sången, och gjort djupdykningar i hans sista kraftprov, den ännu inte framförda operan Abram’s Erwachen som han komponerade till text av nobelpristagaren Nelly Sachs.

Carl-Gunnar Åhlén, född 1938, är fil. doktor och musikredaktör. Musikrecensent i Svenska Dagbladet 1965–2010. Ordförande för Ljudtekniska sällskapet 1967–74. Sekreterare vid svenska sektionen av ISCM 1970–75. Styrelseledamot av Kungl. Musikhögskolan 1998–2003. Böcker om tango och den isländske tonsättaren Jón Leifs. Initiativtagare och ledare av CD-antologin Collector’s Classic, 13 volymer på Caprice 1991–2011. F.n. arbete på en volym om violinisten Endre Wolf, nu på Danacord.

Flexband 280 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-942-2
 
 
Sara Norling
Daniel Börtz

Daniel börtz säger i en intervju 1977: "Jag vill skriva känslomässigt ärlig musik - om jag får ta så stora ord i min mun. Ge ut allt vad jag har av känsla inombords." Då är han en ung tonsättare som redan i en rad orkesterverk på ett helt eget sätt förenat arvet från svensk modernism med en häftig kärlek till de senromantiska orksterbyggena hos Bruckner. Det publika genombrottet kommer när han 1991 samarbetar med Ingmar Bergman i operan Backanterna. Sedan dess har Daniel Börtz komponerat allt mer intuitivt, med fokus på de stora linjerna och med en finkalibrerad känslighet för rösten och för textens valörer. Men fortfarande står de stora känslorna och de existentiella frågorna i centrum, senast i hans sjätte helaftonsopera Medea, där han än en gång återvänder till de grekiska dramer som länge fascinerat honom.

Boken om Daniel Börtz ingår i den serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungliga Musikaliska Akademien och Gidlunds förlag.

Flexband 268 s. Utgivningsår 2017. ISBN 978-91-7844-965-1
 
 
 
Gunnar Valkare
Varifrån kommer musiken?

Ingmar Bergman ställde i sitt Sommarprogram 2004 en fråga till svenska folket: "Varifrån kommer musiken? Hur kommer det sig att vi är de enda djurena på hela jordklotet som gör musik? Och varför gör vi det?"

Han fick omedelbart en massa svar från engagerade lyssnare. Svaren speglade många olika synsätt. De flesta ville besvara frågan Varifrån?. En brevskrivare anslöt till den gamla uppfattningen att musiken är ett uttryck för universums lagbundenhet. En annan ansåg att musiken springer ur vårt inre, medan en tredje såg den som en gåva från Gud. En tänkare menade att musiken kommer ur tystnaden – och återvänder dit. Men det var få som gav sig på frågan Varför?. Den inbjuder nämligen inte till metafysiska spekulationer utan kräver ett rationellt svar.

Gunnar Valkare har grunnat länge på de här frågorna och i den här boken sammanfattar han vad han kommit fram till. Han visar att musik och dans är en evolutionärt framvuxen mänsklig förmåga, som har haft och fortfarande har en avgörande betydelse i vad som gör människan till just människa. Varifrån kommer musiken? tar med läsaren på en klargörande resa längs musikens förflutna och ger en annorlunda syn på musikhistorien.

Gunnar Valkare (f. 1943) är komponist, musikforskare och professor emeritus. Han har ägnat större delen av sitt liv åt att utöva och forska om både afrikansk och västerländsk musik.

Inbunden 264 s. Utgivningsår 2016. ISBN 978-91-7844-944-6
 
 
Peter Bryngelsson & Joakim Tillman
Filmmusik - det komponerade miraklet. Version 2.0

När ljuset släcks i biosalongen och projektorns ljusfinger uppfordrande pekar mot filmduken sluter musiken ett hemlighetsfullt avtal med publiken, som ledsagare och kommentator till det sedda. Utan att vi egentligen lyssnar fyller den ut bilderna med känslor och historia.

Med filmmusiken som utgångspunkt går Peter Bryngelsson och Joakim Tillman igenom filmhistorien från stumfilm till våra dagars dataspel. Boken redovisar akademisk tradition i ämnet men också historisk och musikalisk analys.

Häftad 244 s. Utgivningsår 2015. ISBN 978-91-7844-932-3
 
 
Göran Gademan
Operahistoria

2:a tryckningen (2016).

Operahistoria vill fylla ett behov som har uppstått de senaste decennierna, nämligen en internationell operahistoria på svenska. Den senaste mer omfattande kom för 50 år sedan. Det säger sig självt att mycket har hänt under den tiden – inte bara att nya operor har skrivits, också synen på de redan skrivna verken har förändrats. Operor som har varit helt ute för några decennier sedan har åter blivit heta, medan verk som vördades flitigt under exempelvis 1970-talet idag har glidit in i glömskans skuggor. Det räcker att nämna några genrer – barockopera, bel canto-opera, grand opéra, Entartete Musik och svensk nationalromantisk opera – för att påvisa att man har ett helt annat sätt att se på dessa nu än för 20 eller 50 år sedan. Eller synen på kvinnliga kompositörer, för att inte tala om opera för barn. Nu är det dags att ge ut en 2000-talets operahistoria, på svenska

Operahistoria visar hur historien hänger ihop, hur olika kompositörer och verk inspirerar varandra och hur olika verktyper uppstår och utvecklas. Skildringen är kronologisk i en löpande berättartext från det första operaverket år 1597 fram till idag. Boken innehåller verk- och personförteckning samt en förteckning över rekommenderade inspelningar.

Göran Gademan är docent i teatervetenskap samt dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan. Han disputerade 1996 på avhandlingen Realismen på Operan och har på Gidlunds förlag tidigare kommit ut med Operabögar 2004, och skrivit operaavsnitten i Ny svensk teaterhistoria 2007. Han är dessutom flitig föredragshållare och skribent samt framträder ofta i radio.

"Operahistoria gör mig smått euforisk. Inte bara för att den fyller en lucka, utan i minst lika hög grad för att den gör det på ett så inspirerande sätt." (Jönköpings-Posten)

"Det är musikhistorieberättande i fluga och med ett leende, men inte det minsta snobbigt." (Svenska Dagbladet)

Inbunden 746 s. Utgivningsår 2015. ISBN 978-91-7844-929-3
 
 
Börje Stålhammar
Sätta visionen i verket - tanken bakom musikskapandet

Musiken är fylld av symboler – färger, klanger, toner, rytmer och former. Med hjälp av våra erfarenheter laddar vi symbolerna med mening som vi förmedlar till andra. Vi gestaltar. Tonsättare, dirigenter och musiker gör det genom att förverkliga en konstnärlig vision. Visionen ges liv och blir musik. De är konstnärer – tonkonstnärer. Musiken och scenen är deras mötesplats. Tankar och visioner gestaltas. Musiken är redskapet. Vi får ta del av det, uppleva det, vara en del av det.

Alla har vi ett personligt förhållande till musik, en uppfattning om vad som är bra eller dåligt. Musik är kopplad till livsstil, känsla och socialt umgänge. Den är en del av identiteten. Musiken både förenar och skapar avstånd. Möten kan uppstå och utebli. Bakgrund, erfarenheter och tidigare upplevelser spelar en väsentlig roll. Musiken är en interaktiv akt av skiftande slag. Den pågår mellan människor. Vi tycker om musik och vi tycker om musik.

Boken utgår från sex tonsättare, sex dirigenter och sex musiker. I olika media reflekterar de över musiken och skapandet. I intervjuer, böcker och artiklar berättar de om hur de ser på sitt arbete, på musik och hur musikstycken växt fram. Här finns exempel på visioner och idéer, men också tankar om tolkning, hantverket i stort och de musikaliska valen. Att gestalta, kommunicera, beröra och samspela är drivkraften.

Det vi kallar ”musik” är inte ett bestämt och avgränsat fenomen. Det är ett skeende – det pågår. För den professionelle musikern är det en händelsekedja. Den består av en inre föreställning – en vision – som övergår till ett förverkligande, vilket i lyckade fall berör både tonkonstnär och omgivning. Här beskriver och förklarar både forskare och tonkonstnärer vad som sker.

Börje Stålhammar är professor emeritus i musikvetenskap vid Musikhögskolan, Örebro universitet.

Inbunden 214 s. Utgivningsår 2015. ISBN 978-91-7844-928-6
 
 
Marie Selander
Inte riktigt lika viktigt? Om kvinnliga musiker och glömd musik

Utgiven i samarbete med Jazzavdelningen vid Svenskt visarkiv

I mitten av 60-talet började Marie Selander spela och turnera med tjejgruppen Nursery Rhymes. De var söta men kunde spela ändå. Femtio år senare har man ännu inte skrotat den inställningen till kvinnliga musiker.

Varför går det så långsamt med jämställdheten inom musiklivet?

Inte riktigt lika viktigt? lyfter fram kvinnor från många olika genrer och tider: de kvinnliga bluesgitarristerna som konsekvent raderats ut ur musikhistorien, det stora antalet jazzmusiker som funnits i USA, Sveriges kvinnliga spelmän, 80-talets punkband, turnerande kvinnliga instrumentalister och kompositörer, pionjärerna under slutet av 1800-talet … Och unga musiker och kompositörer som är verksamma idag och som fortfarande möts av skepsis och fördomar.

Boken refererar också till aktuell genusforskning och visar hur könsmönstren återupprepas runt omkring oss i massmedia, musikutbildningar och i vår vardag. Hur gör vi för att förändra? Boken ställer många nödvändiga frågor och ger förslag på vägar som leder mot en rimlig och viktig förändring. En röd tråd är Marie Selanders egna erfarenheter från ett snart 50-årigt musikliv.

”Utifrån egna erfarenheter visar Marie Selander hur kvinnors prestationer systematiskt nedvärderats och glömts bort – en skildring av dåtidens strukturer som är helt nödvändig för att vi ska kunna omforma vår nutid och framtid.”

”En ögonöppnare som inte borde behövas.” (Johanna Paulsson, DN)

”Det är egentligen förfärande hur svårt det har varit för kvinnorna att ta sig fram i offentligheten som musikanter och att få synas och spela på samma villkor.” (Ulf Lundén, DD)

”Selanders bok är sprängfylld med intressant kvinnlig musikhistoria.” (Benny Holmberg, Tidningen Kulturen)

Danskt band 240 s. 2:a tryckningen. Utgivningsår 2012. Tillfälligt slut. ISBN 978-91-7844-837-1
 
 
Ingemar Fridell
Från tanke till ton. Åtta framstående klassiska pianister och pianopedagoger om sin syn på musik och musikutövande

Hur tänker kända klassiska musiker om musik? Det finns förhållandevis lite litteratur om detta, trots att de kan betraktas som levande representanter för de klassiska musiktraditionernas bevarande och vidareutveckling över tid. Denna bok tar upp frågor som berör musikaliska ideal, tolkning och undervisningsmetodik sett ur åtta framstående pianisters och pianopedagogers eget perspektiv.

Pianisterna som alla är mycket aktiva och kända för en större publik, berättar här om sin syn på musik och musikutövande. De välkända svenska musikprofilerna Bengt Forsberg, Hans Pålsson, Inger Wikström och Staffan Scheja delar med sig av sina spännande tankar. Dessutom möter vi den legendariske österrikaren Paul Badura-Skoda med sin imponerande skivproduktion, pianoprofessorn från Pariskonservatoriet Dominique Merlet, den färgstarka ryska pianopedagogen Vera Nosina, samt Valentina Lisitsa: den enastående pianovirtuosen från Ukraina.

Musik sägs kunna höja oss över det vardagliga och uttrycka upplevelser som inte går att kommunicera med vanliga ord. Enkelhet, klarhet och äkthet är behjärtansvärda musikaliska ideal. Pianisterna eftersträvar en harmonisk balans mellan nottrogenhet och konstnärlig frihet, mellan musiktraditionernas bevarande och sökandet efter nya uttryck, mellan känslomässig spontanitet och analytisk reflektion.

Sist i boken diskuteras musiklivets kommersiella villkor och den mediala uppmärksamheten på artisten som person. Flera av pianisterna ser detta som ett dilemma: musik är främst till för att beröra lyssnarna känslomässigt – inte för att imponera! Med en alltför stor fokusering på personen finns risk för att musiken som sådan hamnar i bakgrunden. Men är det möjligt att skilja personerna från deras musikaliska framföranden? Kan musiken vara större än artisterna som framför den och ibland rentav större än kompositörerna själva?

Inbunden 162 s. Utgivningsår 2014. ISBN 978-91-7844-906-4
 
 
Dan Lundberg & Gunnar Ternhag
Musiketnologi. En introduktion

”Vad är musiketnologi? Svar: en vetenskap som handlar om att studera musikuttryck i olika kulturer, men också kulturuttryck i själva musiken. Musiketnologer är alltså intresserade av både musicerande som ett kulturellt fenomen och de kulturspår som finns i det musikaliska materialet.”

Denna bok är den första presentationen på svenska av ämnet musiketnologi. Boken vänder sig främst till studenter inom musikvetenskap, etnologi och antropologi, men också till alla andra som intresserar sig för musikens roll i samhället.

Dan Lundberg och Gunnar Ternhag är framstående forskare i musiketnologi. Docent Dan Lundberg är chef för Arkiv- och biblioteksavdelningen vid Statens musikverk, Gunnar Ternhag är professor i musikvetenskap vid Stockholms universitet. De båda har också skrivit boken Folkmusik i Sverige.

Inbunden 160 s. 2:a reviderade upplagan. Utgivningsår 2014. ISBN 978-91-7844-914-9
 
 
Mats Werner
Lasse Werner - en lycklig skit. Den svenska jazzens gossen Ruda

”Lasse Werner var en av dem som satte färg på 60-talet – gossen Ruda vid pianot som gjorde musik till Pistolteaterns happenings och gjorde happenings av sin musik. Djupt genomsyrad av jazzen både som musiker, kompositör, analytiker och propagandist – men också lyhörd, vidsynt och generös som aktör i musiklivet.

Här berättas hans historia av en kör av många röster – musiker, skådespelare och andra kollegor, barndomsvänner, journalister, vänner av ordning, brodern Mats som samlat, redigerat och flikat in sina minnesbilder. Och inte minst Lasse själv genom sina egna texter.

Läs om mannen som skrev verk som Waltz for Nannie, Saxofonsymfonin, Ned med alla kulturgangsters, Intellektuell dansmusik. Läs och gläds över livet som en hyllning till nyfikenhet, mod, ärlighet och humor med stort allvar.” (Alf Arvidsson)

Mats Werner, f. 1943, reklamman, egen företagare, kommunalpolitiker, debattör och körsångare, tog sig an pensionärsuppgiften att skildra sin storebror Lasse och dennes musik och gränsöverskridande karriär. Det blev en uppfriskande resa som gav också författaren nya insikter och infallsvinklar kring broderns liv. Inte alltid så skimrande men alltid berörande och oftast fantastiska.

Inbunden 400 s. Inkl. CD & DVD. Formgivning: Jens Andersson / Bok & Form. Utgivningsår 2014. ISBN 978-91-7844-894-4
 
 
Lennart Hedwall
Tondiktaren Carl Jonas Love Almqvist. En musikalisk biografi

Almqviststudier 6

Almqvist har som en av våra främsta 1800-talsförfattare varit föremål för en omfattande biografisk och litteraturvetenskaplig forskning. Att han även var tonsättare har däremot sällan beaktats. Almqvists musikaliska produktion rymmer utöver Songes även andra sångdikter och ett 40-tal pianofantasier, varav flera opublicerade. Han utvecklade en egen musikestetik, och musiken går som en röd tråd genom hans liv och författarskap.

Som pianist och musikforskare har Lennart Hedwall presenterat hans verk i ord och ton vid konserter och symposier, i artiklar och i radio. En sammanfattning av hans mångåriga arbete har nu blivit den ”musikaliska biografin” Tondiktaren Carl Jonas Love Almqvist. Här kartläggs Almqvists livslånga musikaliska intresse, kunskaper och tankar, speglas musikens roll i hans litterära verk, särskilt i Törnrosens Bok, och beskrivs och analyseras för första gången alla hans kompositioner.

Utgåvan kompletteras av två CD-skivor.

Inbunden 774 s. Utgivningsår 2014. ISBN 978-91-7844-900-2
Boken ingår i Almqviststudier. Se vidare under kategorin "C J L Almqvist"
 
 
Gunnar Bucht
Om det fula i musiken och andra essäer

All estetik handlar i grund och botten om det sköna. Det är därför frestande att ställa saker och ting på huvudet och sätta det fula i centrum vilket är fallet i föreliggande essä. Med utgångspunkt i jämförelser med andra sinnesområden som syn, lukt och smak utvecklar författaren ett resonemang kring vad som kan tänkas utgöra ful musik. Det visar sig att inte enbart tonernas inbördes relationer eller intervallernas dissonansgrad är avgörande utan också klangliga och rytmiska förhållanden. Fulhet blir således något relativt och kan avvinnas uttrycksmässiga kvaliteter. Bland övriga essäer kan nämnas ”Den gamla musikens filosofi?” som även den ställer förlagan, Adornos arbete om den nya musikens filosofi med dess pessimism, på huvudet och framhåller det mentala landskapet hos medeltidens musik som en optimistisk gensaga.

Danskt band 104 s. Utgivningsår 2013. ISBN 978-91-7844-881-4
 
 
Peter Bryngelsson
Tystnader

En stilla dag på landet, kanske byter vi några takpannor eller sitter i syrénbersån. Vi erfar vila och tystnad och tänker att såhär måste det ha varit förr. Att allting blivit mer högljutt med åren är en vanlig föreställning.

Paradoxalt nog synes vårt behov av tystnad öka ju mer det tillfredsställs. När tågvagnarna inte längre dunkar fram på syllarna kräver vi vagnar fria från mobiltelefoner och barn, när trångboddheten minskar och lägenheterna blir allt mer avskärmade från omgivningens ljud så ökar klagomålen på att våra medmänniskor låter.

Tystnader är en vindlande och medryckande betraktelse över vår uppfattning av ljud och o-ljud.

Peter Bryngelsson är kompositör och musiker, känd från grupper som Ragnarök, Kung Tung och Urban Turban.

Inbunden 311 s. Utgivningsår 2013. ISBN 978-91-7844-878-4
 
 
Jan Ling
Musiken som tidsspegel. Tolv essäer om musiken kring sekelskiftet 1900

Musiken som tidsspegel består av 12 essäer, fokuserade kring 13 tonsättare som är födda under 1800-talet, men vars musik kom att prägla kommande århundrade. Tonsättarnas liv och musik skildras med utgångspunkt i de idéströmningar som var och en representerar: det demokratiska, det folkliga, det maximala, det abstrakta, det nationella, det överjordiska, det nordiska, provinsiellt och internationellt, det sociala och det mytiska. Den tidsperiod som boken berör är främst decennierna kring sekelskiftet 1900. Det är en spännande period då Europa förändras och nya uttryckssätt skapas inom konst, vetenskap och filosofi. Impressionism, expressionism, surrealism, dadaism, futurism är stilriktningar som visserligen kommer från beskrivningar av måleri och litteratur, men som har sina motsvarigheter även inom musiken.

Boken inleds med ett kapitel kallat ”Arvet från 1800-talet”, där konstmusik definieras som en gren av ett musikträd, nära till grenarna folkmusik och populärmusik. Avslutningen ”Arvet till 1900-talet” försöker beskriva något av våra 13 tonsättares betydelse för det gångna seklets musik.

Jan Ling är professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet, där han också varit rektor. Förutom vetenskapliga arbeten inom svensk folkmusik, musiksociologi och musikhistoria har han tidigare utgivit fyra volymer om Europas musikhistoria, den senaste med titeln Franz Liszt och 1800-talets konstmusik på Gidlunds förlag.

Inbunden 286 s. Utgivningsår 2013. ISBN 978-91-7844-879-1
 
 
Magnus Gustafsson, Gunilla Byrman, Karin Eriksson, Lennart Carlsson & Eleonor Andersson
Gamla visor, ballader och rap. Från muntlig förmedling till publicering på nätet
Red.: Boel Lindberg

En gång i tiden fanns det bara visor. Några av dem berättade, andra beskrev eller skämtade om vad mer eller mindre märkvärdiga människor eller väsen som älvor och bergakungar hade för sig. Några visor var dagsaktuella, andra hade hängt med ganska länge. På 1600-talet började den tidens kulturarvsbevarare att samla in och dokumentera de allra äldsta visorna ur den muntliga traditionen. De kallade dem rätt och slätt gamble wijsor. I den här antologin kan du läsa om hur det som en gång var gamla visor så småningom blev ballader och efterhand till och med medeltida ballader. Du får veta en hel del om den gamla balladen Tiggargubbens brud, som har bidragit till att bevara patriarkala värderingar långt in i modern tid. En tredje artikel beskriver och förklarar varför ballader blev en uppskattad repertoar i de sångböcker som användes i svenska skolor från mitten av 1800-talet och framöver. Boken innehåller också en artikel som ger en spännande inblick i en genre som kan betraktas som vår tids motsvarighet till de medeltida balladerna, nämligen rappen. I rap berättar, musicerar och rör sig deltagarna i ett samspel som på många sätt liknar utförandet av äldre tiders episka sångkonst.

Inbunden 366 s. Utgivningsår 2013. ISBN 978-91-7844-884-5
 
 
Alf Gabrielsson
Starka musikupplevelser. Musik är mycket mer än bara musik

I denna bok berättar flera hundra människor – kvinnor och män, unga och gamla, musiker och icke-musiker – om sina starkaste musikupplevelser. Upplevelserna sträcker sig över nästan hela 1900-talet och har inträffat i de mest skiftande och ofta oväntade sammanhang, Musiken absorberar lyssnarna eller utövarna, stänger ute allting annat. Den väcker starka känslor och många andra reaktioner, alltifrån fysiska förnimmelser till upplevelser av existentiell och andlig karaktär. Varje berättelse är unik, vittnar om starkt engagemang och är ofta av gripande karaktär.

Upplevelsen kan leda till en förlösning av uppdämda känslor, innebära befrielse och rening och fungera som terapi. Man kan känna sig bekräftad och förstådd, få ökat självförtroende och en annan syn på sig själv och tillvaron i stort. Naturligtvis också en helt ny syn på musik och vad den kan betyda för välbefinnande, hälsa och livskvalitet. Det finns många likheter med starka upplevelser inom andra områden såsom natur, kärlek, religion, litteratur, bildkonst och dans.

Alf Gabrielsson är professor emeritus i psykologi vid Uppsala Universitet. Han har särskilt ägnat sig åt forskning och undervisning i musikpsykologi. Han är även ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien.

Pocket 588 s. Utgivningsår 2013. ISBN 978-91-7844-875-3
 
 
Ulrik Volgsten
Från snille till geni. Den svenska kompositörsrollens omvandlingar från Kraus till Måndagsgruppen och dess betydelse för synen på musik

I Sverige under 1800-talet utspelades en kamp om synen på vad en kompositör är och gör. Är kompositören ett geni med förmåga att skapa nytt ur intet, eller är kompositören en mästare som ger anvisningar för hur man på olika vis kan sätta samman redan befintligt material att framföra? Utgår den originella skaparkraften från den individuella kompositörens personliga karaktär och individuella själsförmågor, eller utgår skaparkraften från folkets kollektiva nationalkaraktär och folksjäl? Är kompositören ett snille eller ett geni? I denna bok granskas de motsatta (idealtypiska) synsätten idealism och nationalromantik. Någon segrande part skulle inte koras förrän en bra bit in på 1900-talet. Den syn på kompositören som trädde fram i ensamt majestät efter andra världskriget – det idealistiska geniet (som i Sverige verkade utan att synas, ett genius incognito) – var en nödvändighet för den kommersialisering som kom att regleras genom de nya upphovsrättslagarna. Kompositörsrollens omvandling från snille till geni är med andra ord en viktig förutsättning för den problematiska situation som råder sedan millennieskiftet, där rättighetsindustrin i allt högre grad tenderar att begränsa kulturens uttrycksmöjligheter.

Detta är den fristående fortsättningen till Musiken, medierna och lagarna (Gidlunds 2012), om den västerländska synen på musikverket och hur den uppstått och förändrats genom historien.

Danskt band 160 s. Utgivningsår 2013. ISBN 978-91-7844-882-1
 
 
Ulrik Volgsten
Musiken, medierna och lagarna. Musikverkets idéhistoria och etablerandet av en idealistisk upphovsrätt

Vad är musik? Vad är ett musikverk? En låt? Uppfattningarna har skiftat genom århundradena (och årtusendena). Sedan början av 1900-talet hävdar svensk lag att musik främst består av ”verk”: ”andlig[a] innehåll som bragts i … individuell form”. Eller som lagen stadgar sedan 1960-talet: musikverk är originella stycken som en upphovsman har ”skapat”. Om ”verk” vid denna tid i huvudsak stod att finna inom konstmusiken, så har föreställningen vid övergången till 2000-talet utsträckts till att också omfatta folkmusik och populärmusik – ja till och med mindre delar av en låt kan numera definieras som ”verk” i lagens mening. Lagen bestämmer vad musik är. Men har det alltid varit så? Sen när började lagstiftningen lägga sig i vad musik är? Är inte musikens ”natur” uteslutande en fråga för musiker, kompositörer och låtskrivare?

I denna bok gör musikforskaren Ulrik Volgsten en idéhistorisk genomgång av den västerländska musiksynen, en musikestetisk exposé som visar hur lagar och musiksyn – på gott och ont – påverkar varandra. Ämnet är viktigt inte minst för den som omfamnar föreställningen att musik är kultur i någon samhällelig eller kollektiv bemärkelse; musik är på god väg att definieras som privat egendom och som sådan är den inte ovillkorligen till för var och en. Men som författaren hävdar i bokens slutord, ”om historien har något att lära oss är det att den aldrig är given på förhand, aldrig förutbestämd: framtiden kan alltid ta en annan väg”.

Ulrik Volgsten är docent i musikvetenskap vid Örebro universitet. Sedan doktorsavhandlingen 1999 (Music, Mind and the Serious Zappa: The Passions of a Virtual Listener) har hans forskning handlat om musikalisk kommunikation i olika medier. Förutom ett idéhistoriskt intresse med fokus på musikestetik, har detta också inneburit forskning med inriktning på kognitionsteoretiska och musikpsykologiska frågeställningar. Den konkreta samhälleliga relevansen av dessa inriktningar visar sig i den antologi för vilken han var redaktör (tillsammans med dr Steven Brown), Music and Manipulation: on the Social Uses and Social Control of Music (Berghahn Books, 2006).

Danskt band 224 s. Utgivningsår 2012. ISBN 978-91-7844-853-1
 
 
Hugo Alfvén - liv och verk i ny belysning
Red.: Gunnar Ternhag & Joakim Tillman

Hugo Alfvéns musik lever. Den lever på konsertestrader och i tillhörande salonger, den lever i inspelningar och filmer. Och den lever i forskningen.

Här presenterar åtta musikforskare ny kunskap om Hugo Alfvén och hans musik. Boken är ett försök att se föremålet i ny belysning, att syna hans mest spelade verk, men också att upptäcka hans mindre kända stycken.

Ett par författare har tidigare skrivit åtskilligt om Alfvéns musik. Flertalet har dock andra specialområden, varifrån de här – med friska ögon – behandlar Alfvén för första gången.

Bokens redaktörer är Gunnar Ternhag och Joakim Tillman, professor respektive docent i musikvetenskap vid Stockholms universitet

Danskt band 281 s. Utgivningsår 2012. ISBN 978-91-7844-844-9
 
 
Alf Arvidsson
Jazzens väg inom svenskt musikliv. Strategier för självständighet och erkännande 1930-1975

Utgiven i samarbete med Jazzavdelningen vid Svenskt visarkiv.

På 1930-talet steg en grupp kännare och musiker fram och presenterade sig som experter på musikformen jazz, som dittills mest varit underhållningsmusik. Under 50-talet tog jazzen på allvar plats i kulturdebatten, samtidigt som den utvecklade nya stilar på estrad och skiva. På 60- och 70-talen gick stegen vidare in i konserthus, skolor och kyrkor. Nya musikformer och positioner formades i jazzens möten med folkmusik, symfoniorkester och stråkkvartett… Jazzmusiken är ett tydligt exempel på hur en populärkulturform kan förändra sin status och bli etablerad som konstnärligt uttryck. I denna bok studeras hur utvecklingen gick till i Sverige.

Jazzens väg inom svenskt musikliv bygger på ett stort pressmaterial från bland annat Orkester Journalen, Estrad och dagspress och på bevarade musikinspelningar. Vi möter här musiker, journalister, arrangörer, kännare och publik, som alla gjort jazzen till det levande fenomen som den alltjämt är.

Alf Arvidsson är professor i etnologi vid Umeå universitet, med huvudsaklig inriktning mot folkloristik och musiketnologi.

Inbunden 317 s. Utgivningsår 2012. ISBN 978-91-7844-841-8
 
 
Hans Åstrand
Joseph Martin Kraus. Den mest betydande gustavianska musikpersonligheten

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien.

Joseph Martin Kraus (1756–1792), som ofta kallats »den svenske Mozart« – en lika stor förolämpning för båda dessa musikgenier – föddes samma år som kollegan i Miltenberg, i det natursköna Odenwald sydost om Frankfurt a.M., skickades till jesuitskolan i Mannheim, påpassligt nog då med »världens bästa symfoniorkester«, och sedan till Erfurt för juridiska studier och därefter till Göttingen, där musiken tog över. »Göttinger Hainbund«, grogrund för Sturm und Drang, präglade mycket av hans tankevärld.

Studentkamraten Carl Stridsberg lockade Kraus till Gustav III:s Stockholm, och efter ett par slitsamma hungerår fick han uppdraget att komponera musiken till Kellgrens första operalibretto, Proserpin, som vid en generalrepetition på slottsteatern övertygade kungen att detta var löftet om fortsatta operaframgångar. Kraus fick beställning på en opera att inviga det snart färdiga nya operahuset på Gustaf Adolfs torg och skickades på en »kortare resa« runt Europa – som blev fyra och ett halvt år och tog Kraus överallt, med besök och lovord hos Gluck och Haydn i Wien, medlemskap hos Pater Martini vid den berömda akademien i Bologna, två år i Paris med allt vad det kunde erbjuda av musik, och så hem till Stockholm med kapellmästarjobb och direktörsposten vid musikakademien, enligt brev hem »rena tukthusarbetet«.

Det sista storverket blev sorgemusiken över Gustaf III efter mordet på maskeradbalen 1792, ett av de förnämsta requiem-liknande verk som kan tänkas. Kraus skrev drygt 200 verk och den stora musikvärlden börjar alltmer upptäcka att Kraus var en sann kollega till de där wienska stormästarna. Eftersom Kraus också var en intellektuellt klarvaken konstnär – Kellgrens, Bellmans, Anna Maria Lenngrens och andra konstnärers gode vän – är det en sann fröjd att stifta bekantskap med en av de största tonsättarna i svensk musikhistoria.

Inbunden 354 s. Utgivningsår 2011. ISBN 978-91-7844-817-3
 
 
Gunnar Bucht
Tankebok: Tema musik

Musik är tanke, närmare bestämt tontanke. Komponist och interpret tänker i musik, essäist och filosof tänker om musik. Detta är utgångspunkten för föreliggande text som delas upp i ett antal kapitel där rubrikerna antyder inriktningen: Existens, Skönhet, Karaktär, Sanning. I dessa reflekteras deras relevans för musik med hjälp av valda exempel ur repertoaren. I några fall belyses en egenskap genom sin motsats, exempelvis när författaren resonerar kring det fula i musiken eller om musik kan ljuga. I andra fall fördjupas en egenskap till ett porträtt av komponister såsom Beethoven och Blomdahl. Texten tar ställning.

Gunnar Bucht (f. 1927) är tonsättare och musikforskare. Under senare år har han publicerat memoarer men även essäer med idéhistorisk och filosofisk anknytning till musik. Av Gunnar Bucht har tidigare utgivits: Europa i musiken (1996), Född på Krigsstigen (1997), Rum – Rörelse – Tid (1999), Pythagoras’ sträng (2005), Catalogue raisonné ou parcours confus (2008), Rum, människa, musik (2009) och Quid est tonus? (2009).

Danskt band 102 s. Utgivningsår 2011. ISBN 978-91-7844-822-7
 
 
Sven-Erik Klinkmann
Från Wantons till Wild Force. Nya sound i en gränsstad

Vad hände när rocken kom till Vasa, en tvåspråkig kust och hamnstad i västra Finland, när musiken gjorde sina första inbrytningar och ganska snabbt etablerade en ny ungdomskultur i staden?

Från Wantons till Wild Force fokuserar både på rockens etablering i Norden och på frågor om gränskultur, gränserfarenheter, tvåspråkighet och minoritetspositioner. Tiden som undersöks är i huvudsak tre decennier, 1960-, 1970- och 1980-talet. Sex musiker och musikaliska påverkare i den svensk- och tvåspråkiga rock- och popkulturen i staden utgör centrala prisman för analysen som utmynnar i en teoretisk reflektion över tvåspråkighetens villkor i staden och i Finland över huvud taget.

Sven-Erik Klinkmann är docent i folkloristik, särskilt populärkultur, vid Åbo Akademi. Verksam som forskare, författare och kulturkritiker. Han doktorerade på avhandlingen Elvis Presley – den karnevalistiske kungen och har gett ut flera diktsamlingar och prosaböcker. 2006 utkom hans översikt över populärkulturens fantasiformer, På drömmarnas marknad. Ikoner, fantasifigurer och klichéer i populärkulturen. Han forskar för närvarande för Svenska litteratursällskapet i Finland om det svenska i Finland.

Häftad 503 s. Utgivningsår 2010. ISBN 978-91-7844-797-8
 
 
Erik Kjellberg
Jan Johansson - tiden och musiken

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

Jan Johansson (1931–1968) kom att inta en särställning i den svenska jazzmusiken, trots sin korta levnad. Hans mångsidighet och briljans som improvisatör, kompositör och arrangör var märklig. Med samma lekfulla experimentlusta skapade han Pippi Långstrumps signaturmelodi som hisnande moderna kompositioner åt Radiojazzgruppen. Med säker stilkänsla lyfte han meditativ jazz ur den svenska folkmusiken – och vann stora lyssnarskaror. Som ackompanjatör och improvisatör spelade han med många av jazzens internationella storheter. Medan han på hemmaplan kom att ingå i kretsen kring Arne Domnérus orkester, vilken han tillhörde vid sin bortgång. Som särskilt betydande framstår den konstfulla triomusiken med gitarristen Rune Gustafsson och basisten Georg Riedel.

Erik Kjellberg har skrivit en grundlig biografi om denna musikaliska begåvning. Vi följer honom från uppväxtens Söderhamn till Chalmers i Göteborg, dit han åkt för att bli ingenjör. Men han blev snart fångad av tidens göteborgska jazz och avbröt studierna. Snart for han över sundet till Köpenhamn och spelade med Stan Getz, Oscar Pettiford och andra stormän inom jazzen, innan han så småningom flyttade till Stockholm och Arne Domnérus orkester. I huvudstaden kunde han utveckla nya musikaliska sidor. Han skrev balett- och filmmusik och låtar att gymnastisera till, han kompade Monica Z och Cornelis i några klassiska nummer, spelade barnlåtar och historiska stycken på ett häpnadsväckande vis och mycket annat. Jan Johanssons musikaliska aptit var omättlig. Och hans nyfikenhet och stilkänsla gjorde hans musik ideligen gränsöverskridande och intressant.

Boken skildrar därtill en sällsynt kreativ tid inom svenskt musik- och kulturliv. Upptäckarglädjen var stor inom många kulturområden. Bland de viktigaste bidragen blev Jan Johanssons musikaliska gärning.

Med boken följer en CD med bl.a. tidigare inte utgiven musik.

Erik Kjellberg (f. 1939) blev 1985 professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Bland hans skrifter märks doktorsavhandlingen om kungliga musikers ställning i Sverige under stormaktstiden, musikhistorieboken Klingande Sverige (tillsammans med Jan Ling) och Svensk jazzhistoria: en översikt. Liksom Jan Johansson trakterar han piano, vibrafon och dragspel.

Inbunden 442 s. Med boken följer en CD med bl.a. tidigare inte utgiven musik.. Utgivningsår 2009. ISBN 978-91-7844-753-4
 
 
Ingebjørg Barth Magnus
Här är spel och dans. Musikmotiv i svenskt folkligt måleri på bonad och vägg

Överdådiga gästabudsscener med musik och dans – taktfast marscherande soldater med trummor och trumpeter ledsagar Salomos kröningsprocession – folket dansar kring den gyllene kalven till festlig spelmansmusik – ringdans, pardans, långdans – Den förlorade sonen svänger sig i dansen med de vackra skökorna – yra, uppsluppna bröllopståg ... Till och med ett par musicerande harpaltar har smugit sig in.

Men här finns också bilder med allvarlig grundton – änglamusik, fromma andaktsbilder med harpoklang och bilder med moraliserande och manande innehåll som Liknelsen om den breda och den smala vägen, där Djävulen själv leder dansen med sin fiol.

Allt detta och mer därtill får man se i denna rikt illustrerade bok med musikbilder ur den svenska folkkonsten, här representerad av sydsvenska bonadsmålningar, dalmålningar och målningar från Värmland och Hälsingland.

För första gången publiceras här en systematisk genomgång av musikbilder i Sveriges folkliga målningar.

Ingebjørg Barth Magnus är konst- och musikvetare och verksam vid Statens musikbibliotek i Stockholm. Hon är landets ledande expert på musikikonografi och har tidigare skrivit om musikmotiv i svensk medeltida kyrkokonst.

Inbunden 496 s. Utgivningsår 2009. ISBN 978-91-7844-776-3
 
 
Gunnar Bucht
Quid est tonus? Jacques Handschin, Der Toncharakter - och därutöver

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

Vad är en ton? En klassisk fråga som står i centrum för detta porträtt av Jacques Handschin (1886–1955), en närmast legendarisk musikforskare. Genom sin djupa förtrogenhet med antik och medeltid har han skapat en alldeles egen musikfilosofi. Grundläggande är begreppet tonkaraktär och dess relation till tonhöjd, slutstation en insikt i det mirakulösa i vår upplevelse av ton och därmed musik. Som musikhistoriker ger Handschin originella perspektiv på västerländsk musikutveckling och dess rötter.

Gunnar Bucht (f. 1927) är tonsättare och musikforskare. Under senare år har han publicerat memoarer men även essäer med idéhistorisk och filosofisk anknytning till musik.

Häftad 156 s. Utgivningsår 2009. ISBN 978-91-7844-778-7
 
 
Peo Österholm
Vi ses i Bingsjö

Bingsjö i Rättviks Finnmark har blivit den mest berömda spelmansbyn i Sverige. Här levde och verkade under två sekler en mängd skickliga spelmän, som lämnat ett rikt låtarv efter sig. Peo Österholm beskriver spelmanslivet i byn, porträtterar de mest kända spelmännen, från Nedhol Anders till Päkkos Gustaf och berättar om deras låtar. I boken intervjuas också ett antal framstående nutida spelmän för vilka Bingsjö har varit av stor betydelse. Boken beskriver också byns spelmansstämma som är Sveriges största och som 2009 firade 40-årsjubileum.

Peo Österholm är född 1944, journalist, jazzmusiker och riksspelman. 2006 gav han ut Buskspel, en bok om spelmansstämmor.

Häftad 136 s. Utgivningsår 2009. ISBN 978-91-7844-782-4
 
 
Jan Ling
Franz Liszt och 1800-talets konstmusik

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

Franz Liszt (1811–1886) är centralfiguren i denna del av Jan Lings serie om den europeiska musikhistorien. Vi får möta Liszt i många olika roller: som underbarn, pianist, tonsättare, dirigent, musikskribent. Vi möter även många av hans kolleger, däribland Hector Berlioz, vars Symphonie fantastique väckte den unge Liszts intresse för beskrivande musik. Också Frédéric Chopin finner vi i kretsen av musikvänner, liksom den blivande svärsonen Richard Wagner.

Några kvinnor kom att få stort inflytande på Liszt: grevinnan Marie d’Agoult, som lade grunden för hans kulturella bildning, prinsessan Caroline von Wittgenstein som fick honom att överge en internationell pianokarriär för komponerandet samt författarinnan George Sand, vilken stod honom nära som konstnärlig förebild och diskussionspartner.

Pianots okrönte mästare Liszt var en stor humanist, men med ett stort ego och en fåfänga av ansenliga mått. Virtuos, tonsättare, pedagog – Liszt är en symbol för den epok under 1800-talet, då klaveret kom att inta en central plats i den borgerliga musikkulturen.

Boken är rikt illustrerad och innehåller musikexempel som även musikamatören bör kunna framföra på klaviaturen.

Jan Ling är professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Han verkar som musikhistoriker, pedagog, musiksociolog och folkmusikforskare.

Inbunden 301 s. Utgivningsår 2009. ISBN 978-91-7844-787-9
 
 
Börje Stålhammar
Musiken tar gestalt. Professionella tonkonstnärers musikskapande

De är tonkonstnärer: dirigenterna Eric Ericson och Cecilia Rydinger Alin, pianisterna Elise Einarsdotter och Hans Pålsson, tonsättarna Thomas Jennefelt och Marie Samuelsson. De gestaltar musik och är väletablerade konstnärer. Hur tänker de om sitt musikskapande? Var kommer musiken ifrån? Hur går skapandet till? Det är frågor som belyses i denna bok. Tonkonstnärerna ställs här i centrum. Begreppet ”tonkonstnärer” används som en samlad beteckning eftersom det handlar om såväl musiker, dirigenter som tonsättare. Den vetenskapliga reflektionen utgår från deras berättelser, men även yttre och inre miljöfaktorer vägs in.

Konst skapas inom mänskliga miljöer. Uppfattningar om mening, värde och plats växlar över tid. Detta beror på att betingelser, förutsättningar och erfarenheter utgör grunden för konstens tillkomst, gestaltning och mottagande. Forskningsprojektet ”Den kontrapunktiska väven” ligger till grund för denna bok. Projektet i stort handlar om människors musikaliska gestaltningsprocess. Syftet är att tydliggöra professionella tonkonstnärers musikaliska gestaltning utifrån deras egna erfarenhetsbeskrivningar.

Börje Stålhammar är professor emeritus i musikvetenskap vid Musikhögskolan, Örebro universitet. Hans huvudsakliga forskningsinriktning är musik och identitet, den konstnärliga gestaltningsprocessen, samt musikpedagogisk forskningsteori och forskningsmetodik i ett vidare perspektiv. Han disputerade vid Göteborgs universitet med avhandlingen Samspel. Grundskola–musikskola i samverkan. Han har varit ansvarig för forskarutbildningen vid Musikhögskolan i Örebro där ett antal forskningsprojekt drivs med såväl musikpedagogisk som konstnärlig inriktning. Han har också gett ut böckerna Grounded Theory och musikpedagogik, Musiken – deras liv, Musical Identities and Music Education. Han är redaktör för antologin Music and Human Beings och en av redaktörerna för boken Sinnena och Konsten. Stålhammar är publicerad i ett antal internationella forskningstidskrifter, samt har lagt fram papers vid ett flertal internationella forskningssymposier. Musiken tar gestalt är utgiven med stöd av Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

Inbunden 224 s. Utgivningsår 2009. ISBN 978-91-7844-791-6
 
 
Alf Gabrielsson
Starka musikupplevelser. Musik är mycket mer än bara musik

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

I denna bok berättar flera hundra människor – kvinnor och män, unga och gamla, musiker och icke-musiker – om sina starkaste musikupplevelser. Upplevelserna sträcker sig över nästan hela 1900-talet och har inträffat i de mest skiftande och ofta oväntade sammanhang, Musiken absorberar lyssnarna eller utövarna, stänger ute allting annat. Den väcker starka känslor och många andra reaktioner, alltifrån fysiska förnimmelser till upplevelser av existentiell och andlig karaktär. Varje berättelse är unik, vittnar om starkt engagemang och är ofta av gripande karaktär.

Upplevelsen kan leda till en förlösning av uppdämda känslor, innebära befrielse och rening och fungera som terapi. Man kan känna sig bekräftad och förstådd, få ökat självförtroende och en annan syn på sig själv och tillvaron i stort. Naturligtvis också en helt ny syn på musik och vad den kan betyda för välbefinnande, hälsa och livskvalitet. Det finns många likheter med starka upplevelser inom andra områden såsom natur, kärlek, religion, litteratur, bildkonst och dans.

Alf Gabrielsson är professor emeritus i psykologi vid Uppsala Universitet. Han har särskilt ägnat sig åt forskning och undervisning i musikpsykologi. Han är även ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien.

Inbunden 584 s. Utgivningsår 2008. Slutsåld. ISBN 978-91-7844-759-6
 
 
Alf Arvidsson
Musik och politik hör ihop. Diskussioner, ställningstaganden och musikskapande 1965-1980

Blå tåget, Sånger för kvinnor, Theodorakis, Cornelis, Hoola Bandoola, Skäggmanslaget, NJA, Peps, Turid…

Från mitten av 1960-talet och ett tiotal år framåt var det i Sverige vanligt att koppla samman musik och politik på olika sätt. Musik kunde uttrycka en protest, och visa engagemang. De nya vänsterrörelser som blommade upp använde sig av musik för att föra ut budskap och samla åhörare. Men det ställdes också frågor om vilka som hade makt över musikskapande och vem som valde ut vad som fick höras i och genom massmedia. Många nya eller tidigare marginaliserade musikstilar skapade nya former för att höras och bli offentliga. Men också musikstilarnas politiska betydelser diskuterades, och genomslaget för vänsterpolitiska idéer varierade mellan stilarna. Detta gav många nya möjligheter för musikskapande, men snart växte det också fram många krav på hur musiker skulle vara för att vara trovärdiga i ett vänsterpolitiskt sammanhang.

I den här boken analyseras hur olika idéer om musik och dess politiska betydelser formulerades i debatter, organiserades i föreningar och skivbolag, skola och Rikskonserter, och hur musik skapades för att på olika sätt fungera politiskt: genom att föra ut budskap, aktivera människor, skapa alternativ.

Alf Arvidsson är professor i etnologi vid Umeå universitet. Han har tidigare skrivit bl.a. Sågarnas sång (1991) och Folklorens former (1999)

Inbunden 438 s. Utgivningsår 2008. ISBN 978-91-7844-763-3
 
 
Per Olov Broman
Kort historik över framtidens musik. Elektronmusiken och framtidstanken i svenskt 1950- och 60-tal

Om alla 50- och 60-talens framtidsutopier hade besannats skulle vi vid det här laget ha besegrat alla sjukdomar, löst alla energiproblem, betjänas av robotar i hemmen och kontrollera våra själstillstånd med ofarliga droger. Vi skulle slutligen ha tagit makten över vår tillvaro och ha ställt allting under rationell kontroll.

Under samma tid gjorde elektronmusiken entré. Det var en musik som skapades direkt på band och spelades upp via högtalare. Det var en musik som inte behövde några musiker, som fick förespråkarna att sia om aldrig tidigare skådade möjligheter och motståndarna att frukta musikens slutliga ”avhumanisering”. Idéerna bakom var på många sätt färgade av tidens allmänna framtidsföreställningar. Som en musik direkt anpassad efter högtalaren och de elektroniska massmedierna skulle den bli den musik, som hörde den teknologiserade framtiden till. Den skulle vara teknikens och vetenskapens uttolkare och kritiska betraktare.

Per Olov Broman, f. 1967, fil. dr i musikvetenskap, disputerade år 2000 på en avhandling om musikåskådningen i 1920-talets svenska modernism. Efter disputationen har han med understöd av Vetenskapsrådet varit verksam som projektforskare, vilket bl.a. resulterat i denna bok. Han är även aktuell med en biografi över Hilding Rosenberg i Kungl. Musikaliska Akademiens serie Svenska tonsättare.

Danskt band 260 s. Inklusive CD-skiva. Utgivningsår 2007. ISBN 978-91-7844-731-2
 
 
Sten Dahlstedt
Form och funktion. Idéer i Musikhögskolans lärarutbildning 1947-76

Form och funktion analyserar idéer och förändringar i musiklärarutbildningen från slutet av 40-talet fram till förnyelsen av utbildningspolitiken 1976.

Den nya synen på musikutbildning under 1950- och 60-talen var ett vagt uttryck för en speciell intellektualistisk och modernistisk estetik. Formen befann sig i centrum av det estetiska intresset under 1950-talet, och betraktades som en mötesplats mellan å ena sidan det musikhistoriska och teoretiska kunnandet, och å andra sidan det musikaliska hantverket och den musikaliska praktiken. Stilanalys verkade göra det möjligt att skriva musikhistoria enligt en modern, vetenskaplig metod.

Begreppet funktion introducerades i den svenska diskussionen om musikutbildning redan på 30-talet, i samband med teorier om harmoni, men slog igenom på allvar under 60-talet som ett antropologiskt och sociologiskt begrepp. Som sådant spelade det en viktig roll för frigörelsen av andra musikformer än den traditionella västerländska konstmusiken. Det konstnärliga avantgardet, medieindustrin och den nya vänstern delade en önskan om ett nytt kulturbegrepp som skulle motverka autonomi och abstrakt formtänkande.

Häftad 224 s. Utgivningsår 2007. ISBN 978-91-7844-732-9
 
 
Musikinstrument berättar. Instrumentforskning idag
Red.: Stefan Bohman, Dan Lundberg & Gunnar Ternhag

Varför forska om musikinstrument? Finns det behov av andra kunskaper än de som musikerna behöver, är instrument något annat än redskap för spelsugna ägare? Ärligt talat – tillför instrumentforskning något till musiklivet eller till kunskapen om samhället i övrigt?

Musikinstrument berättar visar att instrumentforskning kan vara oerhört spännande – på många olika områden. Först naturligtvis den vetenskapliga användningen, som en gren av musikvetenskapen. Men liksom andra musikstudier har instrumentforskning en intressant ställning mellan teori och praktik. Instrumentforskares arbeten ligger till grund för instrumentmakares verksamhet och därmed även för musikers. Genom studier av musikinstrument får vi också kunskaper inom andra kulturvetenskapliga fält – om människors liv såväl i vår närhet som i avlägsna kulturer.

I boken presenterar flera av av de främsta företrädarna för svensk och norsk instrumentforskning olika inriktningar inom ämnet. Genom dem berättar musikinstrumenten fantastiska historier om musiksamhälle, teknikutveckling, vardagsliv, estetik och mode.

Redaktörer och medförfattare till Musikinstrument berättar är Stefan Bohman, chef för Musikmuseet, Dan Lundberg, chef för Svenskt visarkiv och Gunnar Ternhag, professor vid Högskolan Dalarna.

Inbunden 218 s. Utgivningsår 2007. ISBN 978-91-7844-734-3
 
 
Lars Kaijser
Musikens ögonblick. En studie av konsertarrangörer

Dagligen genomförs i Sverige en mängd konsertarrangemang. Bakom varje framträdande finns någon eller några som tagit initiativ till att boka musiker, ordna någonstans att spela och att locka dit en publik. Under ett och ett halvt år har etnologen Lars Kaijser följt en kammarmusikförening, ett kafé och en rockklubb för ungdomar. Han har fått ta del i deras arbete med möten, förberedelser, konserter och festivaler. I undersökningen har studerats hur arrangörerna planerar, genomför och värderar sin verksamhet. Samtidigt påvisas hur deras arbete är förankrat i kulturpolitiska direktiv och ambitioner. Förebilder för verksamheterna återfinns i ett internationellt utbud av musik, festivaler och konsertformer. En särskild uppmärksamhet ägnas därför åt hur genrebundna konventioner hanterats i arrangörernas arbete.

Häftad 157 s. Utgivningsår 2007. ISBN 978-91-7844-746-6
 
 
Laila Barkefors
Knut Brodin - musik som livsämne

Utgiven i samarbete med Svenska Barnboksinstitutet

Namnet Knut Brodin är nog obekant för många. Men hans melodier har de flesta svenska barn sjungit någon gång: Herr Gurka, Krakel Spektakel, Det var så roligt…

Brodin (1898–1986) var konsertpianist med sin tids mest utskällda modernister på repertoaren. Han kom sedan att främst ägna sig åt barns uttryck i musik och bild och åt undervisning.

Tillsammans med de konkreta uttrycken för hans verksamhet, får vi här ta del av hans syn på musikerskapet, på existentiella frågeställningar som var aktuella i de kretsar där han rörde sig, och på arbetet med barn, musik och undervisning. ”Musik som livsämne” är ett Brodinskt uttryck som han använde när han diskuterade sin syn på barn, identitet och musikundervisning.

Laila Barkefors är musikvetare, verksam i Göteborg. Hon disputerade 1995 på en avhandling om tonsättaren Allan Pettersson.

Häftad 304 s. Utgivningsår 2006. ISBN 978-91-7844-705-3
 
 
Wilhelm Peterson-Berger - en vägvisare
Red.: Bengt-Olof Engström, Orwar Eriksson, Lennart Hedwall & Henrik Karlsson
Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

I dag, dryga femtio år efter sin död, är Wilhelm Peterson-Berger alltjämt känd som musikrecensenten med den vassa pennan och som tonsättare av outslitliga och älskade pianostycken, solo- och körsånger. Hans hem Sommarhagen på Frösön är en av Jämtlands stora turistattraktioner, där också musikdramat Arnljot framförs varje sommar. Men hans musikaliska register var långt större och bredare än så: fem symfonier, fem kantater, fem operor – och bevarade kompositionsskisser till flera större verk som hittills inte studerats.

Wilhelm Peterson-Berger – en vägvisare presenterar ny och fördjupad forskning om olika sidor av hans mångfasetterade konstnärskap: om dubbelrollen som kritiker och tonsättare, hans inställning till folkmusik, den inspirerande vänskapen med Erik Axel Karlfeldt, dispyterna med STIM och Stockholms konsertförening, om ledmotivtekniken i Arnljot och dess plats som svensk ”nationalopera”, manskörsångerna, de unika Nietzsche-tonsättningarna, Sommarhagens tillkomst och kärleken till Jämtland. Nya perspektiv finns också i analyserna av de opublicerade verken som sångcykeln ”Die Wallfahrt nach Kevlaar” och de många efterlämnade skisserna.

Antologin vill inspirera till nyupptäckter och studier av de mera sällan spelade verken. Den innehåller också en komplett förteckning över Peterson-Bergers skrifter och kompositioner.

Inbunden 309 s. Utgivningsår 2006. ISBN 978-91-7844-709-1
 
 
Joseph Martin Kraus
Brev 1776-1792
Översättning och kommentarer: Hans Åstrand
Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

Joseph Martin Kraus (1756–1792) var hovkapellmästare åt Gustaf III och samarbetade som operakompositör med Johan Henrik Kellgren. Tvåhundrafemtioårsminnet av hans födelse är en av flera anledningar att erinra om vilken storslagen tonsättare och människa denne tyskfödde och raskt försvenskade gustavian var. De drygt hundra bevarade breven ger mångfacetterade bilder av det sena 1700-talets svenska och europeiska värld utifrån främst musikaliska perspektiv och tecknar samtidigt en levande bild av den geniala och charmerande person som Kraus var.

Hans Åstrand är ständig sekreterare emeritus i Kungl. Musikaliska Akademien och har ägnat lång tid åt forskningen kring ”den största gustavianska musikerpersonligheten” Joseph Martin Kraus.

Du skulle bara ha sett allt otyget! Den första symfonin uppförde jag vid en privatkonsert, som ges varje måndag och torsdag hos professor Pütter. Pütter själv dirigerar. Hallå – knack knack med stråken! Sätt igång! Knappt 20 takter, så blir allt i bästa form hullerombuller. Nu jagade violinen basen, basen altfiolen, altfiolen sekundfiolen – oboerna kacklade också med litet grann och hornen höll visligen rentav käften. Så gick det till! [1777]

Av min tvätt är inget längre helt mer än en enda skjorta, de andra ser alla ut som vindflöjlar [1781]

Äntligen blev mitt arbete framfört på det kungliga lustslottet Ulrichs­thal inför kungen, och jag fick tillstånd att själv dirigera det. Hovet var utomordentligt belåtet med det och det sätt som kungen förklarade mig sin tillfredsställelse på var över alla mina förväntningar. Genast efter det att musiken spelats underhöll sig kungen mer än en kvart med mig: gav mig först en rätt artig komplimang, frågte mig om det ena och det andra och mätte mig med sina stora ögon från huvud till fot, och jag på mitt gamla lovvärda vis tog mig friheten att begapa monarken hel och hållen, och det – som jag senare har erfarit, har just behagat honom. [1781]

Ändeligen har jag råkat Pan Gluck. Med mera andakt makar sig säkert ingen Pilgrim åt heliga landets öfverlefvor än jag til denna stora patriarcken. [1783]

Känner du Mozarts Entführung aus dem Serail? Han arbetar nu på sin Figaro, en Operette i 4 acter, öfver hvilken jag gläder mig hjerteligen. [1785]

Inbunden 264 s. Utgivningsår 2006. ISBN 978-91-7844-722-0
 
 
Dag Wirén - en vägvisare
Red.: Martin Tegen
Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

Den 15 oktober 2005 skulle Dag Wirén ha fyllt hundra år. Han framstår i dag som en av de främsta svenska tonsättarna under 1900-talet och det kan därför vara dags att penetrera hans insatser. Han lade själv den största vikten vid de instrumentala verken, som han försåg med opusnummer, men stod också för en betydande produktion av musik för teateruppsättningar och filmer. Därtill kommer hans sju år som musikkritiker. För allmänheten blev han först känd genom sin Serenad för stråkorkester (1937), liksom Hugo Alfvén blev känd genom sin Midsommarvaka (1903), båda verken för övrigt tillkomna när tonsättarna var 31 år gamla, och båda verken i dag alternerande som de internationellt mest framförda svenska orkesterverken. Bredden i Wiréns mogna konstnärskap sträcker sig från allvaret och koncentrationen i den femte symfonin (1964) till de populära tonfallen i 'Annorstädes vals', som var det svenska bidraget till europeiska schlagerfestivalen 1965.

Dag Wirén – en vägvisare ägnas åt Wiréns verk som tonsättare och kritiker, med utblickar mot samtidens idéströmningar i Paris och i hemlandet.

Inbunden 352 s. Utgivningsår 2005. ISBN 978-91-7844-680-3
 
 
Dan Lundberg & Gunnar Ternhag
Folkmusik i Sverige

Från fäbodrop till folkrock, från jojk till världsmusik – boken Folkmusik i Sverige ger en överblick över folkmusikens gamla och nya scener. Den beskriver folkmusikens utveckling fram till i dag. I särskilda avsnitt presenteras samisk musik och folkmusikens förutsättningar i det mångkulturella Sverige.

Detta är en andra, aktualiserad upplaga av boken som blivit ett fast inslag i många utbildningar om svensk folkmusik.

Dan Lundberg och Gunnar Ternhag tillhör landets ledande musiketnologer. Dan Lundberg är chef för Svenskt visarkiv och adjungerad professor vid Högskolan i Gävle. Han är också musiker i gruppen Orientexpressen. Gunnar Ternhag är professor vid Högskolan Dalarna. De är också författare till boken Musiketnologi – en introduktion.

Inbunden 212 s. 2:a rev. uppl.. Utgivningsår 2005. ISBN 978-91-7844-695-7
 
 
Sverker Hyltén-Cavallius
Minnets spelrum. Om musik och pensionärskap

Idag talas det ofta om åldersexplosionen och de försörjnings- och omsorgsproblem som uppstår då de äldre blir en allt större del av befolkningen. Forskningen har lärt oss mycket om åldrandets sociala villkor. Men hur formas egentligen de kulturella positioner som är tillgängliga för äldre människor? I den här boken undersöks formandet av pensionärskap i tre musikaliska fält – den kommersiella pensionärsmusiken, vårdens institutionsmusik och föreningars musicerande. Tillsammans ger de en rik bild av pensionärskap i vår tid.

Vi får bland annat möta artister som gör en andra karriär som ”seniorhjältar” med inriktning på pensionärsträffar och servicehus; en ambulerande radiosändning med musik och intervjuer på äldreboenden; olika musikaliska minnesarbeten i vården; sånggrupper och musikcirklar i pensionärsföreningar. Genom fokus på klanger, socialt samspel och vidare kontexter visas hur pensionärskap formas i ett specifikt spelrum, ett ofta marginellt socialt, tidsligt och rumsligt utrymme som ges utopiska kvaliteter. Ett särpräglat sound och en specifik harmonik, en tillbakablickande hållning samt ett homogent och exklusivt nationellt ramverk är olika inslag i formandet av pensionärskapets musik.

Sverker Hyltén-Cavallius forskar och undervisar i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier vid Stockholms Universitet. Minnets spelrum är hans doktorsavhandling.

Häftad 320 s. Utgivningsår 2005. ISBN 978-91-7844-701-5
 
 
Elisabet Wentz-Janacek
John Enninger - spelman, kongl. kammarmusikus, klockare

Biografin över John Enninger, spelmannen, kongl. hovkapellisten och klockaren i det skånska Höör, är som en bildväv där centralgestalten är Enninger själv. Hans växlande liv ger ljus och skuggor, och hans spelmansglädje och virtuosa konsertspel utgör brokiga inslag.

Genom författarens återupptäckt av Enningers dagbok från åren 1884 till 1903 i Musikmuseet i Stockholm fördjupas och utökas bilden. Fram träder allt fler gestalter – Enningers familj och släkt, sångare och musiker, och en hel bygd i vardag och fest. Själv är han ofta på resa, som spelman och konsertviolinist men också för att lyssna till berömda gästspelare. I vardagslag syns han med oxar och häst slita för brödfödan hemma i Höör.

Elisabet Wentz-Janacek hörde i unga år i Höörs prästgård talas om John Enninger. Hon lärde känna elever till honom som höll kammarmusiken levande. Man talade ännu om hans eget violinspel som något enastående. Anekdoterna kring honom var många. Frågetecknen om kvinnorna i hans liv också. Så småningom drogs Elisabet in i musiken och den repertoar som Enningers elever alltjämt spelade. Senare blev spelmansmusiken och de folkliga koralerna allt intressantare för henne.

Författaren är kyrkomusiker och koralforskare i Lund, har skrivit åtskilliga artiklar om John Enninger och bl.a. givit ut hans Original-Folkpsalmtoner.

Danskt band 192 s. Utgivningsår 2004. ISBN 978-91-7844-637-7
 
 
Per-Erik Brolinson & Holger Larsen
'Visor till nöjets estrader'. Den populära svenska visan

”Jag har sålt mina visor till nöjets estrader...” skaldade Nils Ferlin, en av de många som bidragit till den svenska visskatten. Den här boken handlar om den populära visan, allt ifrån Birger Sjöberg och Evert Taube, via Olle Adolphson, Cornelis Vreeswijk, Alf Hambe m.fl. till rockpoeter som Stefan Sundström och Lars Winnerbäck.

Författarna tar upp olika aspekter på visan: samspelet text och musik, svenska teman såsom sommaren, naturen, sjömanslivet, dansbanorna och kvinnorna, men även satir och samhällskritik. Härtill undersöks vari det specifikt svenska kan ligga. Visans musikaliska rötter spåras i både vår folkmusik och utländska tonfall, allt ifrån Taubes tangoäventyr till Vreeswijks socialkritiska samba och blues. Ett kapitel ägnas Birger Sjöbergs Fridavisor och ett annat handlar om vismakare med glimten i ögat – Povel Ramel, Owe Thörnqvist och Robban Broberg. ”Sjöman och cowboy, musiker, artist...” är ett avslutande kapitel om olika sätt att framföra visor samt visaktörernas framtoning och ”image”.

Visor till nöjets estrader är den första större framställningen om vår kanske mest älskade musikaliska genre – visan.

Författarna, docent Per-Erik Brolinson och professor Holger Larsen, är verksamma vid Musikvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. De har publicerat flera böcker om populärmusik. Särskilt deras När rocken slog i Sverige har uppmärksammats.

Inbunden 356 s. Utgivningsår 2004. ISBN 978-91-7844-667-4
 
 
Hugo Alfvén - en vägvisare
Red.: Gunnar Ternhag & Jan Olof Rudén

Denna bok ger en heltäckande bild av tonsättaren Hugo Alfvén. Vi får hans liv i årtal och vi möter yrkesmannen i dennes olika roller – tonsättaren, dirigenten, skrifställaren. Kapitelvis redovisas symfonierna, rapsodierna, den sceniska musiken, kantaterna, körmusiken och solosångerna. Vi besöker Alfvéns gårdar i Tällberg och Tibble. Vidare innehåller boken en opusförteckning, en systematisk verkförteckning samt en lista över Alfvéns skrifter.

Bokens författare: Lennart Hedwall, Jan Olof Rudén, Gunnar Ternhag, Jan Ling, Carl-Gunnar Åhlén, Martin Tegen, Jan Lennart Höglund, Anna Greta Ståhle, Ola Nordenfors och Sven Wilson.

Inbunden 228 s. Utgivningsår 2003. ISBN 978-91-7844-363-5
 
 
Göran Gademan
Operabögar

I Operabögar möter vi 39 homosexuella män, som modigt och öppenhjärtigt berättar om sina liv och sitt operaintresse. Göran Gademan, fil dr i teatervetenskap, har försökt utröna banden mellan operakonsten och den manliga homosexualiteten. Mycket har skrivits om detta redan, framför allt i USA, men för första gången undersöks nu frågan empiriskt i ett intervjuprojekt. I boken ställs frågan vad operaintresset har betytt för att våga bejaka den sexuella läggningen och ”komma ut ur garderoben” och analyser genomförs av hur man kan uppleva några nyckelverk i operarepertoaren.

Utifrån gay studies och queerteori försöker författaren sätta fingret på vad som ligger bakom den divakult som litet slarvigt tillskrivs homosexuella män, oavsett om det gäller Marlene Dietrich eller Maria Callas. Även den sociala sidan kring operautövandet utreds, hur man knyter kontakter och utövar sitt intresse tillsammans med andra likasinnade. Framställningen blir samtidigt en skildring av hur det är att leva som homosexuell i Sverige idag och under de senaste decennierna. Deltagarna är mellan 19 och 69 år, och boken följer deras liv kronologiskt från barndomen till nutid. Operans olika funktioner som ventil, förebild, spegling/identifikation, substitut/sublimering, verklighetsflykt och tröst utreds, och det konstateras också att såväl ”garderoben” som operaintresset är en dynamisk process som hela tiden förändras.

Häftad 282 s. Utgivningsår 2003. ISBN 978-91-7844-631-5
 
 
Lennart Hedwall
Oscar Byström. Ett svenskt musikeröde från 1800-talet

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

”B. bör alltså rätteligen räknas som en av de mera framstående bland de svenska 1800-talstonsättarna”, skriver Sohlmans musiklexikon om Oscar Byström (1821-1909). Trots denna betydelse föreligger inte förrän nu en omfattande och heltäckande biografi över tonsättaren.

Hans tonspråk är ”ställvis mycket Berwaldbefryndat men ofta av mera ’romantiskt’ lynne”. Han ägnade sig vid sidan av sitt komponerande åt koralforskning och var en betydande pianist. Bl.a. undervisade han prinsessan Eugénie och blev inspektor vid Musikaliska akademien. Denna biografi ingår i nämnda akademis skriftserie.

Lennart Hedwall är tonsättare och docent med ett omfattande musikhistoriskt skriftställarskap. Boken är rikt illustrerad.

Inbunden 496 s. Utgivningsår 2003. ISBN 978-91-7844-642-1
 
 
Dan Lundberg, Krister Malm & Owe Ronström
Musik, Medier, Mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien

Aldrig tidigare har så mycket musik av olika slag funnits på så många platser samtidigt. Aldrig tidigare har så mycket tid ägnats åt musik. Musiken har en nyckelroll i samhällsförvandlingen. Musik, Medier, Mångkultur tar musiken till hjälp för att förstå och förklara hur social och kulturell mångfald uppstår och organiseras.

Förr sökte sig svensken till arbetskamrater, grannar och folk från samma landsända, idag till folk som gillar samma musik, samma fotbollslag eller pratar på samma sätt. Det uppstår allt fler grupperingar kring gemensamma kulturella värderingar. Det gäller för såväl pensionärsdansare som nynazister och hip-hopare. De som på 1950-talet blev dixiesnubbar gillar fortfarande tradjazz. Det märks på tandläkarnas personalfester.

Alla säger: Titta på oss! Vi är speciella och annorlunda! Men alla säger detta på samma sätt och på samma arenor. Och de säger det med musik. Med musiken som nyckelhål studerar Musik, Medier, Mångkultur hur olika typer av grupperingar i dagens samhälle fungerar: Hur uppstår de? Vad vill de? Hur gör de? Vad kommer de att göra i framtiden? Hur kommer det att påverka Sverige?

Med boken följer en CD-ROM, där bl.a. olika utvecklingslinjer för musiklandskapet kan prövas.

Inbunden 468 s. Utgivningsår 2001. ISBN 978-91-7844-322-2
 

Hugo Alfvén: Brev

Hugo Alfvén (1872-1960) var en stor brevskrivare. Han ägnade sig åt brevskrivning praktiskt taget varje arbetsdag under sitt långa yrkesliv. Hans ständiga korrespondens i små och stora ärenden var sammanflätad med hans verksamhet som dirigent och tonsättare, vilket gör att hans bevarade brev belyser tidens musik- och kulturliv. De ger en rik och omedelbar inblick i hans person och hans tid. Åtskilliga av breven är nämligen långt ifrån det vardagliga, snarare är de konstnärliga credon eller på andra sätt utlämnande.

Bland tonsättarens brevvänner finner vi många centralgestalter inom tidens svenska musikliv: Wilhelm Stenhammar, Sten Broman, musikförläggaren Einar Rosenborg, Moses Pergament, dirigenten Tor Mann och många andra.

Hugo Alfvén var under många år Sveriges mest upphöjda tonsättare och musikpersonlighet. Född i Stockholm inledde han sin bana i musiklivet som violinist i Kungl. Hovkapellet, men började snart studera komposition och dirigering i Sverige och utomlands. Genombrottet som tonsättare kom med andra symfonin som uruppfördes 1899. Fastän Hugo Alfvén i dag är mest känd som kompositör, var kör- och orkesterdirigering hans huvudsyssla. Under åren 1910-1939 var han director musices vid Uppsala universitet. Efter sin pensionering var han bosatt i Leksand, en ort som han tidigt kom i kontakt med.

Gunnar Ternhag är professor i musikproduktion, verksam vid Högskolan Dalarna. Som forskare och skriftställare har han publicerat många arbeten om svensk och nordisk folkmusik, men också om Hugo Alfvén. Gunnar Ternhag är ordförande i Svenska samfundet för musikforskning och hedersmedlem i Hugo Alfvénsällskapet.

 
Hugo Alfvén
Med hälsning och handslag. Brev om musik med mera
Utg.: Gunnar Ternhag

 

Inbunden 122 s. Utgivningsår 2001. ISBN 978-91-7844-331-4
 
 
Hugo Alfvén
Brev om musik
Utg.: Gunnar Ternhag

 

Inbunden 200 s. Utgivningsår 1998. Få ex kvar. ISBN 978-91-7844-262-1
 
 
 
Hjort Anders Olssons låtar. Upptecknade av Nils Andersson, Olof Andersson och Karl Sporr
Utg.: Gunnar Ternhag

Hjort Anders Olsson (1865-1952) är en av Sveriges allra främsta spelmän. Född i Bingsjö på Rättviks finnmark fick han sin musikaliska skolning av byns övriga spelmän, men lärde sig också låtar under flera års säsongsarbeten i Hälsingland.

1906 flyttade Hjort Anders till Uppsalatrakten, där han snart uppmärksammades för sitt innehållsrika fiolspel och sin märkliga repertoar. Han blev ett ledande namn som efterfrågades till spelmansstämmor, konserter och inte minst spelningar på Skansen. Konstnären Bror Hjorth, som kände och avbildade Hjort Anders i nästan 30 år, betydde också mycket för spelmannens enastående ställning.

Denna bok innehåller Nils Anderssons, Olof Anderssons och Karl Sporrs uppteckningar av Hjort Anders låtar. Uppteckningarna återges i faksimil. För sammanställning och kommentarer svarar Gunnar Ternhag, fil dr i musikvetenskap på en avhandling om just spelmannen Hjort Anders Olsson.

Inbunden 156 s. Utgivningsår 1993. Få ex kvar. ISBN 978-91-7844-220-1
 
 
Gunnar Ternhag
Hjort Anders Olsson - spelman, artist

Hjort Anders Olsson (1865-1952) är en av Sveriges allra främsta spelmän. Född i Bingsjö på Rättviks finnmark fick han sin musikaliska skolning av byns övriga spelmän, men lärde sig också låtar under flera års säsongsarbeten i Hälsingland.

År 1906 flyttade Hjort Anders till Uppsalatrakten, där han snart uppmärksammades för sitt innehållsrika fiolspel och sin märkliga repertoar. Han blev ett ledande namn som efterfrågades till spelmansstämmor, konserter och inte minst spelningar på Skansen. Konstnären Bror Hjorth, som kände och avbildade Hjort Anders i nästan 30 år, betydde också mycket för spelmannens enastående ställning.

Gunnar Ternhags bok är den första större studien över en svensk spelman. Han beskriver spelmannens liv och musik, men gör också en bred bakgrundsteckning till detta unika musikeröde.

Gunnar Ternhag är musikforskare med svensk folkmusik som specialområde. Detta är hans doktorsavhandling.

Inbunden 310 s. Utgivningsår 1992. ISBN 978-91-7844-193-8
 
 
Rolf Kjellström, Gunnar Ternhag & Håkan Rydving
Om jojk

'Jojken rör vid den samiska kulturens innersta väsen. Till synes är jojkens uttryck enkla, däri ligger en del av dess storhet. Men samtidigt kan en enstaka jojk rymma generationers erfarenheter; en spegling av det stora i det lilla.'

Rolf Kjellström är docent i etnografi. Gunnar Ternhag är musikforskare och etnolog. Håkan Rydving är religionshistoriker. Med sina olika bakgrunder kan de ge en mångsidig bild av den mycket sammansatta jojktraditionen.

Inbunden 164 s. Utgivningsår 1988. ISBN 978-91-7844-130-3
 
 
1697 års koralbok. Den svenska psalmboken 1695
Efterskrift: Folke Bohlin. Förord: Magnus von Platen
Faksimil

1695 års psalmbok var stadfäst och giltig under 124 år, då den ersattes av den wallinska psalmboken. Den är ett litterärt storverk i svensk kulturhistoria. Även musikaliskt har den spelat en central roll. I denna koralbok finner vi både text och musik. Den återutges i faksimil och i ett stadigt linneband.

Inbunden 1180 s. Utgivningsår 1985. ISBN 978-91-7844-034-4