Laddade bilder diskuterar det senaste decenniets upprörda debatter om visuella rasstereotyper och rasistiska uttryck. Tre konflikter ägnas särskild granskning: de om Stina Wirséns barnboksfigur Lilla Hjärtat, Hans Lindströms skämtteckning om muslimer, och Frölunda Hockeys klubbsymbol i form av en "indian". Laddade bilder tar upp vad stereotyper är, hur visuell rasgrammatik fungerar, skrattets betydelse i relation till rasism, vad kulturell appropriering kan betyda och varför just godis och barnkultur så ofta har hamnat i centrum för debatten. I det avslutande kapitlet riktas blicken mot vilka känslor som häftade fast vid föremålen för debatterna, vilka affekter som tillskrevs debattörerna samt betydelsen av de olika affektgemenskaper som bildades i stridernas hetta.

Boken vänder sig till alla som vill få en djupare förståelse av konflikterna. Hur de utvecklades och vad som gav dem bränsle. Laddade bilder vill undvika att fastna i schismernas skyttegravar, tillspetsade retorik och uppskruvade känsloläge, men samtidigt ta argumenten och aktörerna på allvar.

Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han har gett ut böcker om bland annat svensk kultur i USA, Medelvägens estetik. Sverigebilder i USA (2008), vithet och svenskhet, Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur (2014), och demokratins urholkning, Postdemokratisk kultur (2018). 2021 publicerade Werner den första ingående, svenskspråkiga introduktionen till vithetsstudier, Kritvit? Kritiska vithetsperspektiv i teori och praktik (2021).

Stiftelser har ett evighetsperspektiv - stiftaren vill försäkra sig om att pengarna kommer att användas till just det ändamål han/hon anser viktigt. Det kan handla om allt ifrån att lindra fattigdom till att finansiera forskning. Men vad händer med stiftelser då samhället och behoven förändras?

I denna bok ges exempel på hur ett antal stiftelser i Göteborg förändrats sedan 1700-talets slut. I takt med att lagstiftning förändrats och staten tagit ett allt större ansvar har många stiftelser tvingats till omtolkningar av ändamålen. Särskilt fokus läggs på Linhultska, Robert Dicksons, Theodor och Hanne Mannheimers samt IngaBritt och Arne Lundbergs stiftelse. Ett kapitel ägnas åt kvinnors roll i stiftelse­världen - de har spelat en viktig roll som mottagare av medel, som stiftare och som praktiskt arbetande i verksamheten.

Birgit Karlsson är professor emerita i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Hon har forskat och undervisat om sambandet mellan politik och ekonomi, ofta med inriktning på sociala förhållanden.

När andra världskrigets bomber och kulsprutor just tystnat, och ett hotande kärnvapenkrig svepte sin skugga över jorden, fångades människor världen över av en dröm. Det var en fredens och världsmedborgarskapets dröm, där nationalstaterna hade upplösts för att inte längre kunna orsaka krig.

I dag är det få som hört talas om denna gränslösa dröm om fred, och än mindre att Världsmedborgarrörelsen bildades för att locka svenska medborgare till den. Vad var det som fick människor här att fångas i drömmen? Vad var det hägrande målet, och hur skulle det uppnås? Och var blev drömmen av, när den inte besannades?

Det är några av de frågor som den här avhandlingen söker besvara.

I skuggan av de mer uppenbara hoten mot demokratin pågar en annan process. Under de senaste trettio åren har styrningen av offentlig politik i Sverige genomgått genomgripande förändringar som successivt förvandlat politik till marknad. Köp- och säljsystem, resultatenheter, konkurrensutsättning och upphandling har gett politiken nya logiker, där politiska intressemotsättningar ersätts av marknadens rätta svar. Denna förändring undergräver demokratin som livsform.

Trängd demokrati belyser den nyliberala styrningens destruktiva konsekvenser för demokratin. Genom att studera det vardagliga görandet av offentlig politik synliggörs hur marknadens principer urholkar de värden som demokratin vilar på. Boken innehåller både analys av fyra politikområden - kultur, jämställdhet, mäns våld mot kvinnor och upphandling - och ett kapitel som syftar framåt, mot en gemensamhetens demokrati.

Kan det vara så att den kulturella rasismen får sina grundvalar reproducerade i en av det demokratiska samhällets mest bärande institutioner - skolan? Frågan är central i Puya Yekerustas idéhistoriska studie av det svenska skolväsendets läroplaner och styrdokument under 1900- och 2000-talet. Han finner att skolväsendet är och har varit genomsyrat av en förklaringsmodell som är helt avgörande för kulturrasismens existens och framväxt. En modell med vilken invandraren skulpteras som subjektet för underordning. På ett detaljrikt och originellt vis, och med implikationer som sträcker sig långt bortom skolpolitiken, skildrar Invandrarens genealogi den kulturella förklaringsmodellens uppbyggnad och användande i skolväsendets verksamhet.

Puya Yekerusta är leg. psykolog och filosofie master i idé- och lärdomshistoria, examinerad från Göteborgs universitet. Han har främst arbetat som skolpsykolog i och runt Göteborgsområdet och har tidigare skrivit texter om bl.a. psykologins industrialisering, och om förhållanden mellan vetenskap och ideologi i fransk filosofi.

Finns också som ljudbok, ISBN 978-91-7844-491-5.

Du har ett val. Människor gör dagligen detta val. Men innan du gör det behöver du också få veta vad valet gäller, vilka konsekvenser det får, och hur villkoren ser ut. Och så är nu inte fallet i den värld vi lever i.

Valet att vara ansvarstagande innebär för det första att du måste fråga dig vem du är, i denna mycket speciella situation. Det är frågan till dig själv, om vem du vill vara. Det är en fråga om vad det innebär att vara människa idag.

Det är också en fråga om att ta ett livsavgörande beslut, både för din egen del och för Jorden. Det är ett val mellan att försumma livets gåva eller att ta hand om gåvan.

Därefter följer frågan om hur du och jag ska mötas. Var vill du vara, var ska vi möta varandra? I vilken värld?

Du kan välja. Det finns flera möjliga världar. Vi kan skapa olika världar beroende på hur vi svarar.

Du kan också ställa frågan till dig själv när du ser ditt barn. Vem vill du vara när du är med henne eller med honom? I vilken värld vill du att ditt barn ska vara?

I svaret uppstår möjligheten att påbörja de förändringar av både dig själv och det omgivande samhället som leder vidare till det större ansvarstagandet.

Mikael Vallström är forskare och författare. I den här boken vänder han sig till läsaren för att samtala om mänsklighetens framtida överlevnad.

Allt jag har gjort under närmare 30 år som akademisk lärare, forskare och essäist kan beskrivas som ett slags "kulturepistemologi" - reflektioner över det mänskliga tänkandets villkor, dess begränsningar och möjligheter. Universitetet såsom vi känner det – dess forskningsprojekt och utbildningsprogram, dess interna organisation, dess mekanismer för finansiering m.m. - utgör en viss systematisering och institutionalisering av praktiker som visar vad en viss kultur värdesätter som vetenskap. Det som görs eller inte görs på universitetet avslöjar vilken kunskap vi anser är värd att upprätthålla, utveckla och sprida. I det avseendet utgör universitetet ett mikrokosmos av en kulturs mentalitet - dess tänkande, värderingar, visioner, rädslor och förhoppningar.

Sharon Rider är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, där hon var prodekanus för historisk-filosofiska fakulteten 2008-2014. Hennes arbete fokuserar på de materiella, kulturella och institutionella villkoren för vetenskap, forskning och den högre utbildningen i ljuset av grundläggande begrepp såsom autonomi, ansvar, saklighet och kunskap.

Genom 1800- och 1900-talen har det nationalstatliga idealet varit normerande för Europas samhällen. Nation och stat har knutits samman med medborgarskap och demokrati. Idag ter sig detta inte lika självklart och under det senaste årtiondet har vi sett en framväxt av fördjupade samarbeten på andra nivåer än den nationalstatliga.

Den här boken tar fasta på två ideal som har avgörande betydelse i dagens samhälle och som båda är kontroversiella. Det ena idealet är medborgarskap och det andra är betydelsen av lokalsamhället, som framträder både som ett svar på önskemål om fördjupad och mer levande demokrati och som en motvikt till storskalighet och globalisering.

De studier som här presenteras vill bidra till att kasta ljus över samtidsaktuella problem. Avsikten är också att visa det nära sambandet mellan idéer om medborgarskap och lokalsamhälle, liksom att de har en gemensam historia genom 1800- och 1900-talen. Denna nära relation fångas i den här boken med begreppet lokalt medborgarskap.

Begreppet fångar också den svåra problematik som handlar om deltaganden och uteslutningar. Närhelst det talas om medborgarskap väcks frågan vilka som skall innefattas av det. I det lokala sammanhanget blir denna svårighet speciellt tydlig. Här förväntas det medborgerliga deltagandet i gemensamma angelägenheter äga rum, men i den lokala gemenskapen sker också uteslutningarna.

Nu endast tillgänglig som e-bok.

När jag hör ordet naturlig så osäkrar jag min revolver! Det har blivit valspråket för akademiker som betraktar kroppens natur som ett kulturellt skådespel eller en föråldrad livsform. Queer­filosofer och transhumanister drömmer om ett liv utan den egensinniga och känslofyllda kroppen. Idén om en naturlig kropp är för dem och många andra samtidsdebattörer bara en förlegad och farlig fördom.

Genom att tillbringa livet med dataspel och på sociala medier försöker miljoner människor i detta nu lämna sina kroppar bakom sig. Men kroppen blir man inte kvitt så lätt. Den är i själva verket smärtsamt närvarande på nätet där beroenden frodas och empatin går förlorad. Vi har förlorat kontrollen över våra känslor och vantrivs i den digitala kulturen.

Boken tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, dataspelsberoende, sociala medier och förändringar av människan på medicinsk väg. Slutsatsen är att vi behöver en uppdaterad version av det naturliga för att orientera oss i tillvaron. Det naturliga rymmer inte bara vår biologi utan också känslan av det äkta och egna.

Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans två senaste böcker är Homo patologicus: medicinska diagnoser i vår tid (Tanke­kraft 2013) och Phenomenological Bioethics: Medical Technologies, Human Suffering, and the Meaning of Being Alive (Rout­ledge 2017).

Även tillgänglig som e-bok: ISBN 978-91-7844-415-1.

Inte utan visst motstånd accepterar jag att universitet förvandlas till en producent av det skenbart mätbara. När det mätbara inte kopplas till en uppfattning om vad som är bra eller dåligt blir verksamheten meningslös. Inte utan visst motstånd accepterar jag att mitt yrkesliv förvandlas till en fråga om att marknadsföra bilden av mig själv som professor. Inte utan motstånd accepterar jag heller att min arbetstid fylls med uppgifter som gör mig dummare och mer trivial som tänkare. Den här boken är en motståndshandling.

Ylva Hasselberg (f. 1967), professor i ekonomisk historia och en välkänd kritiker av universitets sentida utveckling. Inte utan visst motstånd är en uppföljare till Vem vill leva i kunskapssamhället? Essäer om universitet och samtiden som utkom på Gidlunds förlag 2009.

Idag satsar cirka 30 länder i Europa, Asien, Nord- och Sydamerika aktivt på medicinturism. Planerad medicinsk behandling av utländska patienter ger dessa länder ökade exportinkomster och främjar en vitalisering av sjukvården. Vilka nya, outforskade och outnyttjade möjligheter skapar medicinturismen? Hur kan de tillvaratas till patientens bästa?

Bokens författare är forskare i företagsekonomi, internationell affärskultur och turism samt läkare och praktiker, som dagligen berörs av sjukvårdens internationalisering.

"Att hamna mellan stolarna" har blivit ett talesätt som ofta används för att beskriva hjälpbehövande människors problem inom den offentliga sektorn i Sverige. Utvecklingen inom stora delar av välfärdssektorn under senare delen av 1900-talet med bland annat kommunalisering och diversifiering av vissa delområden fick negativa konsekvenser. Samverkan kom att framstå som ett lämpligt botemedel mot ineffektivitet och revirtänkande.

Modell, makt, möten belyser välfärdssamhällets strävan att komma tillrätta med detta sociala problem. I den första delen belyses problematiken på makronivå. Hur ser statsmakten på utvecklingen? Vilka åtgärder rekommenderas? I den inledande delen redovisas också förutsättningarna för det projektarbete som boken bygger på. I den andra delen behandlas ingående tre olika fallstudier i vilka personal med anknytning till olika kommuner och landsting samverkar. Den tredje delen innehåller bland annat två analyskapitel. Hur organiseras den samverkan som etableras? Hur fördelas makt och inflytande? Vad händer när personal med olika organisations- och professionstillhörighet möts? Vidare analyseras och kommenteras fallstudierna utifrån förutsättningar och hinder för effektiv samverkan.

Boken vänder sig i första hand till dem som har erfarenhet av, har berörts av eller kommer att beröras av interorganisatorisk samverkan. Den kan också med fördel läsas av studenter i sociologi och socialt arbete. Bokens innehåll speglar en tid då New Public Management var den administrativa ledstjärnan och samverkan ett verktyg för ökad effektivitet.

Irving Palm är sociolog och har under många år varit verksam som lärare och forskare vid Uppsala universitet. Han är en av initiativtagarna till och medansvarig för de återkommande mångfaldsundersökningarna samt medförfattare till boken Mångfaldsbarometern. Tio år av attitydmätningar i Sverige (2015).

This book presents results from a white paper project on the historical relations between the established Evangelical Lutheran Church of Sweden and the indigenous Sami people. The research project, which was launched in November 2012 and concluded in February 2017, was funded by the Church of Sweden Research Department and hosted by Umeå University. It was set up following an explicit request by representatives of the Sami community made at a hearing in 2011. Documentation of the abuse inflicted by the Church throughout history was regarded as a precondition for a continued reconciliation process.

In April 2016, a comprehensive academic report was published. The contents of this two-volume book consisting of 33 articles written by experts in the field were summarised and discussed in a popular science publication issued in February 2017. Chapters on reconciliation as concept and practice were included in this abridged version so as to make it useful in reconciliation activities in church and Sami communities.

The current book, The Sami and the Church of Sweden: Results from a White Paper Project, is a translation of the popular science publication, supplemented with a more detailed introduction and two updating and concluding chapters. Through this English version, international readers can inform themselves about the background, assignment, organisation, results and reception of a research project carried out within a reconciliation process.

The editors Daniel Lindmark and Olle Sundström were involved in the management of the White Paper Project. They work at Umeå University, Lindmark as a professor of church history, and Sundström as an associate professor of history of religions.

Under 2000-talet har svensk gruvpolitik tagit plats som en av de mest omdebatterade och omstridda inhemska miljöfrågorna. Den har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser, från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdagen. Kanske inte trots utan just på grund av gruvindustrins långa historia i Sverige har den visat sig kunna alstra politiska energier gällande frågor som i allra högsta grad har relevans för dagens och morgondagens samhälle. Det är frågor som gäller vårt samhälles relation till naturen, statens relation till samhället, och minoritetsgruppers och enskildas rättigheter i relation till staten.

Denna bok belyser genom fallstudier ett antal av de skärningspunkter där den statliga regleringen, den globala finans- och mineralmarknaden, samt lokala intressen, praktiker, förväntningar och farhågor har mötts och satt sin prägel på den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Tillsammans kan studierna läsas som ett vittnesmål om förnyade krav på statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningsrättigheter i den långt drivna avregleringspolitikens tid.

Mamma, moderskap - orden bågnar idag av nya innebörder när tekniken och samhället förändras. Överallt hittar vi historier om moderskap - i romaner, essäer, dikter, patientupplevelser, bloggar och digitala diskussionstrådar. Både i litteraturen och verkligheten handlar det om ensamhet och social isolering, men också om styrka och gemenskap.

Mamma hursomhelst är en samling berättelser som reflekterar över erfarenheter från en mängd olika håll. Här blandas bidrag från forskare, kulturskribenter och skönlitterära författare. Boken innehåller berättelser om förlossningsdepression, om att vara pappa och gravid, om BB-vård, mor-dotterrelationer, tankar kring att vara adoptivmor, om att inte vilja eller inte kunna få barn, om att vara mamma i ett nytt land med ett nytt språk och mycket annat. En del texter handlar om djupt traumatiska upplevelser. Andra är skarpa och roliga granskningar som synliggör invanda mönster och vanetänkande. Boken inspirerar till samtal och idéer om ett högaktuellt ämne.

Författare: Aase Berg, Ulrika Dahl, Emma Eleonorasdotter, Kristin Eliasson, Jenny Engström Baron, Erik Masao Eriksson, Margaretha Fahlgren, Gabriele Griffin, Anneli Jordahl, Christian Lenemark, Merete Mazzarella, Cilla Naumann, Cecilia Pettersson, Christine Rubertsson, Sigrid Schottenius Cullhed, Anna Soltorp, Maria Svenning, Sara Sylvén, Cecilia Torudd, Helena Wahlström Henriksson, Anna Williams.

I det postdemokratiska tillståndet upprätthålls demokratins formella strukturer – fria val, yttrandefrihet, fri press med mera – men de har börjat tömmas på innehåll och vitalitet. Politiken bestäms mer av opinionsundersökningar än av gräsrötterna i partiorganisationerna, och det politiska samtalet mer av kalkylerade medieutspel än av ideologier. Den stora majoriteten av befolkningen är partipolitiskt passiv. Partierna tappar i medlemsantal, vilket leder till att ledningarna blir beroende av opinionsundersökningar för att kunna forma politiken och av reklambranschen för att föra ut den.

Samtidigt som detta sker benämns allt fler saker "demokratiska": Demokratisk design, demokratisk arkitektur, demokratiska museer... Många, inte minst unga, vänder sina förhoppningar till kulturen som en plats att verka politiskt på. Kulturen håller på att ta över politikens roll och bli den främsta spelplatsen för det demokratiska samtalet. Medan tidningens ledarsida ägnar sig åt det maktpolitiska spelet, diskuteras grundläggande politiska och ideologiska frågor på kultursidan, men också på museet och i konsten. Konsten ges uppdraget att initiera demokratiska samtal, stadsplaneringen att verka för den demokratiska staden och museet att bli en demokratisk mötesplats. Vad betyder detta för kulturen – och för demokratin?

Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han har tidigare gett ut böcker om bland annat svenskhet: Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur (2014), om politisk konst: Upp med rullgardinerna! Konsten i Göteborg under 1960- och 1970-talet (2009, tillsammans med Kristoffer Arvidsson) samt om svensk kultur i USA: Medelvägens estetik. Sverigebilder i USA (2008).

Karin hade fyra barn och kände sig trött och sliten. Gravid igen ville hon göra en abort. Hon vände sig till Mentalvårdsbyrån i Stockholm, och efter gynekologisk undersökning, samtal med kurator och möte med psykiatriker, beslutade Medicinalstyrelsen att Karin skulle få sin abort.

Även Elsa – ung, ogift och med diagnosen sinnesslö – beviljades abort men av eugeniska skäl.

Maud som blivit med barn med en annan man än den hon var gift med fick däremot avslag på sin abortansökan.

Avslag fick också Fanny som var sjutton år, bodde hemma hos sina föräldrar och arbetade i bageri.

Mellan 1938 och 1974 kunde en kvinna få abort om hon till exempel var sjuk eller om hon blivit gravid efter en våldtäkt. Hur var det för en kvinna att ansöka om abort? Hur gick utredningen till och hur uppfattades hon och hennes skäl av läkaren?

I Kvinnotrubbel analyseras abort i Sverige åren innan den blev fri, i relation till kvinnosyn, medicinsk debatt och till välfärdsstatens reformpolitik.

Lena Lennerhed är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola.

Tröttnat på ditt land? Starta ett eget!

Ända sedan idén om nationalstaten slog igenom har det funnits privatpersoner som av olika anledningar startat sina egna länder. Dessa kallas mikronationer och kan beskrivas som en sorts uppkäftiga projektstater. Mikronationer kan utropas som en politisk protest, ett konstprojekt, en ram för socialt umgänge eller i princip vad som helst. Vad som förenar dem är att de ofta använder symboler som man brukar förknippa med ”riktiga” stater – pass, flagga, valuta och nationalsång.

Den mest kända mikronationen är Furstendömet Sealand vars territorium består av ett ockuperat havsfort utanför Storbritanniens kust. Sealand utropades 1967 av piratradiomannen Roy Bates. Mikronationens historia innehåller skottlossningar, kidnappningar och diplomatiska intriger. Idag, 50 år efter grundandet, fortsätter kampen för erkännande på Nordsjöns Kuba.

Flera svenskar har också utropat berömda mikronationer. I kategorin märks till exempel Konungarikena Elgaland-Vargaland som består av alla gränser mellan alla länder på jorden. Men också skulpturparken Ladonien som sedan starten 1996 lockat drygt 19000 medborgare.

Fram till för bara några år sedan såg det ut som om globaliseringen var på väg att förpassa nationalstatsidén till historiens malpåse. Men det oroliga världsläget har gett den en förnyad aktualitet. I det förvirrande tillståndet av nationalstatens varande eller icke-varande blir mikronationsrörelsen extra intressant. På sistone har CNN, BBC, New York Times, The Telegraph och Der Spiegel belyst olika aspekter av fenomenet.

I Mikronationer – på besök i hemgjorda länder får du följa med till en kalejdoskopisk parallellvärld som vanligtvis är sluten för allmänheten. I boken skildrar författaren Johan Joelsson och fotografen Jonatan Jacobson livet i åtta av världens mest spektakulära mikronationer. En intervjubaserad reportagebok som i text och bild skildrar mikronationsfenomenet har aldrig tidigare utgivits i Sverige eller internationellt. Förrän nu.

Boken Samerna och Svenska kyrkan: Underlag för kyrkligt försoningsarbete är den avslutande publikationen från vitboksprojektet om Svenska kyrkan och samerna. Forskningsprojektet startade år 2012 mot bakgrund av samiska önskemål om fördjupad kunskap om kyrkans agerande mot samerna genom historien, tydligt framförda vid konferensen Ságastallamat år 2011. Historisk dokumentation av kyrkans övergrepp bedömdes vara en förutsättning för en fortsatt försoningsprocess.

År 2016 redovisade projektet sina resultat i två omfattande volymer. I boken Samerna och Svenska kyrkan presenteras volymernas innehåll på ett överskådligt och lättillgängligt sätt av historikerna Björn Norlin och David Sjögren, som har deltagit i projektet som artikelförfattare och fackgranskare. I sex korta kapitel skapar de en begriplig helhet av projektets resultat, som förhoppningsvis därmed kan nå en vidare läsekrets.

Samerna och Svenska kyrkan är tänkt att bilda startpunkt för det fortsatta försoningsarbetet och bli praktiskt användbar i stift och församlingar. Därför ingår också tre avslutande kapitel som diskuterar vad försoning kan vara och hur den ska kunna komma till stånd. Texterna är skrivna av nyckelpersoner i arbetet för försoning mellan kyrka och samer: den samiske teologen och tidigare ledaren för Samisk kirkeråd i Norge, Tore Johnsen, den tidigare ordföranden i Svenska kyrkans teologiska kommitté, Carl Reinhold Bråkenhielm, respektive ordföranden i Samiska rådet i Svenska kyrkan, Sylvia Sparrock.

Boken har redigerats av Daniel Lindmark och Olle Sundström, som båda är verksamma vid Umeå universitet.

Få svenskar vet hur Sverige, som tidigare hade en god utbildningskvalitet, har hamnat i dagens situation med sjunkande PISA-resultat. I denna bok undersöks de politiska beslut som steg för steg har lett skolan bort från kunskaper som mål till att prioritera social samvaro. Från beslutet om obligatorisk sammanhållen grundskola 1962, via Läroplan för grundskolan 1969, SIA-reformen 1976, Läroplan för grundskolan 1980 och Lärarutbildningsreformen LUT 1985 har Sverige steg för steg infört en skolideologi utan att ha bevis på att det som infördes var bra. De personer som stod bakom besluten beskrivs, och det förvånande är att personer utan speciell sakkunskap har fått ha ett stort inflytande över svensk skola. Alla vuxna svenskar i yrkesverksam ålder har formats av de här besluten.

Inger Enkvist hörde själv till de sista årskullar i Sverige som fick gå realskola och gymnasium som ledde fram till studentexamen. Vid lärarhögskolan fick hon som mycket ung lärarkandidat Läroplan för grundskolan 1969 som huvudbok, och som lärarrepresentant vid ett högstadium satt hon i en grupp och diskuterade med rektor hur SIA-reformen om skolans inre arbete skulle tillämpas vid den egna skolan. Hon har iakttagit på nära håll hur den systematiska förstörelsen av svensk skola gått till.

Boken ingår i det av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse finansierade forskningsprojektet ”Arvet efter 1968”. I åtta specialstudier, där Enkvists är en, behandlas skilda aspekter av hur 1968 års idéer och individer påverkade svensk politisk diskussion och samhällsinstitutioner i Sverige, som utrikesdepartementet, skolan och kyrkan. Vetenskapliga forskningsledare har varit Lennart Berntson och Svante Nordin, stiftelsens forskningskoordinator Peter Luthersson.

Sorgen i Palestina skildrar möten med det palestinska och israeliska samhället, så fyllt av motsättningar, spänning och lidande men också av ”sumud” – förmågan att uthärda med skönhet och grace. I augusti 2012 förlorade Kerstin Vinterhed sin man och ett smärtsamt sorgearbete tog vid. I Israel–Palestina fick hon lära sig hur man kan axla sin börda med högburet huvud.

Kerstin Vinterhed, f. 1941, är f.d. mångårig DN-medabetare och präst i Svenska kyrkan. År 1977 disputerade hon i pedagogik på avhandlingen Gustav Jonsson på Skå. En epok i svensk barnavård vid Stockholms universitet och är docent i socialt arbete. Hon ha givit ut en rad böcker bl.a. Kärlek i tjugonde seklet. En biografi över Alva och Gunnar Myrdal (2003), Yvs icke, Död. En essä om kollektiv sorg (2005), Europa – det är jag. Om EU:s fäder och Europas identitet (2006) och Mordet. Om öppna och dold motsättningar bakom Palmemordet (2011).

Antalet svenska medborgare som flyttar till Finland har stadigt ökat. Inflyttad från Sverige förklarar dynamiken i den nya svenska migrationen till Finland. Inflyttares erfarenheter analyseras med hjälp av teorier inom migrations- och etnicitetsforskningen. I boken presenteras en intervjustudie med svenska medborgare bosatta i Helsingfors. I fokus för studien står erfarenheter av sociala integrationsprocesser och etniska gränsdragningar i en lokal kontext.

I Helsingfors utgör svenskspråkiga en språkminoritet. Analysen ger en förståelse för hur svenskar positionerar och orienterar sig i denna nya sociala och språkliga kontext. Boken är ett unikt bidrag till både invandringsforskningen i Finland och forskningen om utvandring från Sverige.

Östen Wahlbeck är universitetslektor i sociologi vid Helsingfors universitet och innehar en Ph.D. in Ethnic Relations från University of Warwick. Hans forskning har berört ett flertal frågor inom forskningsområdet om internationell migration och etniska relationer. Hans tidigare publikationer omfattar ett stort antal vetenskapliga artiklar och böcker, bland annat Debating Multiculturalism in the Nordic Welfare States (redigerad tillsammans med Peter Kivisto, Palgrave 2013) och Kurdish Diasporas (Macmillan 1999).

Hur kan kvinnorna öka sitt inflytande inom EU och bidra till den jämställdhet som EUs grundlag anger?

Hur kan vi öka samarbetet med kvinnor i de andra 27 medlemsländerna för att hejda bakslagen i jämställdheten?

Hur tänkte svenska kvinnor inför Sveriges medlemskap i EU för tjugo år sen? Hur har samarbete och solidaritet utvecklats?

Boken vänder sig till både beslutsfattare i EU-frågor och allmänhet nyfikna på ökat inflytande i EU genom samarbete över nationsgränserna. Särskilt riktar den sig till föreningsaktiva i Sverige och de många anställda i företag och offentlig sektor som vill medverka till att frågor viktiga för en ökad jämställdhet kommer upp för beslut på EUs dagordning.

Medverkar i boken gör Elmire af Geijerstam, Drude Dahlerup, Kaj Fölster, Anita Gradin, Jytte Guteland, Inger Jägerhorn, Maj-Inger Klingvall, Virginija Langbakk, Birgitta Lindh Johansson, Birgitta Nygren, Kristina Persson, Jenny Sonesson, Elvy Svennerstål, Viviane Teitelbaum, Silvia Viforr, Gunnel Westman, Karin Åkerblom. Gabriele Winai Ström är redaktör.

Idag lever vi i omställningens tid. Samtidigt som det industrimoderna samhällets infrastruktur är helt beroende av fossila bränslen, måste 75 % av de kända fyndigheterna av olja, kol och gas ligga kvar i marken om klimatforskningen tas på allvar. Hur ska en sådan förändring bli möjlig?

Denna bok visar konkreta historiska lärdomar som kan användas för att hantera utmaningar som klimatfrågan och andra miljöfrågor ställer på oss. Med folkomröstningsresultatet 1980 i ryggen var det tydligt att medborgarna i Sverige bar med sig en vision om ett annat samhälle. Fler och fler människor var beredda att ändra vanor och konsumtion för att uppnå ett decentraliserat och förnyelsebart energisystem, giftfritt jordbruk och småskaligare leverne. Men samtidigt som den ekologiska diskursen tog plats i Miljö- och energidepartementet mobiliserade de industrimoderna aktörerna till en avgörande konflikt om framtidens politik. Ett avgörande som fortfarande påverkar samtiden.

”Ibland känns det som att man står inför ett avgörande vägval, där ny teknik och nya tankesätt öppnar upp för oanade möjligheter. Martin Hultman undersöker i Den inställda omställningen hur ett decentraliserat och förnybart energisystem i Härnösand under 1980-talet samskapades med nationell energi- och miljöpolitik. Denna välgrundade och nyskapande analys skapar en bredare förståelse gällande avgörande vägval som är minst lika aktuella idag som de var då. Med ett posthumanistiskt perspektiv visar Hultman på möjligheterna till att ställa om våra energisystem i hållbar riktning. Det är viktig läsning för politiker från alla läger som tar miljöfrågorna på allvar och forskare som vill fördjupa insikten om energipolitik.” (Erland Mårald, professor i idéhistoria)

Martin Hultman är doktor i teknik- och social förändring. Han har tidigare publicerat flertalet tidskriftsartiklar inom energi- och miljöområdet samt böckerna Discourses of Global Climate Change, Posthumanistiska Nyckeltexter och avhandlingen Full gas mot en (o)hållbar framtid. För närvarande arbetar han som lektor vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings Universitet

Under stora delar av efterkrigstiden dominerades näringslivet och arbetsmarknaden i Västsverige av industriproduktion. Från slutet av 1960-talet utsattes delar av industrin för en ökad internationell konkurrens och vissa betydelsefulla näringsgrenar rationaliserades eller avvecklades. Därefter blev tjänstesektorn allt viktigare. I denna bok jämförs utvecklingen i den västsvenska regionen med övriga Sverige, med fokus på utbud och efterfrågan på arbetskraft, produktionens sammansättning och sysselsättningsstruktur. En viktig fråga som ställs är om Västsverige följde den nationella utvecklingen, eller om den västsvenska regionen uppvisade regionala särdrag?

Peter Sandberg och Joacim Waara är ekonomhistoriker, verk samma i Göteborg. De har i tidigare forskning behandlat bland annat det svenska näringslivet och arbetsmarknaden under efterkrigstiden

Globaliseringen är en omdiskuterad företeelse. Att världen i en allt snabbare takt har integrerats under senare årtionden genom arbete, handel, resande och internet är ett faktum. Vissa ser med oro på framtiden medan andra har dragit fördelar och ser nya möjligheter. I den här antologin belyser ett antal forskare globaliseringens effekter på arbete, kultur och samhällsliv. Migranters livs- och arbetsvillkor skildras i bokens kapitel om exempelvis gatuförsäljare, arbetskraftsinvandrare och kvinnor inom en globalt växande tjänstesektor. I bostadsområdet Sweden Hills i Japan står faluröda hus på rad och vi lär oss om hur det ”typiskt” svenska blir ”glokalt” och om japansk företagskultur i Dalarna. Annat som tas upp i boken är hur globaliseringen påverkat den svenska modellen och den svenska arbetsmarknaden. Andra teman är miljöns globalitet och ideal om anställningsbarhet.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av samhälls- och arbetslivsfrågor, omvärldsanalys och politik.

Varför ser svensk kulturpolitik ut som den gör? Varför handlar den om just de kulturyttringar och områden som den gör? Hade den kunnat utformas på något annat sätt? För att söka svar på sådana frågor menar Anders Frenander att ett långt historiskt perspektiv är upplysande.

I denna utvidgade och delvis omarbetade upplaga analyserar Frenander hur man på en övergripande nivå diskuterat svensk kulturpolitik fram till riksdagsbeslutet 2009. Till grund för undersökningen ligger partiernas kulturpolitiska program, deras tidskrifter, debattböcker och debattartiklar samt statliga utredningar med mera. Materialet granskas med en diskursanalytisk metod insatt i en större teoretisk ram avseende det svenska folkhemmet, betraktat som en hegemoni i Gramscis mening. När folkhemmet etablerades på 1930-talet sattes för lång tid framöver gränserna för politikens vägar. I hög grad gällde detta kulturpolitiken och kan förklara varför den, när den etablerades på 1960-talet, kom att kretsa kring ett konventionellt borgerligt finkulturbegrepp. Bokens historiska synsätt och kronologiska upplägg åskådliggör varför dagens kulturpolitik ser ut som den gör.

Anders Frenander är idéhistoriker och professor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Nuförtiden är det olagligt för svenska företag att sluta sig samman i karteller. De företag som bryter mot förbudet riskerar att dömas till hundratals miljoner kronor i böter. Så har det inte alltid varit. Under stora delar av 1900-talet var organiserad samverkan ett naturligt inslag i det svenska näringslivet. Karteller ansågs rent av vara samhällsekonomiskt gynnsamma. Syftet med den här antologin är att skapa ökad kunskap om fenomenet karteller. Här granskas den svenska kartellhistorien från en rad synvinklar. Det görs bland annat nedslag i en rad branscher som var särskilt kartelliserade, såsom cementindustrin, stålindustrin och livsmedelsindustrin. Vidare studeras de politiska partiernas historiska och nutida ställningstaganden i kartellfrågan. Här finns också ett avsnitt som handlar om det kartellregister som upprättades för att få bättre koll på kartellernas utbredning. Dessutom görs en analys av några av de kartellstrategier som arbetsmarknadens parter använt sig av genom historien.

Vem vill och vem kan opponera sig emot åtgärder som sägs leda till högre effektivitet eller till innovation och tillväxt? Överallt i offentligt finansierad verksamhet tvingas anställda förändra sitt sätt att arbeta, och ofta med begränsad hänsyn tagen till hur verksamheternas övergripande kvalitet påverkas. Sjuksköterskor, lärare, forskare, med flera har fått en ny rollmodell att förhålla sig till: Den teoretiska konstruktionen marknaden, som utlovar effektivast möjliga sätt att ta fram de varor och tjänster det finns ett behov av.

I den här boken tar författarna oss med bakom marknadsfasaden och belyser de kraftiga förenklingar av det ekonomiska landskapet som det rådande effektivitets- och innovationsparadigmet bygger på. Vi får se hur en modell som vilar på antagandet att det inte utvecklas någon kunskap på marknaden underligt nog har tagits som rättesnöre för att skapa effektiva skolor, universitet och andra skattefinansierade organisationer. Vi får härigenom en förklaring till varför effektivisering i offentlig sektor så ofta leder till simpla besparingar på bekostnad av kvalitet. Och vi får se hur framgångsrika företag inte alls följer det rådande effektivitetsparadigmet utan tvärtom bryter mot den klassiska marknadsidén för att nå högre effektivitet.

Vidare får vi se hur den kompletterande modell som säger att kommersialisering av forskning leder till innovation vilar på antagandet att dessa fenomen är tätt sammanbundna i tid och rum, vilket i verkligheten sällan är fallet. Vi får en förklaring till varför det så ofta är de som spekulerar i innovationsprojekt som kan dra mest ekonomisk nytta av dem. Och vi får se hur forskning, om den skall vara direkt nyttig för företag och organisationer, måste anpassas så mycket till etablerade strukturer att dess förnyelsekraft försvinner Förlorare är inte bara forskningen, utan på sikt också företagen – och samhället i stort.

Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför?

Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ – varför de har ansetts angelägna och önskvärda – liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet.

Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet – Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin – i samarbete med Henrik Lång.

André Oscar Wallenberg founded Stockholms Enskilda Bank, which has become one of Sweden’s major banks, in the mid 19th century. After a banking crisis in 1878–79, two of his sons, Knut and Marcus Sr, managed to restore the family’s sphere. When other banks and investment companies had been seriously hit by two world wars and the intervening collapse of Ivar Kreuger’s enterprises, the Wallenbergs were best fitted for the prosperous post-war era. They soon dominated Sweden’s financial world as well as its expanding export industry.

In Wallenberg – The Family that Shaped Sweden’s Economy, Gunnar Wetterberg traces the history of an outstanding Swedish family. He tells of political complications and financial brainwaves and presents the family’s leading men and their feuds. Wetterberg relates the history of the Wallenbergs as a financial dynasty, intertwined with Sweden’s development into a modern industrial nation. In no other country has a single family had such a strong and multi-facetted position for so many years.

Gunnar Wetterberg, born 1953, is a historian and author, initially a diplomat. Besides heading the 1992 and 1995 Medium-term Surveys at Sweden’s Finance Ministry, he has been a director of the Swedish Association of Local Authorities and Head of the Research & Policy Department at the Swedish Confederation of Professional Associations. He was awarded the Duke Charles Prize for his biography of the Swedish Chancellor Axel Oxenstierna (1583–1654) and the Kunskaps Prize for erudition in 2008. He holds an honorary doctorate at the Arts Faculty of Lund University and is a member of the Royal Swedish Academy of Sciences and the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Also available as e-book. ISBN 978-91-7844-925-5.

Denna bok handlar om den svenska högskolepolitiken under de senaste femtio åren. Utgångspunkten är de sju personer som under perioden 1964–2010 var Universitetskansler. De hade lite varierande funktion i de byråkratiska systemen, men gemensamt var att de alla var med och skapade förutsättningarna för den svenska högre utbildningen och forskningen. Deras bakgrund, erfarenheter och värderingar har påverkat politiken och dess genomförande. Men samtidigt har det hela tiden inom ramen av en varierande statliga universitetspolitik varit ett samspel mellan kanslern som person och den politiska ledningen av universitets- och forskningspolitiken inom regeringen. Det är just det samspelet som är utgångspunkt för den här boken av Lillemor Kim som nu ges ut postumt. Den baseras på arkivmaterial och en rad intervjuer med de tidigare kanslererna och personer i deras omgivning och inte minst på Lillemor Kims egna erfarenheter.

Lillemor kim (1940–2011) verkade under hela sitt yrkesliv som administratör och utredare inom universitets- och högskolesektorn. Hon var verksam på ledande poster vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och dess efterföljare UHÄ samt SISTER (Institutet för studier av utbildning och forskning). Hon var också en av Sveriges första kvinnliga högskolerektorer (vid Mälardalens högskola 1989–1995). Hennes avhandling från 1998 behandlade val- och urvalsprocessen av studenter till den högre utbildningen. Hon är också författare till en rad studier och utvärderingar av olika förhållande inom svensk och internationell högre utbildning.

Lars Brandell som kompletterat Lillemor Kims efterlämnade material har varit universitetslärare och utredare vid UHÄ och Högskoleverket.

Det sägs att det är bra att tänka själv. Men vad betyder det att tänka själv? Är det möjligt? Är det önskvärt? Genom samtal med andra kan man få man tillgång till olika perspektiv, hjälp att se nya lösningar och att kritiskt granska förgivettagna föreställningar. Borde vi kanske därför kräva att slippa tänka själva?

Denna bok handlar om hur lärare tillsammans med elever kan utveckla ett gemensamt tänkande i skolan. Elevers tankar formuleras här som filosofiska frågor med öppna svar vilka behandlas i en så kallad undersökande gemenskap. I boken varvas praktiska exempel med beskrivningar av hur samtal kan planeras och genomföras. I ett inledande kapitel presenteras ett perspektiv på skolans värdegrund som utgår från en problematisering av lärares och skolans dubbla uppdrag, att förmedla grundläggande och specifika värden och samtidigt ge eleverna möjlighet att utveckla egna ställningstaganden och hållningar. Boken innehåller även instuderingsfrågor att arbeta vidare med i lärarlaget eller i studentgruppen.

Boken riktar sig till lärare, lärarstudenter och pedagoger som arbetar med värdegrundsfrågor i skolan. Vår förhoppning är att texterna även ska inspirera coacher och handledare som genom olika organisationer deltar i ett förändringsarbete i skolan.

Utgiven i samarbete med Arvsfonden och Riksteatern.

Innovationer och entreprenörer betraktas ofta som nödvändiga faktorer för att skapa nya företag och marknader. Varumärken har med tiden fått en allt större betydelse i näringslivet, eller kanske är det mer rättvist att säga att vi blivit mer medvetna om deras ekonomiska värde för producenter och deras sociala värde för konsumenter. Denna bok illustrerar att det finns många intressanta forskningsfrågor i skärningspunkten mellan entreprenöriella aktiviteter och uppbyggnaden och vidmakthållandet av välkända varumärken.

Författare: Madeleine Bonow, Marcus Box, Marianne Dahlén, Michael Funke, Karl Gratzer, Ingalill Holmberg, Mats Larsson, Tommy Larsson Segerlind, Mikael Lönnborg, Christine Myrvang, H. Richard Nakamura, Tom Petersson, Frans Prenkert, Paulina Rytkönen, Peter Sandberg, Ingela Sölvell, Christian Widholm och Karin Winroth.

Jag har haft många chefer över mig, men den senaste ville lägga ner min teater för han tyckte att den var dyr och exklusiv. Men väldigt bra, sa han. Jag skrev en artikel. Han stängde teatern. Jag beslöt mig för att få tillbaka den.

Dagboken från åren 2008-2011 handlar om krisen kring Unga Klara och dess återuppbyggnad, men också om vår tids ekonomiska psykos. Ostens text hävdar ifrågasättande, övertygelse och samhällsförändring och de konstnärliga processernas oundgängliga och centrala plats.

Vilka uppdrag ger de folkvalda åt statens myndigheter? I lagarna och statsbudgeten anges många mål för den offentliga verksamheten. Går de att uppnå? Är målen stabila eller föränderliga? Vad betyder regeringsskiftena– och  tidsandan? De officiella målen speglar de långa linjerna i svensk politik. Vad staten vill belyser ett halvsekels utveckling inom ett halvdussin olika områden.

Boken har kommit till inom en av Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupper (MOR), som inventerar forskning kring mål och resultat i offentlig verksamhet.

Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?

I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010 – både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.

Varför har Sverige problem med utbildningen? God utbildning och dålig. Internationella exempel visar genom jämförelser med andra länder vilka förändringar som bör vidtas i Sverige. De goda exemplen hämtas från Finland och länder som Japan och Kina och de dåliga bland annat från ytterområdena till de stora städerna i Frankrike. USA får vara exempel på både god och dålig utbildning. I länder där utbildningen fungerar bra samverkar elevernas ansträngningar, föräldrarnas stöd och lärarnas skicklighet.

Hur ser god utbildning ut rent praktiskt i klassrummet? Exempel ges från matematik, naturvetenskap, historia, svenska och främmande språk. God ämnesinlärning ger samtidigt specifika ämneskunskaper och god förmåga att hantera språket. Systematisk utbildning är speciellt viktig för invandrarelever.

Boken vänder sig till lärare, journalister, politiker och föräldrar.

Inger Enkvist är en välkänd debattör i ämnet med ett flertal verk tidigare publicerade, bland annat som redaktör för de mycket uppmärksammade Feltänkt och Skolan - ett svenskt högriskprojekt.

Naturmagasin har funnits i svensk TV sedan början av 1960-talet. Vid ett första påseende skildrar de svensk natur, men i själva verket iscensätter de högst mänskliga föreställningar om vad natur är, sådant som är naturlikt. Därför är naturmagasinen, från 1960-talets Korsnäsgården till dagens Mitt i naturen, en intressant lins för att studera olika tidsbundna uppfattningar om vad natur är  uppfattningar som är sammanvävda med vad man under olika tidpunkter ansett att en människa ska vara.

Boken undersöker hur djur får genus, vilka sexualiteter som inte skildras i naturmagasinen och varför älgar aldrig tas på allvar. Vi får veta vem som avlöser vetenskapsmannen som expert under 1980-talet och vad det är för likhet mellan kameran och geväret. Vi får också veta vad som händer när naturmagasinen får sin första kvinnliga programledare efter 30 år i etern. Men huvudberättelsen handlar om hur sammanflätad natursyn och maskulinitet är och vilka konsekvenser det har för hur vi sett på och behandlat naturen under 50 år.

Hillevi Ganetz är medie- och genusforskare vid Stockholms universitet. 2004 publicerade hon sin omdebatterade artikel Skogens konung och djurens konung i TV som kritiskt granskade naturfilmers skildringar av djurs familjebildningar och sexualitet. Hon har även publicerat böcker om medier och konsumtion.

Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken – hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten?

I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en ”Bolognaprocess”.

Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ”ökad anställningsbarhet” och politiska målsättningar som ”jämlikhet”, ”jämställdhet” och ”mångfald”.

Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett ”offer”, som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre.

”De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den”, konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.

Biographies on entrepreneurs, industrialists and bankers are essential for our understanding of a dynamic economy. We get a profound apprehension of the micro-based conditions for a welfare economy. Narratives also help us to learn from previous mistakes and successes. Therefore, bio­graphies may facilitate our predicting the future, and, on a personal level, protect us from having a shallow view of our own time and our own lives.

This anthology presents biographies of the financial world. You will meet families and individuals that have made a difference in the economic history of the world, from Alexander Hamilton, the founder of the North American Banking System to some of the greatest financial dynasties in Europe and America in the 21st Century. The anthology also provides a critical comment to the genre and “industry” of bio­graphies.

Business history is an academic discipline that provides comprehensive knowledge about why firms succeed or fail. Some important topics within business history are the relationship between enterprises and economic growth, the development of markets and economic branches, innovations, entrepreneurship, institutions, finance strategies and business culture. All of which is crucial to understand the development and function of enterprises and to explain economic growth or stagnation.

The contributions in this book represent the vast perspectives involved in business history research in Sweden. It highlights the history of small and large enterprises, economic branches and business organisations in a national and international perspective using a multitude of different approaches. The scope and perspectives of the contributions are indeed wide, but the common denominator is that they provide insights, describe, analyze and raise questions about research within the field of business history in Sweden.

Näringslivshistoria i Sverige är en antologi som diskuterar svensk företagshistoria från skilda utgångspunkter och olika tidsperioder. Det akademiska ämnet 'Business History' syftar till att analysera företag och företagande i ett långsiktigt och brett perspektiv. Framför allt vill näringslivshistoria ge oss ny kunskap om exempelvis företagens betydelse för ekonomisk tillväxt, företagandets normer och regler, marknaders utveckling, innovationskraft och entreprenörskap, finansieringsstrategier och företagskultur.

Näringslivshistoria utgår oftast från en bred kontext för att kunna förklara varför företag lyckas eller misslyckas. Särskilt viktigt är relationen mellan företag, marknad och regelverk, vilken är avgörande för förståelsen av företagandets utveckling och funktion och för att förklara ekonomisk tillväxt eller stagnation.

Contributors: Ann-Kristin Bergquist, Carl Magnus Bjuggren, Eva Blomberg, Marcus Box, Oskar Broberg, Karl Gratzer, Ylva Hasselberg, Peter Hedberg, Dan Johansson, Sverker Jonsson, Birgit Karlsson, Tom Kärrlander, Mats Larsson, Tommy Larsson Segerlind, Agneta Lilja, Mikael Lönnborg, Therese Nordlund Edvinsson, Jan Öhrming, Mikael Olsson, Frida Östman, Tom Petersson, Paulina Rytkönen, Peter Sandberg, Fredrik Sandgren, Hans Sjögren, Jari Ström, Sven-Erik Svärd, Kersti Ullenhag, Martin Wottle and Per Wramner.

Detta är en bok om de utmaningar som unga som växer upp på landsbygden och i de mindre städerna ställs inför. Utöver de svåröverskådliga ställningstaganden som alla unga har att brottas med så måste den som vuxit upp på en mindre ort också ta ställning till om det man önskar går att få på hemorten eller om en flytt är vad som krävs. Kan jag få den utbildning eller det jobb jag vill ha om jag stannar? Finns det tillräckligt med utrymme att utvecklas, att bli den jag vill vara, på hemorten? Vilka möjligheter har jag att påverka utvecklingen om jag stannar? Hur kommer jag att ses av andra om jag flyttar? Och om jag stannar?

De ungas erfarenheter och möjligheter formas i hög grad av de vuxna som de möter. Denna bok riktar sig till alla som på något sätt arbetar med lokal, regional och nationell utveckling – forskare, föreningsaktiva, föräldrar, myndighetspersoner m.fl. – som vill öka sin kunskap om livsvillkor, utmaningar och möjligheter för unga på landsbygden och i mindre städer.

In 1971, a group of young people broke into a closed down military area in Copenhagen. It was located not more than a mile from the Royal Danish Palace and the Danish Parliament. Soon, the media published images and reports from the proclamation of the Freetown Christiania, and people travelled from all over Europe to be part of the foundation of a new community.

A 'Christiania Act' passed by a broad parliamentary majority in 1989 legalised the squat and made it possible to grant Christiania the right to collective use of the area. However, this was reversed under the Liberal-Conservative government in 2004, when the parliament decided on changes in the 1989 Christiania law. The Freetown has refused to give up its collective use of the property, so it remains highly contested.

Around 900 people live in Christiania today. It is governed through a de-centralised democratic structure, whose autonomy is strongly contingent on the Freetown's external relations with the Danish government, the Copenhagen Municipality, the Copenhagen Police and to organised crime in connection with the cannabis trade.

This book brings together ten researchers from various disciplines: Sociology, Anthropology, History, Geography, Art, Urban planning, Landscape architecture and Political science to bring their own reflections on the unique community that is Christiania. In the introductory chapter, the editors provide an overview of the research that has been done on the settlement from the early 1970s to the 2000s.

Vid mitten av 1900-talet seglade kärnkraft upp som en möjlig kraftkälla, en energiform som först väckte stora förhoppningar och så småningom även fruktan. Drömmen om den energisnåla bridreaktorn inleddes på 1940- och 50-talen som en närmast utopisk vision av en kärnkraft som skulle vara modern, billig och praktiskt taget outtömlig. Bridreaktorerna skulle laddas med plutonium från de svenska tungvattenreaktorerna och bilda ett högteknologiskt energisystem som skulle ge Sverige fördelar i den internationella konkurrensen.

Men det blev inte några storskaliga bridreaktorprogram i västvärlden. En rad faktorer av teknisk, ekonomisk och politisk natur gjorde att utvecklingen tog andra vägar. Trots det fungerade bilden av bridreaktorn som framtidsvision inom kärnkraftsutvecklingen. Den sågs som en lösning på de råvaruproblem uranreaktorerna tampades med – men utvecklades så småningom till en skräckbild. I Visionen om outtömlig energi följer vi en teknik som under många år, trots att den inte slog igenom industriellt, påverkade teknikutvecklingen, energipolitiken och miljödebatten.

Maja Fjæstad är civilingenjör och teknik- och vetenskapshistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskaphistoria vid KTH.

Nätpoker och andra spel på internet har blivit populära bland unga. Många spelar bort mycket tid och pengar. Även sportvadslagning, spelautomater och dataspel skapar problem.

Projektet Syna korten är en insats mot spelproblem bland unga i Göteborg. Syna korten har i sitt förebyggande arbete nått ut till tusentals ungdomar. I en självhjälpsgrupp har projektet gett stöd till många unga spelberoende och deras anhöriga.

Boken beskriver och analyserar Syna kortens banbrytande arbete. Vi får en bild av spelproblem bland dagens unga. Vi får veta hur Syna kortens föreläsare gör för att fånga ungas uppmärksamhet och få dem att ta till sig budskapet om spelandets risker. Läsaren får också en unik inblick i hur en självhjälpsgrupp fungerar och en levande och detaljerad skildring av vilket stöd som den ger till deltagarna.

Boken är riktad till alla som är intresserade av socialt arbete, beroendeproblem och ungdomsfrågor.

I denna bok porträtteras ett antal kvinnor som varit statsråd i UD, karriärdiplomater och politiskt rekryterade diplomater. Porträtten berättar om betydelsefulla insatser i stationeringsland och i hemmaförvaltning. Här presenteras även personerna bakom yrkesroll och yrkesutövning och deras drivkrafter och mål för arbetet.

Boken ger också nya insikter om villkoren för svensk diplomati i allmänhet.

Jag har lärt mig mycket av dessa pionjärer i svensk diplomati under 1900-talet. Boken om dem rekommenderas varmt inför tvåtusentalets utmaningar. (Margot Wallström

Den här boken handlar om svensk handikappolitik, som sedan tidigt sjuttiotal är en del av den generella välfärdspolitiken. Det är ganska tyst om handikappfrågorna i dag. De är politiska, men möter inte något stort politiskt eller medialt intresse.

Boken bygger till stora delar på intervjuer med Birgitta Andersson, Barbro Carlsson, Folke Carlsson, Vilhelm Ekensteen, Bengt Lindqvist och Lennart Nolte. De har alla haft ledande positioner i handikapprörelsen och varit med och banat väg för den handikappolitik vi har i dag. Här blickar de tillbaka på det skeende de själva varit med om att utforma och ger sina tankar om varför det blev som det blev. Dessutom invervjuas några forskare om välfärdspolitik och funktionshinder.

Varför har vissa av handikapprörelsens kamper lyckats och andra inte? Varför har samhället gjort ett bra jobb på en del områden, men inte på andra? Varför står så många fortfarande utanför arbetslivet, fast det har varit en av rörelsens viktigaste frågor i mer än ett halvt sekel? Varför är det så mycket mer intressant att diskutera vad tillgänglighet skulle kosta än att fundera på otillgänglighetens pris i ett modernt samhälle? Och varför ifrågasätts den personliga assistansen ständigt och jämt?

Malena Sjöberg är frilansjournalist med djup kunskap om handikappfrågor.

Socialdemokraterna har som statsbärande parti ställts inför stora utmaningar på säkerhetspolitikens område. Svåra beslut måste fattas under andra världskriget. Det kalla kriget gjorde det inte lätt för ett neutralt land att navigera rätt. Det stora engagemanget för tredje världen fick sitt genombrott under Olof Palmes tid. Denna bok är Socialdemokraternas 75-årspresent till Ingvar Carlsson, som själv varit inblandad i många svåra och viktiga beslut.

Frivillighetens ansikten är på sitt sätt berättelsen om en ny tid på gott och ont. Utifrån konkreta exempel från två klassiska välfärdsstater, Sverige och Norge, med många gemensamma beröringspunkter visas hur en på nordliga breddgrader exotisk växt slagit rot i den kommunala förvaltningsfloran. Eftersom den främmande blomman inte låter sig inordnas i kända botaniska system kallas den kort och gott för Den nya frivilligheten. Här står begreppet för en i båda länderna växande ambition hos kommuner att, med eller utan frivilligorganisationers medverkan, mobilisera medborgare för frivilliga insatser på det sociala området.

Frågan är långt ifrån oproblematisk. Är frivilligtrenden räddningsplankan för en fortsatt demokratisk utveckling? Eller är den uttrycket för en folkhemsideologi i
upplösning? Är orden om civilsamhällets förtjänster bara en potemkinkuliss för att dölja en krass ekonomisk verklighet? Svaren är inte entydiga från de praktiker, fackrepresentanter och forskare som denna text utgår ifrån. Ett är dock säkert: Att försöka vrida klockan tillbaka är lika ogörligt som att hälla nytt vin i gamla vinsäckar. Vi står inför en utveckling som måste mötas med öppna ögon.

Hans Nordén är frilansjournalist och författare med vårdfrågor, socialpolitik och civilsamhället som huvudinriktning. Han har skrivit ett femtontal böcker. Bland tidigare utgåvor märks Änglar och demoner – röster om psykiatrireformen (2001) och Karriärstegen – Utbildning och utveckling för personal i äldreomsorgen (2004), Fri och villig – om ideellt arbete i välfärdslandet (2006) och Kunskap att hämta – brukarmedverkan för en bättre psykiatri (2008).

Vad kan det innebära att leva i kunskapssamhället? Upplysningstanken bygger på föreställningen att kunskap är något som skänker individen frihet, något som emanciperar oss och gör oss till fullvärdiga människor. Just nu ses kunskap snarare som något som ska skapa tillväxt och som något som lägger grunden för en global tävlan. Blir det någon skillnad när denna kunskapssyn läggs till grund för politiken i stället för upplysningstanken?

Den här essäsamlingen handlar om de svenska universitetens förändring under det senaste decenniet: om politiska reformer, nya ideologier och vetenskapens enorma legitimitet. Den handlar också om det svenska samhällets utveckling från ett samhälle som hyste ett kollektivt förtroende till formella institutioner, till ett samhälle som i allt högre grad bygger på personliga nätverk och på marknadsmekanismen, ofta i kombination. Allt mer utbildning – allt mindre kunskap. Allt fler professioner – allt mindre professionalitet. Allt snyggare skal – allt mindre kärna. Boken är tänkt som ett försvarstal för systemförtroende, men också för det utrotningshotade professionella omdömet. Den innehåller ett antal texter skrivna av författaren mellan 2001 och 2009. De flesta av dem är tidigare publicerade men tre av dem är ej tidigare utgivna.

Ylva Hasselberg är ekonomisk-historiker, verksam vid Uppsala universitet. Hon har under de senaste tio åren varit aktiv i kulturdebatten, framför allt i frågor som rör forskningspolitik och universitetens utveckling.

Utbildning framstår i dagens debatt som en ödesfråga. En hög formell utbildningsnivå hos befolkningen ses som en garant för att dagens och morgondagens tillväxtproblem skall kunna lösas. Samhället gör därför stora satsningar på formell utbildning.

Det har dock visat sig finnas en diskrepans mellan samhällets ansträngningar och de önskningar som delar av befolkningen bär på. Dessa väljer nämligen andra former för att inhämta den kunskap de behöver för att förverkliga sina aktuella livsprojekt.

I den här boken pekas därför på behovet av att bredda perspektivet på vad utbildning och studier kan vara. Genom att lyfta fram icke-formella och informella studieformer vid sidan av de formella sätts fokus på det livslånga lärandet. Ambitionen är att skapa större förståelse för individens val och icke-val och ställa frågan om andra former av studier är väl så viktiga som de formella. Kanske kan vi i samspelet mellan formella, icke-formella och informella studieformer hitta nya lösningar på mångas utbildningsbehov.

Forskare inom historia, kulturgeografi, pedagogik och sociologi medverkar i boken.

Ämbetet som statsminister har förändrats på olika sätt under de sextio år som gått sedan Tage Erlander utnämndes hösten 1946 till dess att Göran Persson avgick hösten 2006. En redan förut stor arbetsbörda har ytterligare ökat och en redan förut central ställning har blivit ännu mer framträdande. Man talar om en ”presidentialisering” av ämbetet som statsminister.

I denna bok lämnas först en redogörelse för utvecklingen fram till efterkrigstiden. Porträtt tecknas därefter av de sex politiker som under denna tid verkade som statsminister i minst tre år. De sex är Tage Erlander med sin rekordlånga tid i ämbetet på 23 år samt Olof Palme, Thorbjörn Fälldin, Ingvar Carlsson, Carl Bildt och slutligen Göran Persson med sina dryga tio år.

Den bild som förmedlas av dessa statsministrar baserar sig på tidigare forskning och memoarer, på samtal med dem som varit med och på Olof Ruins egna intryck. Han har känt flera av dessa statsministrar nära. Boken ger en fängslande och personligt präglad insyn i det som varit.

Olof Ruin innehade Lars Hiertas professur i statsvetenskap vid Stockholms universitet 1976–93. Han är också en uppmärksammad samhällsdebattör. I sin forskning har han i huvudsak sysslat med centrala politiska institutioner, organisationer och personer.

Bokens övergripande tes är att det finns ett samband mellan den europeiska blicken och diskussionerna om det kommunala självstyrets värden. Det lokala självstyret blir en kontroversiell fråga när idéer formuleras som är hämtade från Europa och bär andra perspektiv än de som är förhärskande i Sverige. Då ifrågasätts och utmanas den svenska traditionen av statskontroll. Då tänks nya tankar, då ser man andra möjligheter. Statsperspektivet ställs mot ett kommunperspektiv.

Idag har det kommunala självstyret åter blivit ett omstritt begrepp. I vilken grad skall kommunerna själva avgöra vad de skall ägna sig åt och i vilken utsträckning skall de utföra vad staten ålägger dem? Vilka värden skall det kommunala självstyret hävda? För att förhålla sig till sådana frågor krävs kunskap om vilka det kommunala självstyrets värden är, hur de historiskt har vuxit fram och vilka traditioner de knyter an till. För första gången görs här en undersökning av det svenska kommunala självstyrets värden från dess början och fram till våra dagar. Boken ställer frågor om hur dessa värden diskuterats och förändrats men också hur förbindelserna till den europeiska idéutvecklingen har sett ut.

Mats Andrén är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och är även verksam vid Centrum för forskning om offentlig sektor/CEFOS. Under senare år har han gett ut Att frambringa det uthärdliga. Studier till idén om centraleuropa (Gidlunds, 2001) och Mellan deltagande och uteslutning: det lokala medborgarskapets dilemma (Gidlunds, 2005).

För många migranter utspelar sig vardagslivet på flera platser samtidigt. Relatio-ner och familjeekonomi, livsmål och identiteter formas inom ett socialt samman-hang som spänner över nationsgränser. Genom transnationella relationer knyts geografiskt skilda världar ihop och blir i många fall ett ”hemland” som består av flera platser. Globala familjer handlar om samspelet mellan migranters liv i Sverige och de globala gemenskaper de ingår i.

Familj och släktskap utgör grunden i de flesta transnationella nätverk. Vad är det som gör att släktskap kan hålla samman människor över tid och rum? Globala familjer ger svar på detta med ett antal etnografiska studier som utgår från mig-ranters egna erfarenheter och perspektiv. Boken visar hur nära familjerelationer skapas geografiska avstånd till trots, men också hur människor försöker hantera de komplexa och ibland motstridiga krav som transnationella liv innebär.

Med en antropologisk utgångspunkt ger boken inblickar i och knyter samman två teoretiska inriktningar av hög aktualitet; den ena handlar om transnationell migration, den andra rör samtida forskning om familj och släkt.

Vilken uppgift har universiteten egentligen? Om forskning och högre utbildning ska bidra till sociala och ekonomiska framsteg, hur ska då verksamheten bedrivas och universitetet utvecklas för att bästa uppnå dessa mål? Ska det vara på sina egna premisser eller under ledning av stat och näringsliv?

Såväl praktisk nytta som mätbarhet har blivit centrala frågor i diskussionen om universitetets framtid. I både grundutbildningen och forskarutbildningen har medelstilldelningen kopplats till resultat i form av genomgångna kurser och examensfrekvens. Även kvaliteten på forskning börjar alltmer mätas i kvantitativa termer, exempelvis i antal publikationer, viktning av publikationsvärde som premierar många mindre forskningsansatser, utlåningsfrekvens som mått på en boks värde för universitetsbibliotek, extern finansiering som bevis för forskningens potential etc. Förbättringar blir härmed en fråga om att öka produktiviteten och inte en fråga om vad som produceras.

Vad som återstår att fråga sig är vad vetenskapens huvudmål är och hur vi bäst ska leva upp till det? Ska universitet karakteriseras av oberoende eller nytta? Finns det något i den högre utbildningens idé utöver omvärldsanpassning och praktisk yrkesträning? Vilka konsekvenser har marknadstänkande, politisk styrning och avnämarkrav för hur vi uppfattar vetenskap, hur den professionella identiteten formas och verksamheten organiseras? Reclaim the Science! ställer och försöker besvara dessa viktiga, för att inte säga akuta, frågor.

”Bäste Broder!” studerar tre nyckelbegrepp i det svenska näringslivets utveckling sedan sekelskiftet 1900 – nätverk, entreprenörskap och innovation. Hur förklarar vi de stora framgångar som ett stort antal exportorienterade företag haft och som än idag i hög grad präglar det svenska näringslivet? Och är nätverk verkligen alltid en positiv faktor i företagandet?

I bokens första del görs en ingående beskrivning och analys av begreppet nätverk och dess relation till entreprenörskap och innovation. Nätverk är idag mer aktuellt än någonsin och används ofta som en universallösning på företagens problem. Vi vill dels renodla det teoretiska begreppet nätverk, dels ifrågasätta den alltför positiva klang som nätverk fått i diskussionerna kring företag och företagande.

I bokens andra del fördjupar nio forskare från fyra svenska universitet de teoretiska diskussionerna och visar konkret vilken betydelse personliga nätverk haft inom svenska storföretag och organisationer och för de elitgrupper, familjer och individer som varit en del av dessa nätverk.

Boken vänder sig till dig som vill ha en aktuell och fördjupad bild av den teoretiska diskussionen kring begreppet nätverk och som är intresserad av det svenska näringslivets utveckling.

Medverkande författare: Fredrik Andersson, Carina Gråbacke, Ylva Hasselberg, Mats Larsson, Tom Petersson, Therese Nordlund, Hans Sjögren, Kalle Westberg, Sven Widmalm.

Vi lever i en värld, som både växer och krymper. Allt fler människor rör sig över större avstånd och har långväga kontakter. Medierna påverkar vardagslivet med kunskaper, erfarenheter och värderingar, som inte har vuxit fram i närmiljön. Över några decennier kan den ökande rörligheten och informationsteknologin komma att påverka våra samhällen lika grundläggande, som järnvägen och bilismen har gjort.

Vad kommer detta att innebära för platser och människor?
Kommer utvecklingen att gå i riktning mot snabbare centralisering eller mot växande, utspridda stadsregioner?
Kommer lokalsamhället att försvagas eller kan de nya impulserna på olika sätt bidra till att stärka det lokala?
Dessa och närliggande framtidsfrågor behandlas i denna bok.

Helena Kåks är etnolog och doktorand vid institutionen för Studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Erik Westholm är forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier och professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna.

De senaste 15 åren har sett en renässans för forskning om den samhällssektor som varken är stat eller marknad. I viss mån är denna förnyelse kopplad till ett nytt teoretiskt och diskursivt utrymme som skapats i såväl svensk som internationell forskning. Lite förenklat kan man beskriva denna förändring som en övergång från en äldre svensk tradition där folkrörelser stått i centrum till en nyare där det civila samhället kommit att bli ett grundbegrepp. Det civila samhället är kort sagt summan av de sociala aktiviteterna i fältet mellan offentlig sektor och marknad.

Den här boken presenterar 19 av de sammanlagt dryga 60-tal svenska doktorsavhandlingar från 2000-talet som på olika sätt behandlar det civila samhället eller delar av detta. De nydisputerade forskarna presenterar avhandlingsarbeten och placerar in den egna analysen i detta nya forskningsfält, där några av nyckelorden blivit civilsamhälle, socialt kapital, frivillig sektor/ideell sektor, frivilliga organisationer, sociala rörelser och NGO’s.

Hösten 2003 bildades Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället. Gruppen ska kartlägga och initiera ny forskning inom området. Den har tidigare utgivit antologin Civilsamhället. Några forskningsfrågor (2005) och står även bakom Det civila samhället som forskningsfält.

”Över blockgränsen” behandlar den dramatiska period i svensk inrikespolitik i slutet av 1990-talet, då centerpartiet och den socialdemokratiska regeringen samarbetade ”för att rädda landet”. Det var första gången en svensk regering stödde sig på ett oppositionsparti utan att bilda koalition. På så sätt genomfördes den största budgetsaneringen i mannaminne. I den här boken ger huvudpersonerna, bland dem statsminister Göran Persson och förre centerledaren Olof Johansson, sin syn på vad som hände.

Radiojournalisten Arvid Lagercrantz ställer frågorna.

Genom 1800- och 1900-talen har det nationalstatliga idealet varit normerande för Europas samhällen. Nation och stat har knutits samman med medborgarskap och demokrati. Idag ter sig detta inte lika självklart och under det senaste årtiondet har vi sett en framväxt av fördjupade samarbeten på andra nivåer än den nationalstatliga.

Den här boken tar fasta på två ideal som har avgörande betydelse i dagens samhälle och som båda är kontroversiella. Det ena idealet är medborgarskap och det andra är betydelsen av lokalsamhället, som framträder både som ett svar på önskemål om fördjupad och mer levande demokrati och som en motvikt till storskalighet och globalisering.

De studier som här presenteras vill bidra till att kasta ljus över samtidsaktuella problem. Avsikten är också att visa det nära sambandet mellan idéer om medborgarskap och lokalsamhälle, liksom att de har en gemensam historia genom 1800- och 1900-talen. Denna nära relation fångas i den här boken med begreppet lokalt medborgarskap.

Begreppet fångar också den svåra problematik som handlar om deltaganden och uteslutningar. Närhelst det talas om medborgarskap väcks frågan vilka som skall innefattas av det. I det lokala sammanhanget blir denna svårighet speciellt tydlig. Här förväntas det medborgerliga deltagandet i gemensamma angelägenheter äga rum, men i den lokala gemenskapen sker också uteslutningarna.

Nu endast tillgänglig som e-bok: ISBN 978-91-7844-434-2.

Svensk språkutbildning var kring 1970 en av världens absolut bästa. Ökande internationella kontakter borde betyda att språkutbildningen vore i en ännu bättre situation idag, men så är det inte. Vad har hänt? Krav på betyg i andra främmande språk än engelska har tagits bort i de flesta sammanhang, språken behandlas på gymnasieskolan som en sorts tillvalsämnen bland många andra, och sparkrav har lett till gruppsammanslagningar och timreduktion.

Trängd mellan politik och pedagogik beskriver de förändringar svensk språkutbildning genomgått efter 1990 och pekar på hur beroende olika nivåer är av varandra, från grund- och gymnasieskola till högskolans språkinstitutioner och lärarutbildningar.

Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet och skoldebattör. Hon har tidigare publicerat Feltänkt. En kritisk granskning av svensk utbildningspolitik, Skolan – ett svenskt högriskprojekt samt Utbildning, utbildning och åter utbildning. Vad Sverige kan lära av de engelska skolreformerna.

Denna bok grundar sig på intervjuer med tjugo katolska ungdomar, som bestämt sig för att ta sin tro och kyrkotillhörighet på ett hängivet allvar. Framför allt handlar den om vad ett sådant ställningstagande innebär för dem i det svenska samhället, där livsstilen och de allmänna värderingarna ligger långt från de katolska. Hur integrerar man i sin person och sitt liv två olika världsuppfattningar och moralsystem?

Problemet kan också ses från motsatt håll. Hur lyckas samhället integrera personer som ger uttryck för en annan livsåskådning? När man diskuterar sådana frågor i Sverige, är utgångspunkten ofta en fråga om ”främmande” värderingars och traditioners berättigande och möjligheten att tillämpa dem i den svenska omgivningen. I det svenska samhället, och kanske i synnerhet i den svenska skolan, är det problematiskt att ha avvikande moraluppfattningar. Skolan skall enligt läroplanen bygga på ”den etik som förvaltats av kristen tradition”. Men elever som i allra högsta grad är representanter av en kristen tradition men som gör en annan tolkning av t.ex. människolivets okränkbarhet än vad man automatiskt gör i Sverige, möter inte en genuin diskussionsmiljö utan blir uteslutna från början. Man kan reflektera över var och på vilka grunder gränsen mellan det gångbara svenska och det icke-gångbara främmande dras och varför självklarheter är så självklara.

I den antika myten stjäl Prometeus elden från gudarna och ger den till människorna. Människorna får värme och kan tillverka ting som ökar deras välfärd. Som straff tas Prometeus till fånga av Zeus och kedjas fast högt uppe bland Kaukasus bergstoppar, där rovfåglar under trettiotusen år äter av hans lever.

Det kulturella dilemma som kärnavfallet ställer oss inför är gammalt. Det som ger välfärd och framsteg är samtidigt hotfullt och ställer människan inför svåra avgöranden. Vi har tillägnat oss en energikälla som är förknippad med stora faror och hot om lidanden. Avfallet är farligt i sig, det har nära koppling till kärnvapenproduktion, på så sätt att upparbetning av avfallet ger upphov till rent plutonium. Den lösning som föreligger är att placera avfallet djupt ner i berget där det kan ligga säkert och utan fara för människor till dess radioaktiva strålning avklingat. Den tidsperiod under vilken faran består är lång, det räcker här inte med de trettiotusen år av lidande som Prometeus hade framför sig, utan om etthundratusen år.

Den här antologin handlar om kärnavfallsfrågan – en samhällsfråga som är kontroversiell och får konsekvenser för politik och värderingar. Antologin försöker identifiera och precisera centrala utmaningar för den kommande hanteringen av kärnavfallet samt peka ut angelägna uppgifter för vidare forskning.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond tillsatte under 2004 en områdesgrupp för att stimulera och initiera forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap. Bakgrunden till gruppens tillkomst är behovet av långsiktigt bedriven forskningsverksamhet som kan bidra till kunskapsutveckling inom detta, för alla medborgare, organisationer och partier, viktiga område.

Det första konkreta uttrycket för gruppens verksamhet har också kommit att rikta ljuset på problem som sammanhänger med ”Lokalt självstyre, likvärdighet och effektivitet” som blev titeln på gruppens första utåtriktade seminarium, vilket ägde rum i riksdagshuset den 11 februari 2005.

Tanken är att föreliggande bok skall verka som stimulans i den nu pågående samhällsdebatten om den lokala och regionala självstyrelsens nya villkor. Bidragen i boken skall förhoppningsvis verka som stimuli för nya forskningsansatser inom områdesgruppens verksamhetsfält.

Den ideella sektorn har spelat en viktig roll i det svenska samhällets utveckling alltsedan associationernas och de klassiska folkrörelsernas födelse under 1800-talet. Under 1900-talet har de ideella organisationerna varit viktiga i uppbyggnaden av välfärdsstaten. De utgör fortfarande en viktig del av det som numera, inspirerat av internationell forskning och debatt kallas för det civila samhället, det vill säga området mellan offentliga samhällsinstitutioner (stat, landsting, kommuner etcetera) och näringslivets aktörer.

Den svenska forskningen om civilsamhället har vuxit sig så stark att den nu bedöms ha möjligheter att förnya svensk humaniora och samhällsforskning. Det är i den andan som de elva medlemmarna i Riksbankens Jubileumsfonds Områdesgrupp för forskning om civilsamhället här reser ett antal frågor som gäller det civila samhället i relation till bland annat välfärdsstat, demokrati, individualisering, tillväxt, entreprenörskap, styrning och globalisering.

Omsorg är ett diffust och svårfångat begrepp som berör många människor. Inom den kommunala omsorgen arbetar människor med att utföra omsorg på olika nivåer. Politiker, tjänstemän, undersköterskor och vårdbiträden ger omsorg utifrån olika förutsättningar och med olika kunskaper. Omsorg är även en teoretisk kunskap som lärs ut på vård- och omsorgsutbildningar på gymnasier och högskolor. Eftersom omsorg är så mångfacetterat och svårt att ringa in behövs en ständigt pågående diskussion om vad omsorg är och hur den ska utföras. Denna diskussion behöver föras utifrån olika perspektiv på många olika nivåer i samhället.

Att vara i omsorgens mitt belyser omsorg utifrån olika perspektiv med tyngdpunkt på hur den formuleras och utformas i det senmoderna samhället. Omsorgens plats i marknadsekonomin, dess koppling till moral och kvinnlighet, omsorg i konsten samt gerotranscendens som en väg till god omsorg lyfts fram i de fem essäerna. Berättelse, bild och dikt belyser omsorg på olika sätt och inom olika sammanhang. Den röda tråden i antologin består av att omsorgens olika innebörder och villkor diskuteras.

How is cultural science affected by the shocking attacks on World Trade Center and Pentagon on september 11, 2001? In what ways do the events of september 11 illustrate and bring to the fore important aspects of the concepts ’culture’, ’security’ and ’sustainable social development’?

The Bank of Sweden Tercentenary Foundation’s sector committee for research on culture, security and sustainable social development here offers the reader a multifaceted image of the problems surrounding september 11, and at the same time illustrates how important it is to build up a more integrated knowledge of the complex ties between these concepts.

The anthology is an interdisciplinary attempt at discussing urgent problems in society and science, with contributions from such varying topics as anthropology, ethnology, sociology, geography, political science, the science of religion, ethics, peace research, growth research and human ecology.

Det svenska sociala landskapet målas om i allt snabbare takt. Färgen hinner knappt torka innan nya bilder målas över de gamla. Men historielösheten står alltid på lur när nya riktlinjer dras. Ändå är frågorna idag märkligt lika dem som ställdes vid den tid som den här boken huvudsakligen uppehåller sig vid – 1960- och 70-talen.

Det började när missbrukarna, fångarna och psykpatienterna organiserade sig tillsammans med vårdradikalerna. R-förbunden (RFHL, KRUM, RSMH och ALRO) bildades och Pockettidningen R kom ut som det gemensamma språkröret. Fältropen löd: Bort med auktoriteter! Makt åt klienterna! Riv fängelser och mentalsjukhus! Slopa tvånget! Orsaken bakom utslagningen, menade vi, var ett orättfärdigt och förtryckande samhälle.

Vad hände med kraven som ställde till ett sådant rabalder? Har de gått i graven eller lever de kvar? I När botten stack upp finns mycket att lära för dem som också idag vill kämpa för solidaritet med de sämst ställda.

Medverkande författare: Monica Adamson, Stig Edling, Helena Frykstrand, Per Gahrton, Lars Grip, Leif Holgersson, Thomas Mathiesen, Cecilia Modig, Hans Nestius, Thomas Nordegren, Ingmarie Sandberg, Willie Sannegård, Sten Schön, Lasse Strömstedt, Maria Ståhlnacke, Henrik Tham, Sonja Wallbom, Kerstin Vinterhed, Björn Wrangsjö.

'Jag har läst När botten stack upp i manus. En spännande och intresseväckande skildring inifrån och utifrån av 1960- och 1970-talens solidaritetsarbete inom de olika R-förbunden. Boken ger perspektiv på 40 år av social samhällshistoria med fokus på erfarenheter från då, sedda ur dagens perspektiv. Klart intressanta och meningsfulla texter, en bok som bör vara mycket värdefull för bl.a. olika sociala utbildningar och för alla med ett socialt engagemang.' (Ann Helleday – psykolog och universitetslektor vid Institutionen för Socialt arbete, Stockholms univ.)

'Ett 20-tal mycket erfarna R-förbundsaktivister formulerar i denna bok sina personliga reflektioner från den tidens kamp för humanitet och människovärde. Den sociala och psykiska utslagning som var aktuell då har än större aktualitet i dagens samhälle. Och i samma takt tycks medkänslan och engagemanget för det 'fula lidandet' ha tunnats ut. I boken finns mycket att lära för dem som också idag vill verka för solidaritet med de sämst ställdas mänskliga rättigheter och ett värdigt liv.' (Barbro Lennéer-Axelson – psykolog och universitetslektor vid Institutionen Socialt arbete, Göteborgs univ.)

Under Tony Blairs tid som premiärminister har man i England sett utbildningen som det viktigaste inrikespolitiska området och en rad reformer har genomförts. Systemet med noggranna kursplaner, testning och rapportering av resultat har stärkts, och skolornas resultat redovisas öppet. Reformerna baseras på övertygelsen att kunskapsinhämtande och omsorg inte står i motsats till varandra och att elever från hem utan studievana är de som vinner mest på den nya inriktningen. Allmänhetens intresse för skolan har också stärkts påtagligt, och media rapporterar allt fler positiva nyheter och inte bara problem.

Genom en fokusering på skolan som kunskapsproducent har man lyckats vända den nedåtgående trend som den engelska undervisningen uppvisat sedan 60-talet. I de senast genomförda undersökningarna av elevernas förståelse i modersmål, matematik och naturvetenskap ligger England för första gången på decennier i topp bland de västerländska länderna. Sverige har all anledning att se närmare på och lära av det som skett i engelsk utbildning.

Utbildning, utbildning och åter utbildning följer upp den nyligen utgivna och mycket uppmärksammade Skolan – ett svenskt högriskprojekt, som var en kritisk granskning av situationen i den svenska skolan.

Talmansämbetets utveckling kan ses i ljuset av parlamentarismens förankring i vår konstitution. Enligt regeringsformen är riksdagen folkets främsta företrädare och därmed även den första statsmakten. Det har givit talmannen, både utåt och inåt, en mera framträdande position.

Talmannens uppgift är att leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. I och med 1974 års regeringsform övertog talmannen statschefens uppgift att utse statsminister. Härigenom har talmannen den ledande rollen vid regeringsbildningen.

Under rubriken ”Från Henry Allard till Birgitta Dahl” belystes utvecklingen av talmannens förändrade roll efter det att enkammarsystemet infördes i den svenska författningen vid ett seminarium i Sveriges riksdag den 22 oktober 2003. Föredragen och det efterföljande panelsamtalet under professor Christer Jönssons ledning presenteras i denna bok.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond inrättades genom ett beslut i riksdagen den 2 december 1964. Fonden började sin verksamhet vid en tidpunkt när Sverige just fått sitt femte universitet och stod på tröskeln till de följande decenniernas snabba expansion av FoU-sektorn. Genom riksdagens beslut om utskiftningen av löntagarfonderna 1993 erhöll fonden en donation för kulturvetenskaplig forskning, vilket innebar en betydande förstärkning av dess resurser.

Stiftelsens styrelse beslutade år 2002 att ingående låta utvärdera den forskningsstödjande verksamheten med tyngdpunkt på tiden efter 1989: Har anslagen varit brett fördelade mellan olika områden? Har fonden stött stora långsiktiga program? Hur ser forskningssamfundet och universiteten på fondens roll och verksamhet?

Utvärderingen har gjorts av professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, Thora Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo, med professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, som sekreterare. Deras rapport innehåller iakttagelser och förslag rörande alltifrån fondens övergripande forskningspolitik till hantering av projektansökningar. Rapporten bidrar till diskussionen om samspelet mellan å ena sidan statens och å andra sidan siftelsers och andra finansiärers roll i forskningsfinansieringen.

'Ingen människa kan skriva sin kärlek', skriver en liten skolflicka på hösten 1919. Ändå är det just det hon gör. Brev efter brev fyllda av skriven kärlek går mellan Slagsta, Eskilstuna och Birger Jarlsgatan 118 i Stockholm, mellan flickan, den 17-18-åriga Alva Reimer och den 20-21-åriga juris studerande Karl Gunnar Myrdal. Sammantagna blir det näranog en roman, en kärleksroman som sedan många år ligger i förvar på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Att vi kan läsa den beror på att Gunnar Myrdal på gamla dagar ansåg att det kunde vara av intresse att ta del av hur två begåvade ungdomar upplevde sin första kärlek. Intresset blir inte mindre av att de två kom att bli viktiga intellektuella huvudpersoner i det svenska folkhemsbygget och spela stor roll i internationell ekonomi och politik under efterkrigstiden. Som sådana har de ofta beskrivits som kyligt rationella, det vetenskapliga förnuftets förgrundsgestalter.

Det är knappast så de möter oss i sina brev, skälvande av återhållen åtrå och ångestfylld längtan. Det är känslor som är så allmängiltiga att det är här som det stora värdet ligger i den brevskatt de lämnat.

'Trodde jag inte på dig - vem skulle jag då tro på? Ack, levde jag inte för din skull - vem skulle jag leva för? Jag kan inte mera ikväll. Det är inte alltid man rår med att tämja tankarna och sätta dem i brevbur.'
Alva den 26 januari 1920

'Jag skulle så gärna vilja skriva till dig, hur vansinnigt, gudomligt, djävulskt jag längtar efter dig. Men det smärtar mig att behöva översätta det på ett språk, som varje romanförfattarinna får disponera. Och nu behöver jag det inte heller, för du kommer väl emot mig?'
Gunnar den 2 februari 1920

Yvonne Hirdman är historiker, professor vid Arbetslivsinstitutet och Stockholms universitet.

Hur påverkas den kulturvetenskapliga forskningen av de omskakande attentaten mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001? På vilka sätt illustrerar och aktualiserar händelserna den 11 september viktiga aspekter av begreppen ’kultur’, ’säkerhet’ och ’hållbar samhällsutveckling’?

Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling erbjuder här läsaren en mångfacetterad bild av problematiken kring den 11 september och visar samtidigt hur viktigt det är att bygga upp en mera integrerad kunskap kring de komplexa sambanden mellan dessa begrepp.

Antologin är en tvärvetenskaplig ansats att diskutera angelägna samhälls- och forskningsproblem, med bidrag från så skilda ämnen som antropologi, etnologi, sociologi, geografi, statskunskap, religionsvetenskap, etik, fredsforskning, utvecklingsforskning, och humanekologi.

När SAR – Den svenska akademiska rektorskonferensen – den 11 december 1996 fattade beslut om sin egen upplösning beslöts också att en historik över organisationens trettioåriga historia skulle skrivas. Historiken föreligger i denna skrift.

Stig Strömholm - Den svenska akademiska rektorskonferensen (SAR 1966–1996)
Martin H:son Holmdahl - Organiserat icke-statligt samarbete mellan universitet
Harald Bohlin - Förteckning över innehållet i SAR:s protokoll m.m.

Research on Culture, Security and Sustainable Social Development is the subject of a sector committee within the Bank of Sweden Tercentenary Foundation. By tradition the Foundation establishes sector committees within scientific areas that are deemed important, but are still not fully developed or insufficiently noticed. Their task is to map out areas where research is needed, and also to initiate new scientific research and stimulate the spread of information on a specific subject. The committees consists of prominent scientists from relevant disciplines and representatives of important social interests.

This book—written by Björn Hettne—should be seen as the sector committee’s point of departure, where the area is defined and conceptions are problematized in light of a globalised world.

Det är inte pengar som fattas för att svensk skola ska nå bra resultat. Trots stora satsningar på moderna inslag som internet och valfrihet uppnår eleverna inte de kunskaper och färdigheter som ställts i utsikt. Frågan är om inte Sverige i omsorgens och likhetens namn infört förändringar som gett motsatt effekt. Den nya skolan skulle göra inlärningen rolig för alla, men i stället känner många elever leda. Den oordning som blivit följden är inte bara ineffektiv och tröttande utan undergräver direkt elevernas hälsa. En dyrbar skola riskerar att bli ännu mer ineffektiv efter införandet av de senaste reformerna.

Skolan – ett svenskt högriskprojekt belyser dagens utbildning från grundskolan till lärarutbildningen. Lärare och läkare som samtidigt är forskare återger var och en från sin utgångspunkt erfarenheter av förändringarna.

Inger Enkvist är professor i spanska och verksam vid Lunds universitet. Hon har utgivit ett flertal publikationer inom det pedagogiska området och har långvarig erfarenhet av undervisning vid såväl skola som universitet.

Varje sammanträde kräver en ordförande om sammankomsten skall kunna fungera tillfredsställande och om man skall kunna komma till beslut i en ordning som accepteras av de närvarande och av dem som i övrigt berörs av besluten. Detta gäller givetvis i allra högsta grad för sammankomsterna i den svenska riksdagens plenisal.

Ordföranden i riksdagen kallas sedan gammalt talman. Den som innehar befattningen som talman har dock en ställning och en rad befogenheter och skyldigheter som är annorlunda och som i vissa avseenden går utöver vad som gäller för andra ordförandeskap men i andra avseenden är mera begränsade.

Avsikten med denna bok är att i stora drag redovisa vad som enligt skrivna regler och praxis gäller för talmannen i den svenska enkammarriksdagen.

Genomgången av regelsystem, riksdagshandlingar, utredningar och andra skriftliga källor har kompletterats och fördjupats genom samtal med talmän som tjänstgjort under de år som gått sedan enkammarriksdagen infördes.

I denna bok återges alla inläggen från ett seminarium den 19 september 2001. Seminariet anordnades med anledning av att Tage Erlander under året skulle ha fyllt 100 år men också därför att de två första delarna av Tage Erlanders dagböcker offentliggjordes under sommaren 2001. Under diskussionen avhandlades olika områden som var aktuella under Erlanders tid som statsminister: inrikes- och utrikespolitiska frågor, politiska ideologier, vetenskaplig forskning och teknisk utveckling.

En rad ledande politiker och vetenskapsmän deltog i diskussionerna, och i inläggen framkommer många viktiga synpunkter och nya uppgifter, bl a om Tage Erlander själv och om arbetet i hans regering under åren 1946-69. Många intressanta jämförelser görs mellan den tidens förhållanden och dagens. Boken innehåller högintressant läsning för såväl forskare som den politiskt intresserade medborgaren.

Statistik är inte liktydigt med 'siffror'. Mer väsentligt är en förväntan: att något kommer att beskrivas, diskuteras och förklaras. Denna förväntan om ny information eller kunskap förutsätter att den statistiska redovisningen bygger på goda datakällor och är tillförlitlig även i andra avseenden.

Som bekant finns även en annan sida, statistik betyder också ”lögn och förbannad dikt”, styrning av åsikter och opinioner, manipulerande krafter som påverkar vad som blir redovisat i namn av ”statistik”. I dag förefaller det som om likgiltighet, besvikelse eller misstro väger tyngre än förväntan och tilltro. Pendeln har svängt under historiens gång.

Svensk statistikhistoria beskriver Tabellverkets och Pehr Wargentins pionjärinsatser i mitten av 1700-talet, 1800-talets systematiska uppbyggnad av en offentlig statistik och framväxten av en känd och etablerad yrkesgrupp statistiker i 1920-talets nyblivna demokrati. Denna historia har länge varit undanskymd trots de intressanta samband som finns med folkrörelserna, folkbildningen och den politiska utvecklingen. Mycket väsentliga är de inflytanden som kom från europeisk statistik och filosofisk empirism – en bakgrund som redovisas utförligt.

Läsaren får till slut ett perspektiv på det sena 1900-talets utveckling inom svensk offentlig statistik. Författaren ifrågasätter att statistikens tidigare huvudansvar för kunskapsbildning har ersatts av en syn på statistik som främst dataframställning. Det finns anledning att lära av en äldre kritisk statistisk tradition. Kan den återigen bli ett styrande roder i samhällsstatistikens utveckling?

Olle Sjöström är praktiserande statistiker samt forskare i samhällsstatistikens villkor och statistikens pedagogik. Han har tidigare bl.a. utgivit Svensk samhällsstatistik (1980) Vad kan vi lära av Tjernobyl? (1988) och Statistik, praxis och bildning – perspektiv på utbildning (1993).

Cultural policy is increasingly central to national and international agendas. While it originally grew out of identification of and concern with the conditions in a fairly narrowly defined cultural sector, it is now a mainstream policy issue. Today the challenges, the opportunities and the responsibilities of cultural policy are changing, broadening, and connecting with economic, social and environmental policy. Cultural policy, that is to say, is about the fundamental human right of citizenship and the fundamental human objective of sustainable development. That was – and is – the basic message in Our Creative Diversity (1995) and in the Stockholm Action Plan, adopted at UNESCO’s Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Human Development – The Power of Culture – in Stockholm in 1998. Culture can no longer only or mainly be restricted to the opera house or gallery – ‘the arts’ – but must be looked upon and treated as a basic driving force behind human behaviour and central to human development.

The Stockholm Action Plan stresses the need of communicating best theories and best practices and stimulating needed basic and applied research in the cultural policy field. This book is a Swedish contribution to this effort and is written by Professor Colin Mercer of The Nottingham Trent University, England in collaboration with researchers and specialists in Africa, Asia, Europe and Latin America. Mercer stresses that the diversity of understandings of the word, concepts and realities of ‘culture’ means that this is not a question of simply bringing together existing lists and aggregates of data. The core issue is to discuss and try to construct a framework for ‘knowledge management’ for the cultural sector: to make the connections between rich fields of existing knowledge and research in cultural studies, anthropology, political theory, economics, sociology and the operational field of cultural policy.

The book is a result of a project initiated and funded by the Bank of Sweden Tercentenary Foundation and the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), in cooperation with the Dag Hammarskjöld Foundation, the Swedish Ministry of Culture, the Swedish National Commission for UNESCO and the Swedish National Council for Cultural Affairs. The book is addressed to a number of constituencies – to policy makers and practitioners in the field of culture and development, to institutional and community-based researchers, to ‘stake-holders in the cultural field’ in the broadest sense.

Forskning om Kultur · Säkerhet · Hållbar utveckling är temat för en områdesgrupp inom Riksbankens Jubileumsfond. Av tradition inrättar RJ områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller inte tillräckligt uppmärksammade. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov samt att initiera ny vetenskaplig forskning och stimulera informationsspringning inom ett specifikt ämnesområde. Grupperna består av framträdande forskare från relevanta discipliner samt representanter för betydelsefulla samhällsintressen.

Denna skrift - författad av Björn Hettne - skall ses som områdesgruppens programmatiska avstamp, där området definieras och aktuella begrepp problematiseras i ljuset av en globaliserad värld.

1980- och 90-talen har blivit något av en museernas andra guldålder med omfattande nyetableringar i västvärlden. Kopplingen till fin de siècle-stämningar tycks uppenbar; kulturarv och historia mobiliseras som kompensation för upplevelsen av starka förvandlingar och upplösningar av kulturella gemenskaper och identiteter. Vad innebär det ökande kulturarvsintresset för museerna idag och för deras uppgifter i framtiden? Hur ser egentligen relationen mellan museerna och kulturarvet ut? Och vad står egentligen begreppet kulturarv för?

Kring dessa och liknande frågor arrangerade Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Forskningsrådsnämnden den 13-14 november 1997 en konferens med titeln 'Museerna och kulturarvet'. Kulturarvet, museerna och forskningen är en sammanställning av de bidrag som framfördes vid konferensen. I boken diskuterar forskare, museitjänstemän och beslutsfattare inom kulturarvsområdet museernas dubbla roll som kulturarvsbevarare och kulturarvsskapare i det samtida svenska samhället och det växande behovet av vetenskaplig forskning i anknytning till museisektorn.

Medverkande författare: Svante Beckman, Stefan Bohman, Sten Rentzhog, Erik Hofrén, Karin Lindvall, Eva Silvén-Garnert, Magne Velure, Kristian Berg, Tore Blom, Christina Rogestam, Svante Lindqvist.

Sverige har en av de högsta konkursfrekvenserna bland industriländer. Av 10 000 företag går över 300 i konkurs, medan genomsnittet i Europa ligger strax över 100. Konkurserna är stora omfördelare av resurser i ekonomin. Det europeiska konkursbolaget har i genomsnitt en brist på drygt 4 mkr i boet, vilket drabbar andra aktörer och delar av samhällsekonomin. Den totala skadesumman från konkurserna i Europa beräknas årligen uppgå till omkring 900 miljarder kr. Samtidigt går uppskattningsvis 1,8 miljoner jobb förlorade.

Ett fungerande näringsliv förutsätter ett fungerande konkursinstitut. Kunskapen om hur olika obeståndsfrågor påverkar näringslivet är dock starkt begränsad. Följaktligen är konkursforskning ett nytt område utan etablerad tradition, teori och metod. Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi är resultatet av en generalmönstring av svensk obeståndsforskning. Forskare och praktiker klargör var kunskapsluckorna och forskningsbehoven finns. Boken presenterar även förslaget till nya förmånsrättsregler och erfarenheterna av den nya rekonstruktionslagen.

Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi är lämpad för studenter vid universitet och högskola, och främjar det akademiska utbytet mellan jurister och ekonomer med intresse för rättsekonomiska frågor. Den vänder sig även till personer som i sitt yrke reder ut problem med företag på obestånd. Boken innehåller utförliga litteraturhänvisningar men kräver inga omfattande förkunskaper.

Karl Gratzer är fil dr och universitetslektor vid Södertörns högskola. Hans Sjögren är docent och universitetslektor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitetet, dit även Karl Gratzer är knuten.

En majoritet av Sveriges kvinnor vill totalförbjuda svensk vapenexport. Andelen män som förespråkar ett totalförbud är endast 28 procent. Åsiktsskillnaden mellan män och kvinnor i vapenexportfrågan är större än i någon annan enskild sakfråga i de svenska opinionsundersökningarnas historia.

Varför är det så? Vi vet från tidigare studier att kvinnor ofta har en mer fredsvänlig och 'försiktig' inställning än män i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Kvinnor är t.ex. mer kritiska till kärnvapenspridning, försvarsallianser och militära interventioner. Män hyser i allmänhet 'hårdare' åsikter i denna typ av frågor, t.ex. genom att de i större utsträckning än kvinnor förespråkar användande av våld i internationella konflikter. Men vi vet ytterst lite om orsakerna till dessa skillnader.

Denna bok presenterar resultaten av en rad studier kring dessa komplexa frågor. Ulf Bjereld, docent vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, har varit projektledare för denna forskning, som finansierats av Överstyrelsen för Civil Beredskap.

The World Commission on Culture and Development report Our Creative Diversity called for a total rethinking of the world's cultural policies and for a mobilisation of research.

In spring 1998 UNESCO convened the Stockholm Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Development to decide how best to follow up the Commission's report. At this conference the Bank of Sweden Tercentenary Foundation arranged three research seminars.

One seminar, Cultural Research and Human Development: The need for a New Agenda, discussed the need for different types of research, interdisciplinary cooperation, better communication between researchers and policy-makers and the demand for an international research agenda. A second seminar, The Search for Shared Values in Global Governance, showed how research here is both highly desirable and fully possible. European cultural foundations participating in the Foundations Forum seminar expressed clear willingness to increase their support of research in a time of restricted public funding.

The present report Promoting Cultural Research for Human Development describes the seminar deliberations and the many-sided follow-up of the seminars.

Contributors: Carl-Johan Kleberg, Karl Eric Knutsson, Göran Bexell and Dan-Erik Andersson, Geir Vestheim and Veronica Trépagny.

Parlamentarism betyder att regeringsmakten är politiskt beroende av ställningen i parlamentet. Det har blivit den dominerande formen för styrelseskicket i västeuropas länder. Det gäller också för Sverige.

Men hur har utvecklingen gestaltat sig i Sverige? Och hur har parlamentarismen utformats i Sverige?

I denna bok tar sig Björn von Sydow an en kronologisk och systematisk analys av utvecklingen och utformningen från 1800-talet till 1945. Det är en översikt av ett slag som länge saknats. Björn von Sydow länkar samman forskningsresultat från olika tider och olika forskningsinriktningar. På det sättet kan han visa på nya sätt att se på utvecklingen och utformningen av det som idag ter sig som en självklarhet i vårt statsskick.

Parlamentarismen i Sverige är en översiktsanalys som förenar politikens innehåll med politikens former. Den kan med fördel läsas som en kursbok i statsvetenskap och historia. Men samtidigt är den något mera - en allsidig och träffsäker analys av politiska frågor, som i det gångna varit högst omstridda, både i politik och vetenskap.

Björn von Sydow, född 1945, är fil dr i statskunskap. Han har länge undervisat och forskat kring konstitutionella problemställningar. 1994 blev han riksdagsledamot för socialdemokraterna, 1996 handelsminister och 1997 försvarsminister. 2002 till 2006 var han riksdagens talman. Han har tidigare utgivit Kan vi lita på politikerna? (1978), Vägen till enkammarriksdagen (1989) och Att vara med på riktigt (1993).

Justitieombudsmannen (JO) är en person som Riksdagen valt och som har till uppgift att på Riksdagens vägnar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Tillsynen omfattar såväl domstolar och andra myndigheter som de där anställda befattningshavarna. Om JO vid sin tillsyn finner att fel eller försummelser förekommit, äger han föra talan eller vidtaga andra åtgärder mot de försumliga. JO-ämbetet har funnits i Sverige i snart 200 år. Sverige var länge ensamt om att ha ett sådant ämbete. Under de senaste decennierna har emellertid idén med ett ombudsmannasystem av svensk modell spritt sig och förekommer nu i många länder runtom i världen. Syftet med denna bok är att öka vår kunskap om JO-ämbetets roll och funktion i det nutida samhället. Det finns nämligen för närvarande inte någon annan på svenska fullt modern redogörelse för JO-ämbetet och dess funktion.