När aidsepidemin bröt ut fick ideella föreningar för homosexuella, drog­användare och blödarsjuka ta hand om döende och förtvivlade medlemmar och deras anhöriga. Hur förhandlade de med myndigheterna och hur interagerade de med var­andra? I aidskrisen uppstod även nya kamrat­föreningar för kvinnor och invandrare från Afrika. Hur  organiserade de sig? Tidigare  historisk forskning i Sverige har fokuserat på myndigheternas agerande när samhället ställdes inför den omstörtande epidemin. Här undersöks frivilligorganisationerna, ofta sprungna ur redan marginaliserade grupper, och deras stora utmaningar i krisen.

Jens Rydström är docent i historia vid Stockholms universitet och professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Lena Lennerhed är professor i idé­historia vid Södertörns Högskola. Deras forskning kretsar främst kring historiska och samtida före­ställningar om sexualitet, kön och funktion.

Henry Ohlsson var vice riksbankschef under perioden januari 2015-juni 2023. Här sammanfattas hans viktiga erfarenheter från arbetet som penningpolitisk beslutsfattare i Riksbankens direktion. Det gäller framför allt penningpolitiken men också annat som påverkar Riksbankens verksamhet, som den finansiella stabiliteten, betalningssystemet och den svenska kronans växelkurs. Författaren har bestämda uppfattningar om hur man bör göra för att avgöra vilken penningpolitik som är lämplig, och hur man inte bör göra. Boken är inte skriven för den som är expert inom området. Istället är syftet att förklara penningpolitik för läsare som vill lära sig mer om området och bättre förstå Riksbankens verksamhet.

Henry Ohlsson (f. 1956) är professor emeritus i nationalekonomi vid Uppsala universitet sedan 2024. Han har, utöver sitt akademiska arbete och uppdrag vid Riksbanken, varit mångårig ledamot i styrelsen för Arbetsförmedlingen samt verksam som oberoende ledamot av Industrins Ekonomiska Råd.

Laddade bilder diskuterar det senaste decenniets upprörda debatter om visuella rasstereotyper och rasistiska uttryck. Tre konflikter ägnas särskild granskning: de om Stina Wirséns barnboksfigur Lilla Hjärtat, Hans Lindströms skämtteckning om muslimer, och Frölunda Hockeys klubbsymbol i form av en "indian". Laddade bilder tar upp vad stereotyper är, hur visuell rasgrammatik fungerar, skrattets betydelse i relation till rasism, vad kulturell appropriering kan betyda och varför just godis och barnkultur så ofta har hamnat i centrum för debatten. I det avslutande kapitlet riktas blicken mot vilka känslor som häftade fast vid föremålen för debatterna, vilka affekter som tillskrevs debattörerna samt betydelsen av de olika affektgemenskaper som bildades i stridernas hetta.

Boken vänder sig till alla som vill få en djupare förståelse av konflikterna. Hur de utvecklades och vad som gav dem bränsle. Laddade bilder vill undvika att fastna i schismernas skyttegravar, tillspetsade retorik och uppskruvade känsloläge, men samtidigt ta argumenten och aktörerna på allvar.

Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han har gett ut böcker om bland annat svensk kultur i USA, Medelvägens estetik. Sverigebilder i USA (2008), vithet och svenskhet, Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur (2014), och demokratins urholkning, Postdemokratisk kultur (2018). 2021 publicerade Werner den första ingående, svenskspråkiga introduktionen till vithetsstudier, Kritvit? Kritiska vithetsperspektiv i teori och praktik (2021).

Stiftelser har ett evighetsperspektiv - stiftaren vill försäkra sig om att pengarna kommer att användas till just det ändamål han/hon anser viktigt. Det kan handla om allt ifrån att lindra fattigdom till att finansiera forskning. Men vad händer med stiftelser då samhället och behoven förändras?

I denna bok ges exempel på hur ett antal stiftelser i Göteborg förändrats sedan 1700-talets slut. I takt med att lagstiftning förändrats och staten tagit ett allt större ansvar har många stiftelser tvingats till omtolkningar av ändamålen. Särskilt fokus läggs på Linhultska, Robert Dicksons, Theodor och Hanne Mannheimers samt IngaBritt och Arne Lundbergs stiftelse. Ett kapitel ägnas åt kvinnors roll i stiftelse­världen - de har spelat en viktig roll som mottagare av medel, som stiftare och som praktiskt arbetande i verksamheten.

Birgit Karlsson är professor emerita i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Hon har forskat och undervisat om sambandet mellan politik och ekonomi, ofta med inriktning på sociala förhållanden.

När andra världskrigets bomber och kulsprutor just tystnat, och ett hotande kärnvapenkrig svepte sin skugga över jorden, fångades människor världen över av en dröm. Det var en fredens och världsmedborgarskapets dröm, där nationalstaterna hade upplösts för att inte längre kunna orsaka krig.

I dag är det få som hört talas om denna gränslösa dröm om fred, och än mindre att Världsmedborgarrörelsen bildades för att locka svenska medborgare till den. Vad var det som fick människor här att fångas i drömmen? Vad var det hägrande målet, och hur skulle det uppnås? Och var blev drömmen av, när den inte besannades?

Det är några av de frågor som den här avhandlingen söker besvara.

I skuggan av de mer uppenbara hoten mot demokratin pågar en annan process. Under de senaste trettio åren har styrningen av offentlig politik i Sverige genomgått genomgripande förändringar som successivt förvandlat politik till marknad. Köp- och säljsystem, resultatenheter, konkurrensutsättning och upphandling har gett politiken nya logiker, där politiska intressemotsättningar ersätts av marknadens rätta svar. Denna förändring undergräver demokratin som livsform.

Trängd demokrati belyser den nyliberala styrningens destruktiva konsekvenser för demokratin. Genom att studera det vardagliga görandet av offentlig politik synliggörs hur marknadens principer urholkar de värden som demokratin vilar på. Boken innehåller både analys av fyra politikområden - kultur, jämställdhet, mäns våld mot kvinnor och upphandling - och ett kapitel som syftar framåt, mot en gemensamhetens demokrati.

Kan det vara så att den kulturella rasismen får sina grundvalar reproducerade i en av det demokratiska samhällets mest bärande institutioner - skolan? Frågan är central i Puya Yekerustas idéhistoriska studie av det svenska skolväsendets läroplaner och styrdokument under 1900- och 2000-talet. Han finner att skolväsendet är och har varit genomsyrat av en förklaringsmodell som är helt avgörande för kulturrasismens existens och framväxt. En modell med vilken invandraren skulpteras som subjektet för underordning. På ett detaljrikt och originellt vis, och med implikationer som sträcker sig långt bortom skolpolitiken, skildrar Invandrarens genealogi den kulturella förklaringsmodellens uppbyggnad och användande i skolväsendets verksamhet.

Puya Yekerusta är leg. psykolog och filosofie master i idé- och lärdomshistoria, examinerad från Göteborgs universitet. Han har främst arbetat som skolpsykolog i och runt Göteborgsområdet och har tidigare skrivit texter om bl.a. psykologins industrialisering, och om förhållanden mellan vetenskap och ideologi i fransk filosofi.

Finns också som ljudbok, ISBN 978-91-7844-491-5.

Du har ett val. Människor gör dagligen detta val. Men innan du gör det behöver du också få veta vad valet gäller, vilka konsekvenser det får, och hur villkoren ser ut. Och så är nu inte fallet i den värld vi lever i.

Valet att vara ansvarstagande innebär för det första att du måste fråga dig vem du är, i denna mycket speciella situation. Det är frågan till dig själv, om vem du vill vara. Det är en fråga om vad det innebär att vara människa idag.

Det är också en fråga om att ta ett livsavgörande beslut, både för din egen del och för Jorden. Det är ett val mellan att försumma livets gåva eller att ta hand om gåvan.

Därefter följer frågan om hur du och jag ska mötas. Var vill du vara, var ska vi möta varandra? I vilken värld?

Du kan välja. Det finns flera möjliga världar. Vi kan skapa olika världar beroende på hur vi svarar.

Du kan också ställa frågan till dig själv när du ser ditt barn. Vem vill du vara när du är med henne eller med honom? I vilken värld vill du att ditt barn ska vara?

I svaret uppstår möjligheten att påbörja de förändringar av både dig själv och det omgivande samhället som leder vidare till det större ansvarstagandet.

Mikael Vallström är forskare och författare. I den här boken vänder han sig till läsaren för att samtala om mänsklighetens framtida överlevnad.

Allt jag har gjort under närmare 30 år som akademisk lärare, forskare och essäist kan beskrivas som ett slags "kulturepistemologi" - reflektioner över det mänskliga tänkandets villkor, dess begränsningar och möjligheter. Universitetet såsom vi känner det – dess forskningsprojekt och utbildningsprogram, dess interna organisation, dess mekanismer för finansiering m.m. - utgör en viss systematisering och institutionalisering av praktiker som visar vad en viss kultur värdesätter som vetenskap. Det som görs eller inte görs på universitetet avslöjar vilken kunskap vi anser är värd att upprätthålla, utveckla och sprida. I det avseendet utgör universitetet ett mikrokosmos av en kulturs mentalitet - dess tänkande, värderingar, visioner, rädslor och förhoppningar.

Sharon Rider är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, där hon var prodekanus för historisk-filosofiska fakulteten 2008-2014. Hennes arbete fokuserar på de materiella, kulturella och institutionella villkoren för vetenskap, forskning och den högre utbildningen i ljuset av grundläggande begrepp såsom autonomi, ansvar, saklighet och kunskap.

Genom 1800- och 1900-talen har det nationalstatliga idealet varit normerande för Europas samhällen. Nation och stat har knutits samman med medborgarskap och demokrati. Idag ter sig detta inte lika självklart och under det senaste årtiondet har vi sett en framväxt av fördjupade samarbeten på andra nivåer än den nationalstatliga.

Den här boken tar fasta på två ideal som har avgörande betydelse i dagens samhälle och som båda är kontroversiella. Det ena idealet är medborgarskap och det andra är betydelsen av lokalsamhället, som framträder både som ett svar på önskemål om fördjupad och mer levande demokrati och som en motvikt till storskalighet och globalisering.

De studier som här presenteras vill bidra till att kasta ljus över samtidsaktuella problem. Avsikten är också att visa det nära sambandet mellan idéer om medborgarskap och lokalsamhälle, liksom att de har en gemensam historia genom 1800- och 1900-talen. Denna nära relation fångas i den här boken med begreppet lokalt medborgarskap.

Begreppet fångar också den svåra problematik som handlar om deltaganden och uteslutningar. Närhelst det talas om medborgarskap väcks frågan vilka som skall innefattas av det. I det lokala sammanhanget blir denna svårighet speciellt tydlig. Här förväntas det medborgerliga deltagandet i gemensamma angelägenheter äga rum, men i den lokala gemenskapen sker också uteslutningarna.

Nu endast tillgänglig som e-bok.

När jag hör ordet naturlig så osäkrar jag min revolver! Det har blivit valspråket för akademiker som betraktar kroppens natur som ett kulturellt skådespel eller en föråldrad livsform. Queer­filosofer och transhumanister drömmer om ett liv utan den egensinniga och känslofyllda kroppen. Idén om en naturlig kropp är för dem och många andra samtidsdebattörer bara en förlegad och farlig fördom.

Genom att tillbringa livet med dataspel och på sociala medier försöker miljoner människor i detta nu lämna sina kroppar bakom sig. Men kroppen blir man inte kvitt så lätt. Den är i själva verket smärtsamt närvarande på nätet där beroenden frodas och empatin går förlorad. Vi har förlorat kontrollen över våra känslor och vantrivs i den digitala kulturen.

Boken tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, dataspelsberoende, sociala medier och förändringar av människan på medicinsk väg. Slutsatsen är att vi behöver en uppdaterad version av det naturliga för att orientera oss i tillvaron. Det naturliga rymmer inte bara vår biologi utan också känslan av det äkta och egna.

Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans två senaste böcker är Homo patologicus: medicinska diagnoser i vår tid (Tanke­kraft 2013) och Phenomenological Bioethics: Medical Technologies, Human Suffering, and the Meaning of Being Alive (Rout­ledge 2017).

Även tillgänglig som e-bok: ISBN 978-91-7844-415-1.

Inte utan visst motstånd accepterar jag att universitet förvandlas till en producent av det skenbart mätbara. När det mätbara inte kopplas till en uppfattning om vad som är bra eller dåligt blir verksamheten meningslös. Inte utan visst motstånd accepterar jag att mitt yrkesliv förvandlas till en fråga om att marknadsföra bilden av mig själv som professor. Inte utan motstånd accepterar jag heller att min arbetstid fylls med uppgifter som gör mig dummare och mer trivial som tänkare. Den här boken är en motståndshandling.

Ylva Hasselberg (f. 1967), professor i ekonomisk historia och en välkänd kritiker av universitets sentida utveckling. Inte utan visst motstånd är en uppföljare till Vem vill leva i kunskapssamhället? Essäer om universitet och samtiden som utkom på Gidlunds förlag 2009.

Idag satsar cirka 30 länder i Europa, Asien, Nord- och Sydamerika aktivt på medicinturism. Planerad medicinsk behandling av utländska patienter ger dessa länder ökade exportinkomster och främjar en vitalisering av sjukvården. Vilka nya, outforskade och outnyttjade möjligheter skapar medicinturismen? Hur kan de tillvaratas till patientens bästa?

Bokens författare är forskare i företagsekonomi, internationell affärskultur och turism samt läkare och praktiker, som dagligen berörs av sjukvårdens internationalisering.

"Att hamna mellan stolarna" har blivit ett talesätt som ofta används för att beskriva hjälpbehövande människors problem inom den offentliga sektorn i Sverige. Utvecklingen inom stora delar av välfärdssektorn under senare delen av 1900-talet med bland annat kommunalisering och diversifiering av vissa delområden fick negativa konsekvenser. Samverkan kom att framstå som ett lämpligt botemedel mot ineffektivitet och revirtänkande.

Modell, makt, möten belyser välfärdssamhällets strävan att komma tillrätta med detta sociala problem. I den första delen belyses problematiken på makronivå. Hur ser statsmakten på utvecklingen? Vilka åtgärder rekommenderas? I den inledande delen redovisas också förutsättningarna för det projektarbete som boken bygger på. I den andra delen behandlas ingående tre olika fallstudier i vilka personal med anknytning till olika kommuner och landsting samverkar. Den tredje delen innehåller bland annat två analyskapitel. Hur organiseras den samverkan som etableras? Hur fördelas makt och inflytande? Vad händer när personal med olika organisations- och professionstillhörighet möts? Vidare analyseras och kommenteras fallstudierna utifrån förutsättningar och hinder för effektiv samverkan.

Boken vänder sig i första hand till dem som har erfarenhet av, har berörts av eller kommer att beröras av interorganisatorisk samverkan. Den kan också med fördel läsas av studenter i sociologi och socialt arbete. Bokens innehåll speglar en tid då New Public Management var den administrativa ledstjärnan och samverkan ett verktyg för ökad effektivitet.

Irving Palm är sociolog och har under många år varit verksam som lärare och forskare vid Uppsala universitet. Han är en av initiativtagarna till och medansvarig för de återkommande mångfaldsundersökningarna samt medförfattare till boken Mångfaldsbarometern. Tio år av attitydmätningar i Sverige (2015).

This book presents results from a white paper project on the historical relations between the established Evangelical Lutheran Church of Sweden and the indigenous Sami people. The research project, which was launched in November 2012 and concluded in February 2017, was funded by the Church of Sweden Research Department and hosted by Umeå University. It was set up following an explicit request by representatives of the Sami community made at a hearing in 2011. Documentation of the abuse inflicted by the Church throughout history was regarded as a precondition for a continued reconciliation process.

In April 2016, a comprehensive academic report was published. The contents of this two-volume book consisting of 33 articles written by experts in the field were summarised and discussed in a popular science publication issued in February 2017. Chapters on reconciliation as concept and practice were included in this abridged version so as to make it useful in reconciliation activities in church and Sami communities.

The current book, The Sami and the Church of Sweden: Results from a White Paper Project, is a translation of the popular science publication, supplemented with a more detailed introduction and two updating and concluding chapters. Through this English version, international readers can inform themselves about the background, assignment, organisation, results and reception of a research project carried out within a reconciliation process.

The editors Daniel Lindmark and Olle Sundström were involved in the management of the White Paper Project. They work at Umeå University, Lindmark as a professor of church history, and Sundström as an associate professor of history of religions.

Under 2000-talet har svensk gruvpolitik tagit plats som en av de mest omdebatterade och omstridda inhemska miljöfrågorna. Den har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser, från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdagen. Kanske inte trots utan just på grund av gruvindustrins långa historia i Sverige har den visat sig kunna alstra politiska energier gällande frågor som i allra högsta grad har relevans för dagens och morgondagens samhälle. Det är frågor som gäller vårt samhälles relation till naturen, statens relation till samhället, och minoritetsgruppers och enskildas rättigheter i relation till staten.

Denna bok belyser genom fallstudier ett antal av de skärningspunkter där den statliga regleringen, den globala finans- och mineralmarknaden, samt lokala intressen, praktiker, förväntningar och farhågor har mötts och satt sin prägel på den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Tillsammans kan studierna läsas som ett vittnesmål om förnyade krav på statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningsrättigheter i den långt drivna avregleringspolitikens tid.

Mamma, moderskap - orden bågnar idag av nya innebörder när tekniken och samhället förändras. Överallt hittar vi historier om moderskap - i romaner, essäer, dikter, patientupplevelser, bloggar och digitala diskussionstrådar. Både i litteraturen och verkligheten handlar det om ensamhet och social isolering, men också om styrka och gemenskap.

Mamma hursomhelst är en samling berättelser som reflekterar över erfarenheter från en mängd olika håll. Här blandas bidrag från forskare, kulturskribenter och skönlitterära författare. Boken innehåller berättelser om förlossningsdepression, om att vara pappa och gravid, om BB-vård, mor-dotterrelationer, tankar kring att vara adoptivmor, om att inte vilja eller inte kunna få barn, om att vara mamma i ett nytt land med ett nytt språk och mycket annat. En del texter handlar om djupt traumatiska upplevelser. Andra är skarpa och roliga granskningar som synliggör invanda mönster och vanetänkande. Boken inspirerar till samtal och idéer om ett högaktuellt ämne.

Författare: Aase Berg, Ulrika Dahl, Emma Eleonorasdotter, Kristin Eliasson, Jenny Engström Baron, Erik Masao Eriksson, Margaretha Fahlgren, Gabriele Griffin, Anneli Jordahl, Christian Lenemark, Merete Mazzarella, Cilla Naumann, Cecilia Pettersson, Christine Rubertsson, Sigrid Schottenius Cullhed, Anna Soltorp, Maria Svenning, Sara Sylvén, Cecilia Torudd, Helena Wahlström Henriksson, Anna Williams.

I det postdemokratiska tillståndet upprätthålls demokratins formella strukturer – fria val, yttrandefrihet, fri press med mera – men de har börjat tömmas på innehåll och vitalitet. Politiken bestäms mer av opinionsundersökningar än av gräsrötterna i partiorganisationerna, och det politiska samtalet mer av kalkylerade medieutspel än av ideologier. Den stora majoriteten av befolkningen är partipolitiskt passiv. Partierna tappar i medlemsantal, vilket leder till att ledningarna blir beroende av opinionsundersökningar för att kunna forma politiken och av reklambranschen för att föra ut den.

Samtidigt som detta sker benämns allt fler saker "demokratiska": Demokratisk design, demokratisk arkitektur, demokratiska museer... Många, inte minst unga, vänder sina förhoppningar till kulturen som en plats att verka politiskt på. Kulturen håller på att ta över politikens roll och bli den främsta spelplatsen för det demokratiska samtalet. Medan tidningens ledarsida ägnar sig åt det maktpolitiska spelet, diskuteras grundläggande politiska och ideologiska frågor på kultursidan, men också på museet och i konsten. Konsten ges uppdraget att initiera demokratiska samtal, stadsplaneringen att verka för den demokratiska staden och museet att bli en demokratisk mötesplats. Vad betyder detta för kulturen – och för demokratin?

Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han har tidigare gett ut böcker om bland annat svenskhet: Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur (2014), om politisk konst: Upp med rullgardinerna! Konsten i Göteborg under 1960- och 1970-talet (2009, tillsammans med Kristoffer Arvidsson) samt om svensk kultur i USA: Medelvägens estetik. Sverigebilder i USA (2008).

Karin hade fyra barn och kände sig trött och sliten. Gravid igen ville hon göra en abort. Hon vände sig till Mentalvårdsbyrån i Stockholm, och efter gynekologisk undersökning, samtal med kurator och möte med psykiatriker, beslutade Medicinalstyrelsen att Karin skulle få sin abort.

Även Elsa – ung, ogift och med diagnosen sinnesslö – beviljades abort men av eugeniska skäl.

Maud som blivit med barn med en annan man än den hon var gift med fick däremot avslag på sin abortansökan.

Avslag fick också Fanny som var sjutton år, bodde hemma hos sina föräldrar och arbetade i bageri.

Mellan 1938 och 1974 kunde en kvinna få abort om hon till exempel var sjuk eller om hon blivit gravid efter en våldtäkt. Hur var det för en kvinna att ansöka om abort? Hur gick utredningen till och hur uppfattades hon och hennes skäl av läkaren?

I Kvinnotrubbel analyseras abort i Sverige åren innan den blev fri, i relation till kvinnosyn, medicinsk debatt och till välfärdsstatens reformpolitik.

Lena Lennerhed är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola.

Få svenskar vet hur Sverige, som tidigare hade en god utbildningskvalitet, har hamnat i dagens situation med sjunkande PISA-resultat. I denna bok undersöks de politiska beslut som steg för steg har lett skolan bort från kunskaper som mål till att prioritera social samvaro. Från beslutet om obligatorisk sammanhållen grundskola 1962, via Läroplan för grundskolan 1969, SIA-reformen 1976, Läroplan för grundskolan 1980 och Lärarutbildningsreformen LUT 1985 har Sverige steg för steg infört en skolideologi utan att ha bevis på att det som infördes var bra. De personer som stod bakom besluten beskrivs, och det förvånande är att personer utan speciell sakkunskap har fått ha ett stort inflytande över svensk skola. Alla vuxna svenskar i yrkesverksam ålder har formats av de här besluten.

Inger Enkvist hörde själv till de sista årskullar i Sverige som fick gå realskola och gymnasium som ledde fram till studentexamen. Vid lärarhögskolan fick hon som mycket ung lärarkandidat Läroplan för grundskolan 1969 som huvudbok, och som lärarrepresentant vid ett högstadium satt hon i en grupp och diskuterade med rektor hur SIA-reformen om skolans inre arbete skulle tillämpas vid den egna skolan. Hon har iakttagit på nära håll hur den systematiska förstörelsen av svensk skola gått till.

Boken ingår i det av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse finansierade forskningsprojektet ”Arvet efter 1968”. I åtta specialstudier, där Enkvists är en, behandlas skilda aspekter av hur 1968 års idéer och individer påverkade svensk politisk diskussion och samhällsinstitutioner i Sverige, som utrikesdepartementet, skolan och kyrkan. Vetenskapliga forskningsledare har varit Lennart Berntson och Svante Nordin, stiftelsens forskningskoordinator Peter Luthersson.

Sorgen i Palestina skildrar möten med det palestinska och israeliska samhället, så fyllt av motsättningar, spänning och lidande men också av ”sumud” – förmågan att uthärda med skönhet och grace. I augusti 2012 förlorade Kerstin Vinterhed sin man och ett smärtsamt sorgearbete tog vid. I Israel–Palestina fick hon lära sig hur man kan axla sin börda med högburet huvud.

Kerstin Vinterhed, f. 1941, är f.d. mångårig DN-medabetare och präst i Svenska kyrkan. År 1977 disputerade hon i pedagogik på avhandlingen Gustav Jonsson på Skå. En epok i svensk barnavård vid Stockholms universitet och är docent i socialt arbete. Hon ha givit ut en rad böcker bl.a. Kärlek i tjugonde seklet. En biografi över Alva och Gunnar Myrdal (2003), Yvs icke, Död. En essä om kollektiv sorg (2005), Europa – det är jag. Om EU:s fäder och Europas identitet (2006) och Mordet. Om öppna och dold motsättningar bakom Palmemordet (2011).

Idag lever vi i omställningens tid. Samtidigt som det industrimoderna samhällets infrastruktur är helt beroende av fossila bränslen, måste 75 % av de kända fyndigheterna av olja, kol och gas ligga kvar i marken om klimatforskningen tas på allvar. Hur ska en sådan förändring bli möjlig?

Denna bok visar konkreta historiska lärdomar som kan användas för att hantera utmaningar som klimatfrågan och andra miljöfrågor ställer på oss. Med folkomröstningsresultatet 1980 i ryggen var det tydligt att medborgarna i Sverige bar med sig en vision om ett annat samhälle. Fler och fler människor var beredda att ändra vanor och konsumtion för att uppnå ett decentraliserat och förnyelsebart energisystem, giftfritt jordbruk och småskaligare leverne. Men samtidigt som den ekologiska diskursen tog plats i Miljö- och energidepartementet mobiliserade de industrimoderna aktörerna till en avgörande konflikt om framtidens politik. Ett avgörande som fortfarande påverkar samtiden.

”Ibland känns det som att man står inför ett avgörande vägval, där ny teknik och nya tankesätt öppnar upp för oanade möjligheter. Martin Hultman undersöker i Den inställda omställningen hur ett decentraliserat och förnybart energisystem i Härnösand under 1980-talet samskapades med nationell energi- och miljöpolitik. Denna välgrundade och nyskapande analys skapar en bredare förståelse gällande avgörande vägval som är minst lika aktuella idag som de var då. Med ett posthumanistiskt perspektiv visar Hultman på möjligheterna till att ställa om våra energisystem i hållbar riktning. Det är viktig läsning för politiker från alla läger som tar miljöfrågorna på allvar och forskare som vill fördjupa insikten om energipolitik.” (Erland Mårald, professor i idéhistoria)

Martin Hultman är doktor i teknik- och social förändring. Han har tidigare publicerat flertalet tidskriftsartiklar inom energi- och miljöområdet samt böckerna Discourses of Global Climate Change, Posthumanistiska Nyckeltexter och avhandlingen Full gas mot en (o)hållbar framtid. För närvarande arbetar han som lektor vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings Universitet

Globaliseringen är en omdiskuterad företeelse. Att världen i en allt snabbare takt har integrerats under senare årtionden genom arbete, handel, resande och internet är ett faktum. Vissa ser med oro på framtiden medan andra har dragit fördelar och ser nya möjligheter. I den här antologin belyser ett antal forskare globaliseringens effekter på arbete, kultur och samhällsliv. Migranters livs- och arbetsvillkor skildras i bokens kapitel om exempelvis gatuförsäljare, arbetskraftsinvandrare och kvinnor inom en globalt växande tjänstesektor. I bostadsområdet Sweden Hills i Japan står faluröda hus på rad och vi lär oss om hur det ”typiskt” svenska blir ”glokalt” och om japansk företagskultur i Dalarna. Annat som tas upp i boken är hur globaliseringen påverkat den svenska modellen och den svenska arbetsmarknaden. Andra teman är miljöns globalitet och ideal om anställningsbarhet.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av samhälls- och arbetslivsfrågor, omvärldsanalys och politik.

Varför ser svensk kulturpolitik ut som den gör? Varför handlar den om just de kulturyttringar och områden som den gör? Hade den kunnat utformas på något annat sätt? För att söka svar på sådana frågor menar Anders Frenander att ett långt historiskt perspektiv är upplysande.

I denna utvidgade och delvis omarbetade upplaga analyserar Frenander hur man på en övergripande nivå diskuterat svensk kulturpolitik fram till riksdagsbeslutet 2009. Till grund för undersökningen ligger partiernas kulturpolitiska program, deras tidskrifter, debattböcker och debattartiklar samt statliga utredningar med mera. Materialet granskas med en diskursanalytisk metod insatt i en större teoretisk ram avseende det svenska folkhemmet, betraktat som en hegemoni i Gramscis mening. När folkhemmet etablerades på 1930-talet sattes för lång tid framöver gränserna för politikens vägar. I hög grad gällde detta kulturpolitiken och kan förklara varför den, när den etablerades på 1960-talet, kom att kretsa kring ett konventionellt borgerligt finkulturbegrepp. Bokens historiska synsätt och kronologiska upplägg åskådliggör varför dagens kulturpolitik ser ut som den gör.

Anders Frenander är idéhistoriker och professor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Nuförtiden är det olagligt för svenska företag att sluta sig samman i karteller. De företag som bryter mot förbudet riskerar att dömas till hundratals miljoner kronor i böter. Så har det inte alltid varit. Under stora delar av 1900-talet var organiserad samverkan ett naturligt inslag i det svenska näringslivet. Karteller ansågs rent av vara samhällsekonomiskt gynnsamma. Syftet med den här antologin är att skapa ökad kunskap om fenomenet karteller. Här granskas den svenska kartellhistorien från en rad synvinklar. Det görs bland annat nedslag i en rad branscher som var särskilt kartelliserade, såsom cementindustrin, stålindustrin och livsmedelsindustrin. Vidare studeras de politiska partiernas historiska och nutida ställningstaganden i kartellfrågan. Här finns också ett avsnitt som handlar om det kartellregister som upprättades för att få bättre koll på kartellernas utbredning. Dessutom görs en analys av några av de kartellstrategier som arbetsmarknadens parter använt sig av genom historien.

Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför?

Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ – varför de har ansetts angelägna och önskvärda – liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet.

Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet – Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin – i samarbete med Henrik Lång.

André Oscar Wallenberg founded Stockholms Enskilda Bank, which has become one of Sweden’s major banks, in the mid 19th century. After a banking crisis in 1878–79, two of his sons, Knut and Marcus Sr, managed to restore the family’s sphere. When other banks and investment companies had been seriously hit by two world wars and the intervening collapse of Ivar Kreuger’s enterprises, the Wallenbergs were best fitted for the prosperous post-war era. They soon dominated Sweden’s financial world as well as its expanding export industry.

In Wallenberg – The Family that Shaped Sweden’s Economy, Gunnar Wetterberg traces the history of an outstanding Swedish family. He tells of political complications and financial brainwaves and presents the family’s leading men and their feuds. Wetterberg relates the history of the Wallenbergs as a financial dynasty, intertwined with Sweden’s development into a modern industrial nation. In no other country has a single family had such a strong and multi-facetted position for so many years.

Gunnar Wetterberg, born 1953, is a historian and author, initially a diplomat. Besides heading the 1992 and 1995 Medium-term Surveys at Sweden’s Finance Ministry, he has been a director of the Swedish Association of Local Authorities and Head of the Research & Policy Department at the Swedish Confederation of Professional Associations. He was awarded the Duke Charles Prize for his biography of the Swedish Chancellor Axel Oxenstierna (1583–1654) and the Kunskaps Prize for erudition in 2008. He holds an honorary doctorate at the Arts Faculty of Lund University and is a member of the Royal Swedish Academy of Sciences and the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Also available as e-book. ISBN 978-91-7844-925-5.

Det sägs att det är bra att tänka själv. Men vad betyder det att tänka själv? Är det möjligt? Är det önskvärt? Genom samtal med andra kan man få man tillgång till olika perspektiv, hjälp att se nya lösningar och att kritiskt granska förgivettagna föreställningar. Borde vi kanske därför kräva att slippa tänka själva?

Denna bok handlar om hur lärare tillsammans med elever kan utveckla ett gemensamt tänkande i skolan. Elevers tankar formuleras här som filosofiska frågor med öppna svar vilka behandlas i en så kallad undersökande gemenskap. I boken varvas praktiska exempel med beskrivningar av hur samtal kan planeras och genomföras. I ett inledande kapitel presenteras ett perspektiv på skolans värdegrund som utgår från en problematisering av lärares och skolans dubbla uppdrag, att förmedla grundläggande och specifika värden och samtidigt ge eleverna möjlighet att utveckla egna ställningstaganden och hållningar. Boken innehåller även instuderingsfrågor att arbeta vidare med i lärarlaget eller i studentgruppen.

Boken riktar sig till lärare, lärarstudenter och pedagoger som arbetar med värdegrundsfrågor i skolan. Vår förhoppning är att texterna även ska inspirera coacher och handledare som genom olika organisationer deltar i ett förändringsarbete i skolan.

Utgiven i samarbete med Arvsfonden och Riksteatern.

Innovationer och entreprenörer betraktas ofta som nödvändiga faktorer för att skapa nya företag och marknader. Varumärken har med tiden fått en allt större betydelse i näringslivet, eller kanske är det mer rättvist att säga att vi blivit mer medvetna om deras ekonomiska värde för producenter och deras sociala värde för konsumenter. Denna bok illustrerar att det finns många intressanta forskningsfrågor i skärningspunkten mellan entreprenöriella aktiviteter och uppbyggnaden och vidmakthållandet av välkända varumärken.

Författare: Madeleine Bonow, Marcus Box, Marianne Dahlén, Michael Funke, Karl Gratzer, Ingalill Holmberg, Mats Larsson, Tommy Larsson Segerlind, Mikael Lönnborg, Christine Myrvang, H. Richard Nakamura, Tom Petersson, Frans Prenkert, Paulina Rytkönen, Peter Sandberg, Ingela Sölvell, Christian Widholm och Karin Winroth.

Varför har Sverige problem med utbildningen? God utbildning och dålig. Internationella exempel visar genom jämförelser med andra länder vilka förändringar som bör vidtas i Sverige. De goda exemplen hämtas från Finland och länder som Japan och Kina och de dåliga bland annat från ytterområdena till de stora städerna i Frankrike. USA får vara exempel på både god och dålig utbildning. I länder där utbildningen fungerar bra samverkar elevernas ansträngningar, föräldrarnas stöd och lärarnas skicklighet.

Hur ser god utbildning ut rent praktiskt i klassrummet? Exempel ges från matematik, naturvetenskap, historia, svenska och främmande språk. God ämnesinlärning ger samtidigt specifika ämneskunskaper och god förmåga att hantera språket. Systematisk utbildning är speciellt viktig för invandrarelever.

Boken vänder sig till lärare, journalister, politiker och föräldrar.

Inger Enkvist är en välkänd debattör i ämnet med ett flertal verk tidigare publicerade, bland annat som redaktör för de mycket uppmärksammade Feltänkt och Skolan - ett svenskt högriskprojekt.

Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken – hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten?

I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en ”Bolognaprocess”.

Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ”ökad anställningsbarhet” och politiska målsättningar som ”jämlikhet”, ”jämställdhet” och ”mångfald”.

Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett ”offer”, som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre.

”De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den”, konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.

In 1971, a group of young people broke into a closed down military area in Copenhagen. It was located not more than a mile from the Royal Danish Palace and the Danish Parliament. Soon, the media published images and reports from the proclamation of the Freetown Christiania, and people travelled from all over Europe to be part of the foundation of a new community.

A 'Christiania Act' passed by a broad parliamentary majority in 1989 legalised the squat and made it possible to grant Christiania the right to collective use of the area. However, this was reversed under the Liberal-Conservative government in 2004, when the parliament decided on changes in the 1989 Christiania law. The Freetown has refused to give up its collective use of the property, so it remains highly contested.

Around 900 people live in Christiania today. It is governed through a de-centralised democratic structure, whose autonomy is strongly contingent on the Freetown's external relations with the Danish government, the Copenhagen Municipality, the Copenhagen Police and to organised crime in connection with the cannabis trade.

This book brings together ten researchers from various disciplines: Sociology, Anthropology, History, Geography, Art, Urban planning, Landscape architecture and Political science to bring their own reflections on the unique community that is Christiania. In the introductory chapter, the editors provide an overview of the research that has been done on the settlement from the early 1970s to the 2000s.

Vid mitten av 1900-talet seglade kärnkraft upp som en möjlig kraftkälla, en energiform som först väckte stora förhoppningar och så småningom även fruktan. Drömmen om den energisnåla bridreaktorn inleddes på 1940- och 50-talen som en närmast utopisk vision av en kärnkraft som skulle vara modern, billig och praktiskt taget outtömlig. Bridreaktorerna skulle laddas med plutonium från de svenska tungvattenreaktorerna och bilda ett högteknologiskt energisystem som skulle ge Sverige fördelar i den internationella konkurrensen.

Men det blev inte några storskaliga bridreaktorprogram i västvärlden. En rad faktorer av teknisk, ekonomisk och politisk natur gjorde att utvecklingen tog andra vägar. Trots det fungerade bilden av bridreaktorn som framtidsvision inom kärnkraftsutvecklingen. Den sågs som en lösning på de råvaruproblem uranreaktorerna tampades med – men utvecklades så småningom till en skräckbild. I Visionen om outtömlig energi följer vi en teknik som under många år, trots att den inte slog igenom industriellt, påverkade teknikutvecklingen, energipolitiken och miljödebatten.

Maja Fjæstad är civilingenjör och teknik- och vetenskapshistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskaphistoria vid KTH.

I denna bok porträtteras ett antal kvinnor som varit statsråd i UD, karriärdiplomater och politiskt rekryterade diplomater. Porträtten berättar om betydelsefulla insatser i stationeringsland och i hemmaförvaltning. Här presenteras även personerna bakom yrkesroll och yrkesutövning och deras drivkrafter och mål för arbetet.

Boken ger också nya insikter om villkoren för svensk diplomati i allmänhet.

Jag har lärt mig mycket av dessa pionjärer i svensk diplomati under 1900-talet. Boken om dem rekommenderas varmt inför tvåtusentalets utmaningar. (Margot Wallström

Vad kan det innebära att leva i kunskapssamhället? Upplysningstanken bygger på föreställningen att kunskap är något som skänker individen frihet, något som emanciperar oss och gör oss till fullvärdiga människor. Just nu ses kunskap snarare som något som ska skapa tillväxt och som något som lägger grunden för en global tävlan. Blir det någon skillnad när denna kunskapssyn läggs till grund för politiken i stället för upplysningstanken?

Den här essäsamlingen handlar om de svenska universitetens förändring under det senaste decenniet: om politiska reformer, nya ideologier och vetenskapens enorma legitimitet. Den handlar också om det svenska samhällets utveckling från ett samhälle som hyste ett kollektivt förtroende till formella institutioner, till ett samhälle som i allt högre grad bygger på personliga nätverk och på marknadsmekanismen, ofta i kombination. Allt mer utbildning – allt mindre kunskap. Allt fler professioner – allt mindre professionalitet. Allt snyggare skal – allt mindre kärna. Boken är tänkt som ett försvarstal för systemförtroende, men också för det utrotningshotade professionella omdömet. Den innehåller ett antal texter skrivna av författaren mellan 2001 och 2009. De flesta av dem är tidigare publicerade men tre av dem är ej tidigare utgivna.

Ylva Hasselberg är ekonomisk-historiker, verksam vid Uppsala universitet. Hon har under de senaste tio åren varit aktiv i kulturdebatten, framför allt i frågor som rör forskningspolitik och universitetens utveckling.

Utbildning framstår i dagens debatt som en ödesfråga. En hög formell utbildningsnivå hos befolkningen ses som en garant för att dagens och morgondagens tillväxtproblem skall kunna lösas. Samhället gör därför stora satsningar på formell utbildning.

Det har dock visat sig finnas en diskrepans mellan samhällets ansträngningar och de önskningar som delar av befolkningen bär på. Dessa väljer nämligen andra former för att inhämta den kunskap de behöver för att förverkliga sina aktuella livsprojekt.

I den här boken pekas därför på behovet av att bredda perspektivet på vad utbildning och studier kan vara. Genom att lyfta fram icke-formella och informella studieformer vid sidan av de formella sätts fokus på det livslånga lärandet. Ambitionen är att skapa större förståelse för individens val och icke-val och ställa frågan om andra former av studier är väl så viktiga som de formella. Kanske kan vi i samspelet mellan formella, icke-formella och informella studieformer hitta nya lösningar på mångas utbildningsbehov.

Forskare inom historia, kulturgeografi, pedagogik och sociologi medverkar i boken.

Ämbetet som statsminister har förändrats på olika sätt under de sextio år som gått sedan Tage Erlander utnämndes hösten 1946 till dess att Göran Persson avgick hösten 2006. En redan förut stor arbetsbörda har ytterligare ökat och en redan förut central ställning har blivit ännu mer framträdande. Man talar om en ”presidentialisering” av ämbetet som statsminister.

I denna bok lämnas först en redogörelse för utvecklingen fram till efterkrigstiden. Porträtt tecknas därefter av de sex politiker som under denna tid verkade som statsminister i minst tre år. De sex är Tage Erlander med sin rekordlånga tid i ämbetet på 23 år samt Olof Palme, Thorbjörn Fälldin, Ingvar Carlsson, Carl Bildt och slutligen Göran Persson med sina dryga tio år.

Den bild som förmedlas av dessa statsministrar baserar sig på tidigare forskning och memoarer, på samtal med dem som varit med och på Olof Ruins egna intryck. Han har känt flera av dessa statsministrar nära. Boken ger en fängslande och personligt präglad insyn i det som varit.

Olof Ruin innehade Lars Hiertas professur i statsvetenskap vid Stockholms universitet 1976–93. Han är också en uppmärksammad samhällsdebattör. I sin forskning har han i huvudsak sysslat med centrala politiska institutioner, organisationer och personer.

För många migranter utspelar sig vardagslivet på flera platser samtidigt. Relatio-ner och familjeekonomi, livsmål och identiteter formas inom ett socialt samman-hang som spänner över nationsgränser. Genom transnationella relationer knyts geografiskt skilda världar ihop och blir i många fall ett ”hemland” som består av flera platser. Globala familjer handlar om samspelet mellan migranters liv i Sverige och de globala gemenskaper de ingår i.

Familj och släktskap utgör grunden i de flesta transnationella nätverk. Vad är det som gör att släktskap kan hålla samman människor över tid och rum? Globala familjer ger svar på detta med ett antal etnografiska studier som utgår från mig-ranters egna erfarenheter och perspektiv. Boken visar hur nära familjerelationer skapas geografiska avstånd till trots, men också hur människor försöker hantera de komplexa och ibland motstridiga krav som transnationella liv innebär.

Med en antropologisk utgångspunkt ger boken inblickar i och knyter samman två teoretiska inriktningar av hög aktualitet; den ena handlar om transnationell migration, den andra rör samtida forskning om familj och släkt.

Vilken uppgift har universiteten egentligen? Om forskning och högre utbildning ska bidra till sociala och ekonomiska framsteg, hur ska då verksamheten bedrivas och universitetet utvecklas för att bästa uppnå dessa mål? Ska det vara på sina egna premisser eller under ledning av stat och näringsliv?

Såväl praktisk nytta som mätbarhet har blivit centrala frågor i diskussionen om universitetets framtid. I både grundutbildningen och forskarutbildningen har medelstilldelningen kopplats till resultat i form av genomgångna kurser och examensfrekvens. Även kvaliteten på forskning börjar alltmer mätas i kvantitativa termer, exempelvis i antal publikationer, viktning av publikationsvärde som premierar många mindre forskningsansatser, utlåningsfrekvens som mått på en boks värde för universitetsbibliotek, extern finansiering som bevis för forskningens potential etc. Förbättringar blir härmed en fråga om att öka produktiviteten och inte en fråga om vad som produceras.

Vad som återstår att fråga sig är vad vetenskapens huvudmål är och hur vi bäst ska leva upp till det? Ska universitet karakteriseras av oberoende eller nytta? Finns det något i den högre utbildningens idé utöver omvärldsanpassning och praktisk yrkesträning? Vilka konsekvenser har marknadstänkande, politisk styrning och avnämarkrav för hur vi uppfattar vetenskap, hur den professionella identiteten formas och verksamheten organiseras? Reclaim the Science! ställer och försöker besvara dessa viktiga, för att inte säga akuta, frågor.

De senaste 15 åren har sett en renässans för forskning om den samhällssektor som varken är stat eller marknad. I viss mån är denna förnyelse kopplad till ett nytt teoretiskt och diskursivt utrymme som skapats i såväl svensk som internationell forskning. Lite förenklat kan man beskriva denna förändring som en övergång från en äldre svensk tradition där folkrörelser stått i centrum till en nyare där det civila samhället kommit att bli ett grundbegrepp. Det civila samhället är kort sagt summan av de sociala aktiviteterna i fältet mellan offentlig sektor och marknad.

Den här boken presenterar 19 av de sammanlagt dryga 60-tal svenska doktorsavhandlingar från 2000-talet som på olika sätt behandlar det civila samhället eller delar av detta. De nydisputerade forskarna presenterar avhandlingsarbeten och placerar in den egna analysen i detta nya forskningsfält, där några av nyckelorden blivit civilsamhälle, socialt kapital, frivillig sektor/ideell sektor, frivilliga organisationer, sociala rörelser och NGO’s.

Hösten 2003 bildades Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället. Gruppen ska kartlägga och initiera ny forskning inom området. Den har tidigare utgivit antologin Civilsamhället. Några forskningsfrågor (2005) och står även bakom Det civila samhället som forskningsfält.

”Över blockgränsen” behandlar den dramatiska period i svensk inrikespolitik i slutet av 1990-talet, då centerpartiet och den socialdemokratiska regeringen samarbetade ”för att rädda landet”. Det var första gången en svensk regering stödde sig på ett oppositionsparti utan att bilda koalition. På så sätt genomfördes den största budgetsaneringen i mannaminne. I den här boken ger huvudpersonerna, bland dem statsminister Göran Persson och förre centerledaren Olof Johansson, sin syn på vad som hände.

Radiojournalisten Arvid Lagercrantz ställer frågorna.

Genom 1800- och 1900-talen har det nationalstatliga idealet varit normerande för Europas samhällen. Nation och stat har knutits samman med medborgarskap och demokrati. Idag ter sig detta inte lika självklart och under det senaste årtiondet har vi sett en framväxt av fördjupade samarbeten på andra nivåer än den nationalstatliga.

Den här boken tar fasta på två ideal som har avgörande betydelse i dagens samhälle och som båda är kontroversiella. Det ena idealet är medborgarskap och det andra är betydelsen av lokalsamhället, som framträder både som ett svar på önskemål om fördjupad och mer levande demokrati och som en motvikt till storskalighet och globalisering.

De studier som här presenteras vill bidra till att kasta ljus över samtidsaktuella problem. Avsikten är också att visa det nära sambandet mellan idéer om medborgarskap och lokalsamhälle, liksom att de har en gemensam historia genom 1800- och 1900-talen. Denna nära relation fångas i den här boken med begreppet lokalt medborgarskap.

Begreppet fångar också den svåra problematik som handlar om deltaganden och uteslutningar. Närhelst det talas om medborgarskap väcks frågan vilka som skall innefattas av det. I det lokala sammanhanget blir denna svårighet speciellt tydlig. Här förväntas det medborgerliga deltagandet i gemensamma angelägenheter äga rum, men i den lokala gemenskapen sker också uteslutningarna.

Nu endast tillgänglig som e-bok: ISBN 978-91-7844-434-2.

Svensk språkutbildning var kring 1970 en av världens absolut bästa. Ökande internationella kontakter borde betyda att språkutbildningen vore i en ännu bättre situation idag, men så är det inte. Vad har hänt? Krav på betyg i andra främmande språk än engelska har tagits bort i de flesta sammanhang, språken behandlas på gymnasieskolan som en sorts tillvalsämnen bland många andra, och sparkrav har lett till gruppsammanslagningar och timreduktion.

Trängd mellan politik och pedagogik beskriver de förändringar svensk språkutbildning genomgått efter 1990 och pekar på hur beroende olika nivåer är av varandra, från grund- och gymnasieskola till högskolans språkinstitutioner och lärarutbildningar.

Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet och skoldebattör. Hon har tidigare publicerat Feltänkt. En kritisk granskning av svensk utbildningspolitik, Skolan – ett svenskt högriskprojekt samt Utbildning, utbildning och åter utbildning. Vad Sverige kan lära av de engelska skolreformerna.

Det svenska sociala landskapet målas om i allt snabbare takt. Färgen hinner knappt torka innan nya bilder målas över de gamla. Men historielösheten står alltid på lur när nya riktlinjer dras. Ändå är frågorna idag märkligt lika dem som ställdes vid den tid som den här boken huvudsakligen uppehåller sig vid – 1960- och 70-talen.

Det började när missbrukarna, fångarna och psykpatienterna organiserade sig tillsammans med vårdradikalerna. R-förbunden (RFHL, KRUM, RSMH och ALRO) bildades och Pockettidningen R kom ut som det gemensamma språkröret. Fältropen löd: Bort med auktoriteter! Makt åt klienterna! Riv fängelser och mentalsjukhus! Slopa tvånget! Orsaken bakom utslagningen, menade vi, var ett orättfärdigt och förtryckande samhälle.

Vad hände med kraven som ställde till ett sådant rabalder? Har de gått i graven eller lever de kvar? I När botten stack upp finns mycket att lära för dem som också idag vill kämpa för solidaritet med de sämst ställda.

Medverkande författare: Monica Adamson, Stig Edling, Helena Frykstrand, Per Gahrton, Lars Grip, Leif Holgersson, Thomas Mathiesen, Cecilia Modig, Hans Nestius, Thomas Nordegren, Ingmarie Sandberg, Willie Sannegård, Sten Schön, Lasse Strömstedt, Maria Ståhlnacke, Henrik Tham, Sonja Wallbom, Kerstin Vinterhed, Björn Wrangsjö.

'Jag har läst När botten stack upp i manus. En spännande och intresseväckande skildring inifrån och utifrån av 1960- och 1970-talens solidaritetsarbete inom de olika R-förbunden. Boken ger perspektiv på 40 år av social samhällshistoria med fokus på erfarenheter från då, sedda ur dagens perspektiv. Klart intressanta och meningsfulla texter, en bok som bör vara mycket värdefull för bl.a. olika sociala utbildningar och för alla med ett socialt engagemang.' (Ann Helleday – psykolog och universitetslektor vid Institutionen för Socialt arbete, Stockholms univ.)

'Ett 20-tal mycket erfarna R-förbundsaktivister formulerar i denna bok sina personliga reflektioner från den tidens kamp för humanitet och människovärde. Den sociala och psykiska utslagning som var aktuell då har än större aktualitet i dagens samhälle. Och i samma takt tycks medkänslan och engagemanget för det 'fula lidandet' ha tunnats ut. I boken finns mycket att lära för dem som också idag vill verka för solidaritet med de sämst ställdas mänskliga rättigheter och ett värdigt liv.' (Barbro Lennéer-Axelson – psykolog och universitetslektor vid Institutionen Socialt arbete, Göteborgs univ.)

Under Tony Blairs tid som premiärminister har man i England sett utbildningen som det viktigaste inrikespolitiska området och en rad reformer har genomförts. Systemet med noggranna kursplaner, testning och rapportering av resultat har stärkts, och skolornas resultat redovisas öppet. Reformerna baseras på övertygelsen att kunskapsinhämtande och omsorg inte står i motsats till varandra och att elever från hem utan studievana är de som vinner mest på den nya inriktningen. Allmänhetens intresse för skolan har också stärkts påtagligt, och media rapporterar allt fler positiva nyheter och inte bara problem.

Genom en fokusering på skolan som kunskapsproducent har man lyckats vända den nedåtgående trend som den engelska undervisningen uppvisat sedan 60-talet. I de senast genomförda undersökningarna av elevernas förståelse i modersmål, matematik och naturvetenskap ligger England för första gången på decennier i topp bland de västerländska länderna. Sverige har all anledning att se närmare på och lära av det som skett i engelsk utbildning.

Utbildning, utbildning och åter utbildning följer upp den nyligen utgivna och mycket uppmärksammade Skolan – ett svenskt högriskprojekt, som var en kritisk granskning av situationen i den svenska skolan.

Talmansämbetets utveckling kan ses i ljuset av parlamentarismens förankring i vår konstitution. Enligt regeringsformen är riksdagen folkets främsta företrädare och därmed även den första statsmakten. Det har givit talmannen, både utåt och inåt, en mera framträdande position.

Talmannens uppgift är att leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. I och med 1974 års regeringsform övertog talmannen statschefens uppgift att utse statsminister. Härigenom har talmannen den ledande rollen vid regeringsbildningen.

Under rubriken ”Från Henry Allard till Birgitta Dahl” belystes utvecklingen av talmannens förändrade roll efter det att enkammarsystemet infördes i den svenska författningen vid ett seminarium i Sveriges riksdag den 22 oktober 2003. Föredragen och det efterföljande panelsamtalet under professor Christer Jönssons ledning presenteras i denna bok.

Det är inte pengar som fattas för att svensk skola ska nå bra resultat. Trots stora satsningar på moderna inslag som internet och valfrihet uppnår eleverna inte de kunskaper och färdigheter som ställts i utsikt. Frågan är om inte Sverige i omsorgens och likhetens namn infört förändringar som gett motsatt effekt. Den nya skolan skulle göra inlärningen rolig för alla, men i stället känner många elever leda. Den oordning som blivit följden är inte bara ineffektiv och tröttande utan undergräver direkt elevernas hälsa. En dyrbar skola riskerar att bli ännu mer ineffektiv efter införandet av de senaste reformerna.

Skolan – ett svenskt högriskprojekt belyser dagens utbildning från grundskolan till lärarutbildningen. Lärare och läkare som samtidigt är forskare återger var och en från sin utgångspunkt erfarenheter av förändringarna.

Inger Enkvist är professor i spanska och verksam vid Lunds universitet. Hon har utgivit ett flertal publikationer inom det pedagogiska området och har långvarig erfarenhet av undervisning vid såväl skola som universitet.

Varje sammanträde kräver en ordförande om sammankomsten skall kunna fungera tillfredsställande och om man skall kunna komma till beslut i en ordning som accepteras av de närvarande och av dem som i övrigt berörs av besluten. Detta gäller givetvis i allra högsta grad för sammankomsterna i den svenska riksdagens plenisal.

Ordföranden i riksdagen kallas sedan gammalt talman. Den som innehar befattningen som talman har dock en ställning och en rad befogenheter och skyldigheter som är annorlunda och som i vissa avseenden går utöver vad som gäller för andra ordförandeskap men i andra avseenden är mera begränsade.

Avsikten med denna bok är att i stora drag redovisa vad som enligt skrivna regler och praxis gäller för talmannen i den svenska enkammarriksdagen.

Genomgången av regelsystem, riksdagshandlingar, utredningar och andra skriftliga källor har kompletterats och fördjupats genom samtal med talmän som tjänstgjort under de år som gått sedan enkammarriksdagen infördes.

I denna bok återges alla inläggen från ett seminarium den 19 september 2001. Seminariet anordnades med anledning av att Tage Erlander under året skulle ha fyllt 100 år men också därför att de två första delarna av Tage Erlanders dagböcker offentliggjordes under sommaren 2001. Under diskussionen avhandlades olika områden som var aktuella under Erlanders tid som statsminister: inrikes- och utrikespolitiska frågor, politiska ideologier, vetenskaplig forskning och teknisk utveckling.

En rad ledande politiker och vetenskapsmän deltog i diskussionerna, och i inläggen framkommer många viktiga synpunkter och nya uppgifter, bl a om Tage Erlander själv och om arbetet i hans regering under åren 1946-69. Många intressanta jämförelser görs mellan den tidens förhållanden och dagens. Boken innehåller högintressant läsning för såväl forskare som den politiskt intresserade medborgaren.

Statistik är inte liktydigt med 'siffror'. Mer väsentligt är en förväntan: att något kommer att beskrivas, diskuteras och förklaras. Denna förväntan om ny information eller kunskap förutsätter att den statistiska redovisningen bygger på goda datakällor och är tillförlitlig även i andra avseenden.

Som bekant finns även en annan sida, statistik betyder också ”lögn och förbannad dikt”, styrning av åsikter och opinioner, manipulerande krafter som påverkar vad som blir redovisat i namn av ”statistik”. I dag förefaller det som om likgiltighet, besvikelse eller misstro väger tyngre än förväntan och tilltro. Pendeln har svängt under historiens gång.

Svensk statistikhistoria beskriver Tabellverkets och Pehr Wargentins pionjärinsatser i mitten av 1700-talet, 1800-talets systematiska uppbyggnad av en offentlig statistik och framväxten av en känd och etablerad yrkesgrupp statistiker i 1920-talets nyblivna demokrati. Denna historia har länge varit undanskymd trots de intressanta samband som finns med folkrörelserna, folkbildningen och den politiska utvecklingen. Mycket väsentliga är de inflytanden som kom från europeisk statistik och filosofisk empirism – en bakgrund som redovisas utförligt.

Läsaren får till slut ett perspektiv på det sena 1900-talets utveckling inom svensk offentlig statistik. Författaren ifrågasätter att statistikens tidigare huvudansvar för kunskapsbildning har ersatts av en syn på statistik som främst dataframställning. Det finns anledning att lära av en äldre kritisk statistisk tradition. Kan den återigen bli ett styrande roder i samhällsstatistikens utveckling?

Olle Sjöström är praktiserande statistiker samt forskare i samhällsstatistikens villkor och statistikens pedagogik. Han har tidigare bl.a. utgivit Svensk samhällsstatistik (1980) Vad kan vi lära av Tjernobyl? (1988) och Statistik, praxis och bildning – perspektiv på utbildning (1993).