Välkommen till en skugglik sfär där mycket kan upplevas som vackert, skräckfyllt och främmande. De giftiga änglatrumpet, belladonna och blåduva (stormhatt) har namn som är förföriska och bär på lockelse; här skönjs en dubbelhet. Giftväxterna är komplexa - de växer i ett gränsland mellan skönhet och död och förekommer sedan länge både i läkekonsten och i folktron. Här får du stifta bekantskap med exempelvis frukt som för vilse, växtandar, djävulens talisman, giftträd, hoppets späda blomma, häxsmörjelser i myt och verklighet, läketrädgården och klockklang i feernas rike.

Älgen har fascinerat människor under tusentals år. Tidigt var den viktig för folkhushållningen, särskilt i avlägsna skogsområden och än idag är den en central del för byarnas sammanhållning och tideräkning, "före och efter jakten". På grund av hårt jakttryck minskade älgstammen successivt i Sverige från tidigt 1700-tal. Omkring år 1800 hade den nästan nått utdöendets brant. Genom lagstiftning med 10-åriga fridlysningsperioder och jakttider på bara några få dagar tillväxte stammen. Omkring år 1830 var älgen räddad. Populationen tillväxte starkt och i början av 1980-talet fälldes lika många älgar i Sverige som i resten av världen. Under senare år har den minskat betydligt. Älgen och jakten är än idag ett viktigt samtalsämne, den ger kött och rekreation och är en del av naturturismen. Men, den är också kontroversiell genom den ekonomiska skada den orsakar skog och gröda.

Den rikt illustrerade bokens syfte är att ge en bred, populärvetenskaplig inblick i relationerna mellan älg och människor i Sverige under de senaste 8000 åren. Det blir en genomgång av artens biologi, nytta, skada på skog och gröda, inverkan på biologisk mångfald, jakt och fångst, vapen och hundar, lagstiftning, förvaltning, kvinnor i jakten, tama älgar och folktro. Älgen och älgjakten är utan tvekan en del av den svenska kulturen.

Författare: Kjell Danell, FD, professor emeritus i viltekologi, SLU. Roger Bergström, FD, professor emeritus i viltekologi, SLU. Leif Mattsson, FD, professor emeritus i ekonomi, särskilt mångbruk av skog, SLU. Margareta Stéen, DVM, docent i sjukdomar hos vilda djur, SLU. 

The moose has fascinated humans for thousands of years. Early on, it was an important source of food, especially in forested and remote areas. Moose hunting is still vital for community cohesion in villages, and time is divided into before and after the hunt. The moose was nearly extinct in Sweden by the early 1800s after heavy hunting. Through protection and shortened hunting seasons, the moose was saved around 1830. The population then grew, and by the early 1980s, as many moose were harvested in Sweden as in the rest of the world combined. Today, the moose hunting remains a topic of conversation, provides meat and recreation and serves nature tourism. Still, like most large animals, it is controversial not least because of its damage to forests. This book aims to provide a broad exploration of the moose and its relationship with people in Sweden over the past few thousand years. In Sweden moose hunting is an important part of the culture.

The book begins with the colonization and distribution of moose after Sweden became ice-free. The moose biology, benefits, damage, impact on biodiversity, hunting and trapping tools and dogs, as well as legislation and management from Medieval Times to the present, and use of tame moose and folklore are described in 28 chapters.



The authors:

Kjell Danell, PhD, professor emeritus in wildlife ecology.

Roger Bergström, PhD, professor emeritus in wildlife ecology, SLU.

Leif Mattsson, PhD, professor emeritus in the economics of multiple use of forests.

Margareta Stéen, DVM, associate professor in wild animal health, SLU.

Boken handlar om den förbisedde 1800-talstopografen John Bohman. Med sina böcker om Vättern bildar han länken mellan Daniel Tiselius pionjärverk från det tidiga 1700-talet och Folke Dahlbergs klassiska skildringar om sjön under 1900-talet. Helt bortglömd är han inte. Hans namn kan stundom dyka upp i olika sammanhang då det gäller Vättern - exempelvis just hos Folke Dahlberg, som ser Bohman som "den utomordentlige vätternskildraren". Men hans böcker har aldrig återutgivits och hans liv och verk har aldrig framlagts i bokform. Den senaste översikten är den snart 100 år gamla artikeln i Svenskt biografiskt lexikon. Denna bok vill överbrygga luckan genom att dels ge en fylligare bild av denne natur- och kulturorienterade Östgötapräst, dels ge en kommenterande presentation av hans tre verk: Omberg och dess omgivningar (1829), Vättern och dess kuster. Första resan (1834) och Vättern och dess kuster. Andra resan (1840).

Börje Räftegård är fil. dr och tidigare universitetslektor vid Göteborgs universitet. Utöver svensk 1600-talsdiktning och romantikens litteratur har han också forskat och skrivit om efterkrigstidens jazzmusik, Karlsborgs fästning och om det tidiga militärflygets historia - samt om lyckan att långfärdscykla.

This book is published in connection with the 100th anniversary of the Swedish National Forest Inventory, celebrated in 2023. It is an abbreviated version of the original Swedish publication. Initially, the prehistory, establishment, and development of the inventory are described. Based on collected data, the condition and changes of the Swedish forests over a century are then presented, as well as how data is collected, processed, and reported. Following that, some researchers describe how the inventory's data has been used in various disciplines. Collected data is also used by authorities, organizations, and businesses in their internal work, which is described by representatives. Predicting the future of the forests and their use is difficult, but in a concluding chapter, the likely future of the inventory is described and how it can be met to continue to provide answers in support of society's ambitions for sustainable forestry practices.

Flodnejonöga, nätting, har traditionellt fiskats i de norrländska älvarnas mynningsområden under uppströmsvandringen från havet till lekområdena, men fisket har minskat. Den fångas även längs den finska kusten och i Baltikum. Redskapen görs av vidjor, ribbor av trä, eller brädor, numera även av plast och metall. Här berättas om artens ekologi och tidigare nyttjande i mathushållningen. Idag är fisket begränsat, men av vissa anses den rökta nättingen vara en delikatess.

Boken omfattar en ingående beskrivning av flodnejonögats, nättingens, biologi samt en redogörelse för fisket förr och nu i Östersjöområdet. Ett stort antal aktiva nättingfiskare har intervjuats vid 36 älvar i Sverige, Finland och Lettland.

Kjell Sjöberg är född 1942 och uppväxt i Partille. Efter universitetsexamen i Uppsala och lärarhögskola i Umeå doktorerade han vid Umeå universitet i ämnet zoologi. Han är professor emeritus i viltekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Hans forskning har främst berört andfågelekologi, men även insekter som födobas för fåglar. Flodnejonöga som en viktig födoresurs för fiskätande fåglar, främst skrakar, i de norrländska älvarnas mynningsområden ingick i hans studier som ligger till grund för denna bok. I boken medverkar även Kjell Danell, John P. Ball, Lars-Erik Edlund, Olof Sandström och Ingvar Svanberg.

När den senaste inlandsisen dragit sig tillbaka koloniserades tundran av djur och växter från söder och öster. När landbryggan till kontinenten dränktes av havet försvann den södra invandringsvägen. I sen tid invandrade några arter österifrån, andra kom som människans följeslagare eller infördes av människan.

Boken beskriver de landlevande däggdjur som tillkommit i Sverige sedan medeltiden. De är bisam, brandmus, brunråtta, bäver, dovhjort, dvärgmus, fälthare, husmus, kanadahjort, mink, mufflonfår, myskoxe, mårdhund, stenmård, svartråtta, vildkanin, vildsvin och vitsvanshjort. Vildsvin och bäver är ursprungliga men utrotades och återinfördes. Amerikansk bäver och guld­schakal kan vi nog förvänta oss i framtiden.

Några av dessa arter anses invasiva då de skadar biologisk mångfald, människans hälsa och ekonomi. Boken vill ge läsaren ett historiskt perspektiv: När kom arten till Sverige? Hur kom den in? Varifrån? Vilka var förespråkarna och vilka var kritikerna? Blev den till nytta eller skada? Hur har förvaltningen förändrats? Kunskap ger klokskap heter det. Människan är en del av naturen och naturen förändras. Hur mycket ska vi styra den och till vilket pris? Allt har sin tid, även djuren.

Boken bygger på en omfattande genomgång av svensk och utländsk sentida och äldre litteratur samt inspel från många specialister i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Nordamerika. Problemen kring invandrande och invasiva arter är mångfasetterade och svårlösta. För att se goda lösningar krävs kunskap och inte minst ödmjukhet.

Kjell Danell är professor emeritus i viltekologi vid SLU i Umeå. Han intresserar sig för nutida och historiska perspektiv på interaktioner mellan djur, växter och människor och har forskat i boreala skogar, arktis och savanner. Förutom vetenskapliga böcker och uppsatser är han författare till populärvetenskapliga böcker och uppsatser, på senare tid ofta med historiskt perspektiv.

Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.

Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer.

Riksskogstaxeringen

Har du en trädgård, eller är det trädgården som har dig? Du vårdar den till kropp och själ, vad den än hittar på. Utan dina insatser skulle den inte finnas till. Jordplätten är också full av minnen från ett långt liv, precis som ett hem. Minnen av människor du mött och platser du besökt.

När Eva Hernbäck öppnar dörren ut mot sin trädgård på morgonkvisten faller blicken genast på ett ganska pampigt murgröneträd. Det påminner om den vän som för drygt 20 år sedan föreslog att hon skulle plantera just murgröna för att försköna den fula elstolpen mitt på tomten. Nu häckar där både kajor och skogsduvor.

Lite åt höger fångas blicken av en märklig klarblå sak - en gammal slåttermaskin som påminner både om de fattiga människor som här odlade för husbehov för ett sekel sedan, och om en långväga resa till Marocko, landet med den klarblå färgen. Medan de många krolliljorna under det stora päronträdet alltid för tankarna till Linnés Hammarby strax söder om Uppsala. Och vad berättar de späda tulpanerna, dagliljorna och vallmon i mängd, alla arvegods från tidigare ägare?

Eva Hernbäck var journalist på Dagens Nyheter i 40 år. De sista åtta åren fram till pensionen skrev hon främst om trädgård. Egen trädgård fick hon 1997, när familjen köpte den lilla gården Hallbjens i Lau på södra Gotland. Hon har tidigare givit ut bl.a. boken Trädgårdsskolan (2008).

Naturbesök betyder mycket för många människor i olika åldrar. Under pandemitid covid-19 utvecklades besöken till en friluftsboom, särskilt i anslutning till landets större städer. Naturen användes som ett kulturellt uterum av olika grupper. I tider av stress och en krympande samtid med upplevda desynkroniseringsfenomen som spretar åt olika håll, blir naturen en resonansyta med betydelsefull samhällsfunktion. Vid naturbesök övar sig människor i att relatera för att bevara viktig mänsklig identitet gentemot tidens förtingliganden.

MarieAnne Ekedahl är Teol. dr, docent i religionspsykologi vid Uppsala universitet och har under flera år forskat om stress, religiositet och hälsa. I den här sociologiska modernitetsstudien sätts fokus på kulturella accelerationsprocesser i relation till naturupplevelser i svensk kontext med hjälp av den tyske sociologen Hartmut Rosas teorier.

Du har ett val. Människor gör dagligen detta val. Men innan du gör det behöver du också få veta vad valet gäller, vilka konsekvenser det får, och hur villkoren ser ut. Och så är nu inte fallet i den värld vi lever i.

Valet att vara ansvarstagande innebär för det första att du måste fråga dig vem du är, i denna mycket speciella situation. Det är frågan till dig själv, om vem du vill vara. Det är en fråga om vad det innebär att vara människa idag.

Det är också en fråga om att ta ett livsavgörande beslut, både för din egen del och för Jorden. Det är ett val mellan att försumma livets gåva eller att ta hand om gåvan.

Därefter följer frågan om hur du och jag ska mötas. Var vill du vara, var ska vi möta varandra? I vilken värld?

Du kan välja. Det finns flera möjliga världar. Vi kan skapa olika världar beroende på hur vi svarar.

Du kan också ställa frågan till dig själv när du ser ditt barn. Vem vill du vara när du är med henne eller med honom? I vilken värld vill du att ditt barn ska vara?

I svaret uppstår möjligheten att påbörja de förändringar av både dig själv och det omgivande samhället som leder vidare till det större ansvarstagandet.

Mikael Vallström är forskare och författare. I den här boken vänder han sig till läsaren för att samtala om mänsklighetens framtida överlevnad.

Den senare delen av 1800-talet var en händelserik tid i Norrland. Skogsbruk och gruvhantering tog fart och befolkningen växte. Tillgången på jordbruksmark blev allt knappare och under svagåren drabbades många av svält. Många migrerade till USA. I de tidigare tämligen öde skogarna blev det liv och rörelse och arbetskraft kom från andra länder. Många fick välbetalda arbeten i skogen och industrin och lämnade därför jordbruket. Samtidigt utökade staten sitt markinnehav som bemannades med jägmästare och kronojägare som förvaltade och bevakade. Byarnas jaktmarker inskränktes och brott mot jaktstadgan beivrades. Misstron mot myndigheter stärktes.

Den dåliga respekten för jaktstadgan och ökad jakt och fångst ledde till att bävern och vildrenen utrotades och älgen blev ytterst sällsynt. Genom jaktvårdsföreningar, jaktarrenden och utplanteringar försökte man förbättra situationen. Framstegen kom, men sakta.

Författaren Kjell Danell har i sitt arbete utgått ifrån revirförvaltarnas detaljerade årsrapporter och genom denna rikt illustrerade bok får läsaren en god och levande bild av levnadsvillkor, djurliv och jaktmetoder.

Utges i samverkan med Kungl. Skytteanska Samfundet. Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 84.

Under 2000-talet har svensk gruvpolitik tagit plats som en av de mest omdebatterade och omstridda inhemska miljöfrågorna. Den har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser, från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdagen. Kanske inte trots utan just på grund av gruvindustrins långa historia i Sverige har den visat sig kunna alstra politiska energier gällande frågor som i allra högsta grad har relevans för dagens och morgondagens samhälle. Det är frågor som gäller vårt samhälles relation till naturen, statens relation till samhället, och minoritetsgruppers och enskildas rättigheter i relation till staten.

Denna bok belyser genom fallstudier ett antal av de skärningspunkter där den statliga regleringen, den globala finans- och mineralmarknaden, samt lokala intressen, praktiker, förväntningar och farhågor har mötts och satt sin prägel på den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Tillsammans kan studierna läsas som ett vittnesmål om förnyade krav på statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningsrättigheter i den långt drivna avregleringspolitikens tid.

Kan det finnas ett bättre och mera spännande fritidsintresse än att vara ornitolog – alltså att titta på fåglar? Något som man kan börja med i mycket unga år och fortsätta med under hela livet. Något som man kan utöva i stort sett när som helst och var som helst. Man kan vara ensam eller tillsammans med andra. Man kan vara ute eller inne, sitta i bil, på tåg, i båt, ja till och med i flygplan.

Här berättar Anders Bjärvall om hur medryckande och omväxlande det här intresset kan vara. Om du själv är ornitolog kommer du att känna igen dig, nicka instämmande och minnas egna händelser när du läser om olika upplevelser i boken. Om du nyligen har börjat intressera dig för fåglar kommer du att få en massa inspiration att fortsätta. Och om du som aldrig har intresserat dig för fåglar av någon anledning skulle få tag på boken och börjat läsa skulle du nog börja fundera på om inte det här skulle kunna vara en fin hobby också för dig.

Schimpansen Ola bodde hemma hos konstnären och författaren Louise Tillberg och hennes familj i en lägenhet mitt i Stockholm under spelåret 1988/89 då han medverkade i Stockholms stadsteaters uppsättning av August Strindbergs pjäs Gustav III.

Det året resulterade i konstutställningar, böcker, tv-program och ett otal tidningsartiklar med Ola i centrum.

Några år senare sålde den svenska djurparken Ola till en djurpark i Thailand under oklara omständigheter vilket gav eko i hela världen.

Här har Louise Tillberg skrivit ner hela den otroliga historien om Ola och hans öde som har engagerat så många. Boken är fylld av kärlek, humor, inblick, kunskap, glädje och sorg.

Förra Dagens Nyheter-journalisten Eva Hernbäck bidrar med några fördjupande kapitel om djurparkers dunkla handel med djur.

Även tillgänglig som ljudbok. Inläsare: Louise Tillberg & Stephan Karlsén. ISBN 978-91-7844-984-2.

Idag lever vi i omställningens tid. Samtidigt som det industrimoderna samhällets infrastruktur är helt beroende av fossila bränslen, måste 75 % av de kända fyndigheterna av olja, kol och gas ligga kvar i marken om klimatforskningen tas på allvar. Hur ska en sådan förändring bli möjlig?

Denna bok visar konkreta historiska lärdomar som kan användas för att hantera utmaningar som klimatfrågan och andra miljöfrågor ställer på oss. Med folkomröstningsresultatet 1980 i ryggen var det tydligt att medborgarna i Sverige bar med sig en vision om ett annat samhälle. Fler och fler människor var beredda att ändra vanor och konsumtion för att uppnå ett decentraliserat och förnyelsebart energisystem, giftfritt jordbruk och småskaligare leverne. Men samtidigt som den ekologiska diskursen tog plats i Miljö- och energidepartementet mobiliserade de industrimoderna aktörerna till en avgörande konflikt om framtidens politik. Ett avgörande som fortfarande påverkar samtiden.

”Ibland känns det som att man står inför ett avgörande vägval, där ny teknik och nya tankesätt öppnar upp för oanade möjligheter. Martin Hultman undersöker i Den inställda omställningen hur ett decentraliserat och förnybart energisystem i Härnösand under 1980-talet samskapades med nationell energi- och miljöpolitik. Denna välgrundade och nyskapande analys skapar en bredare förståelse gällande avgörande vägval som är minst lika aktuella idag som de var då. Med ett posthumanistiskt perspektiv visar Hultman på möjligheterna till att ställa om våra energisystem i hållbar riktning. Det är viktig läsning för politiker från alla läger som tar miljöfrågorna på allvar och forskare som vill fördjupa insikten om energipolitik.” (Erland Mårald, professor i idéhistoria)

Martin Hultman är doktor i teknik- och social förändring. Han har tidigare publicerat flertalet tidskriftsartiklar inom energi- och miljöområdet samt böckerna Discourses of Global Climate Change, Posthumanistiska Nyckeltexter och avhandlingen Full gas mot en (o)hållbar framtid. För närvarande arbetar han som lektor vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings Universitet

De flesta som åker på safari i östra Afrika har längtat länge efter att göra det. De har planerat, sparat pengar, läst böcker, tittat på TV-program, talat med andra som har gjort sådana resor. När det sedan är dags att lämna Afrika och åka hem har alla – eller åtminstone de allra flesta – fått sina förväntningar infriade. De har sett många stora däggdjur – elefanter, lejon, apor, antiloper av olika arter med mera. De har säkerligen sett krokodiler och en mängd exotiska fågelarter. Därtill har de fått vara med om mycket som de kanske inte hade väntat sig.

I Åter till savannen berättar Anders Bjärvall om sina många möten med den östafrikanska naturen och vad man kan få uppleva där. Boken skildrar djurlivets olika arter och individer och hur man som människa kan ha turen att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle. Bjärvall vänder sig till er som redan varit på safari. Ingen resa är den andra lik och han visar eftertryckligt att alla som åker igen kommer att få nya upplevelser. Och han vänder sig naturligtvis till alla er som ännu inte varit på safari men som funderat på att göra det. Åk innan det blir för sent, ni kommer att få många spännande och intressanta upplevelser och många av er kommer att längta tillbaka och vilja återvända.

Anders Bjärvall, född 1938, är zoolog och välkänd rovdjursexpert, verksam på Naturvårdsverket under 30 år, ofta anlitad av radio och TV och som färdledare på många safaris till nationalparkerna Ruaha, Mikumi och Selous. Han har tidigare skrivit Trettio år med rovdjur – och människor och flertalet andra böcker om däggdjur i Sverige och Europa.

Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför?

Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ – varför de har ansetts angelägna och önskvärda – liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet.

Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet – Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin – i samarbete med Henrik Lång.

År 1755 gav Immanuel Kant ut en sammanfattning av tidens astronomiska vetande, tillsammans med en hel del nya idéer. Han tänkte sig bland annat att en del av de suddiga ljusfläckar som man kan se på himlen kunde vara väldiga stjärnsystem liknande vår egen Vintergata – en tanke som bekräftades först på 1920-talet. Kant utvecklade också en hypotes om hur planeterna i solsystemet kommit till, som faktiskt i många stycken liknar vad dagens astronomer tror.

Hans skrift blev ett centralt verk i astronomins historia. Ändå har den tidigare aldrig översatts till svenska. Astronomen Gunnar Welin tyckte att det borde åtgärdas. Han har också skrivit en inledning och kommentarer där Kants idéer sätts i relation till vad vi nu vet – eller tror oss veta – om hur det fungerar ute i världsalltet.

I sin bok om Dalarnas trädgårdar väljer landskapsarkitekt Inger Berglund ut åtta anläggningar från tre olika sekel. Genom att sätta in trädgårdarna i ett historiskt sammanhang kopplat till landskapets naturliga förutsättningar och ägarnas intentioner förstår vi hur trädgårdarna funnit sin form. Boken blir en spännande resa i tiden och genom landskapet. Du kan själv göra resan med hjälp av de förslag till turer som finns i boken. Trädgårdarna ger dig inspiration och förståelse för vad som är möjligt att odla.

Inger Berglund är landskapsarkitekt med egen verksamhet, dotGreen Landskap och Miljö AB, och knuten till Dalarnas forskningsråd.

Svenska miljöbrott och miljöskandaler 1960–2000 undersöker tre uppmärksammade händelser från slutet av 1960-talet fram till idag: miljöskandalerna vid Teckomatorp och Hallandsåsen samt ett numera mindre känt fall i Umeå i slutet av 60-talet. Boken visar hur föreställningen om att något är ett ”miljö­brott” uppstod och hur sedan lagstiftning och organisationer växt fram för att hantera detta. Ur ett brett samhälleligt och kulturellt perspektiv lyfts olika aktörer och synsätt i processen fram.

Erland Mårald är docent i idéhistoria och lektor vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet.

Belönad med Clio-priset 2008.

Under 1800-talets slut och 1900-talets början genomgick vårt lands natur under inflytande av industrialiseringen en genomgripande förändring. Ett av de viktigaste vittnesbörden om hur naturen under denna tid användes för att utvinna allt från skönhetsupplevelser till järnmalm, timmer och vattenkraft hittar man i Svenska Turistföreningens årsskrifter, som utkommit varje år sedan 1886. De nådde stora upplagor och fick snabbt en för tiden unik genomslagskraft.

Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, den epokgörande skolboken vars första del utkom 1906, kan av flera skäl läggas vid sidan av STF:s kartläggning av landet. Selma Lagerlöf drog nytta av materialet i årsskrifterna och kom själv att medverka där med ett extra kapitel om Halland.

Erik Erlandson-Hammargren, folkhögskollärare, verksam vid Bräkne-Hoby folkhögskola i Blekinge, analyserar detta dynamiska skede i sin doktorsavhandling. Genom att följa utvecklingen under en så lång period som trettio år, från 1885 till 1915, kan han avläsa förändringarna i sättet att se på naturen. Han knyter an till den i Sverige föga beaktade habitatteori som framlagts av den brittiske geografen Jay Appleton och utvinner nya och i flera fall överraskande resultat, viktiga för förståelsen av framväxten av det moderna Sverige.

Kor och människor som arbetade med kor var självklarheter på 1800-talets svenska landsbygd. Samtidigt utvecklades industrin och urbaniseringen tog fart. Den mejerimarknad som då växte fram påverkade också korna som nu utfodrades bättre, flyttades in i nya ladugårdar och omhuldades för sin betydelse för landets export och det pågående samhällsbygget. Här visar författaren att det också fanns ett stort antal besättningar med en eller två kor som ägdes av landsbygdens obesuttna, människor utan möjlighet att odla eller köpa det foder som var nödvändigt för produktion av ett överskott att sälja. Där bedrevs nötkreatursskötseln under resursknappa förhållanden med undernärda kor och hårt arbetande kvinnor och med så låg mjölkavkastning att det var svårt att ens täcka hushållets behov. I det dåtida landsbygdssamhället bedrevs således, ofta sida vid sida, olika former av boskapsskötsel med stora skillnader mellan de konkreta förhållandena för djur och människor.

Carin Israelsson är agrarhistoriker och agronom med stor erfarenhet av dagens vardagsarbete med mjölkkor.

Berättelsen om Tunaåarna, ett biflöde till Dalälven, är i en mening helt lokal. Då Sverige har ett ovanligt finförgrenat nät av älvar, åar och bäckar, har emellertid Tunaåarna som vattensystem många motsvarigheter runt om i landet. Vattenföring, landskapstyp och näringsstruktur kan variera. Men mycket är ändå likartat och gemensamt.

Denna bok berättar om både den lokala handlingskraften och den lokala vattenkraftens roll i elektrifieringen av det omgivande samhället under tidigt 1900-tal. Men även om vattendragens skönhet liksom om kraftverken som arkitektur och industriminnen och om åarna som naturmiljö.

Härtill innehåller boken en kort översikt av den nationella elektrifieringen som en del i utbyggnaden av infrastrukturen kring förra sekelskiftet. Författaren berör slutligen dagens globala ekologiska situation och de synliga tecknen på kriser i många delar av den fysiska infrastrukturen. Därmed infogas berättelsen om det lokala i ett vidare perspektiv.

Olof Eriksson är arkitekt och professor. Han har varit verksam vid bl.a. Byggnadsstyrelsen och Byggforskningsrådet. Under den senare delen av ett femtioårigt yrkesliv har han ägnat sig åt framtidsstudier och regional utveckling och verkat som rådgivare åt regeringen i frågor om energi och miljö. Han har sina rötter i Tunaåarnas grannskap.

Rikt illustrerad i färg och svart-vitt.